Kursplan

Genusvetenskap, grundkurs, 30 högskolepoäng

Gender Studies, Basic Course, 30 Credits

Kurskod: GE001G Högskolepoäng: 30
Huvudområde: Genusvetenskap Fördjupning: G1N
    Senast ändrad: 2019-03-12
Utbildningsnivå: Grundnivå Beslutad av: Prefekt
Inrättad: 2014-12-11 Litteraturlista fastställd: 2019-03-12
Giltig fr.o.m.: Höstterminen 2019 Revision: 1

Mål

Mål för utbildning på grundnivå

Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas

  • förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar,
  • förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och
  • beredskap att möta förändringar i arbetslivet.

Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att

  • söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå,
  • följa kunskapsutvecklingen, och
  • utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området.

(1 kap. 8 § högskolelagen)

Kursens mål

Kunskap och förståelse
Efter avslutad kurs kan den studerande redogöra för

  • centrala genusvetenskapliga begrepp, perspektiv och diskussioner, och
  • hur kön/genus, i samspel med andra identitets- och maktdimensioner, organiserar och har organiserat arbete, familj, sexualitet och politik.

Färdighet och förmåga
Efter avslutad kurs kan den studerande

  • jämföra genusvetenskapliga begrepp, perspektiv och forskningsresultat,
  • tillämpa genusvetenskapliga begrepp, perspektiv och forskningsresultat på olika empiriska områden, och
  • använda sig av vetenskaplig referensteknik på en grundläggande nivå.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
Efter avslutad kurs visar den studerande förmågan att

  • diskutera hur genusforskning skiljer sig från åsiktsbildning om kön/genus,
  • utifrån olika kriterier kunna skilja mellan god och mindre god vetenskaplig argumentation, och
  • söka och värdera information som grund för kunskapsbildning och förståelse.

Kursens huvudsakliga innehåll

Introduktion till det genusvetenskapliga forskningsfältet, 7,5 högskolepoäng

Delkursen introducerar grundläggande begrepp och teoribildningar inom det genusvetenskapliga ämnesområdet med betoning på kön, makt och politik. I delkursen behandlas särskilt feministiska idétraditioner och kritisk mansforskning.

Arbetets villkor, 7,5 högskolepoäng

Varför betraktas lönearbete som arbete medan hemarbete, hushållsarbete och omsorgsarbete ofta ses som en annan typ av aktivitet? På vilka sätt har fördelningen av lönearbete respektive hemarbete betydelse för ojämlika förhållanden i människors liv? Varför är vissa yrken kvinnodominerade och andra mansdominerade? Hur har migration påverkat arbetskraften och den numer transnationella arbetsmarknaden?
Delkursen ger en orientering i villkoren för människor på arbetsmarknaden i Sverige historiskt och idag. Den visar att arbetsmarknaden bland annat är utformad utifrån människors köns-, klass-, och etnicitetsbakgrund. Delkursen problematiserar hur kön, etnicitet, klass och sexualitet villkorar och görs i arbetsorganisationer och hur detta får konsekvenser för människors utvecklingsmöjligheter på arbetet och i det övriga livet. Delkursen undersöker också hur hemarbetet förhandlas och fördelas i parrelationer, och hur fördelningen av hemarbetet både kan utmana och återskapa samhälleliga könsmaktrelationer.

Kön, makt och politik, 7,5 högskolepoäng

Vad som räknas som politik eller ett politiskt problem är inte självklart. Ett exempel på detta är hur synen på mäns våld mot kvinnor har förändrats från ett privat (icke)problem till att ses som ett akut och globalt folkhälso- och jämställdhetsproblem. Delkursen problematiserar politikbegreppets och politikens gränsdragningar: vad är och vem gör politik? Den tar upp jämställdhetsprojektets framväxt - från jämställdhet till mångfald till institutionaliseringen av intersektionalitet - och feministisk kritik av detta. Vidare behandlas könsmärkningen av policyområden och representation, det vill säga frågor om vem och vad som (kan) representeras politiskt. Slutligen behandlas kvinnors organisering, från gräsrötter till EU-tjänstemän till hashtags.
Genomgående används intersektionella perspektiv för att problematisera kön, makt och politik. Delkursen ger därmed exempel på hur grundläggande feministisk teori kan användas som analysverktyg för att förstå och kritiskt granska aktuell politik.

Kön, makt och sexualitet, 7,5 högskolepoäng

Sexualitet uppfattas ofta som något naturligt och privat. Samtidigt är sexualitet något som regleras och normeras juridiskt, politiskt, socialt och kulturellt. Sexualitet inbegriper maktordningar som ofta underordnar kvinnor och som normaliserar vissa praktiker och identiteter medan andra ses som avvikande. Inte sällan är sexualitet förknippat med våld. Delkursen ger en översiktlig orientering i hur sexualitetens praktiker, diskurser och institutioner både formar och formas av könade maktrelationer, historiskt och i nutid. Här beaktas även hur kön och sexualitet kan förstås ur ett intersektionellt perspektiv, med hänsyn till bland annat klass och etnicitet.

Studieformer

Undervisning kan ske genom föreläsningar, grupparbeten, seminarier, onlineseminarier samt individuell och gruppvis handledning.

Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning och/eller handledning under den tid som angavs för kurstillfället som den sökande blivit antagen till (se universitetets antagningsordning). Därefter upphör rätten till undervisning och/eller handledning.

Examinationsformer

Introduktion till det genusvetenskapliga forskningsfältet

Introduktion till det genusvetenskapliga forskningsfältet I, 7,5 högskolepoäng (Provkod: A001)
Ett individuellt författat arbete och ett samförfattat arbete som försvaras vid ett seminarium; opponering på ett annat arbete.

Introduktion till det genusvetenskapliga forskningsfältet II (Provkod: A002)
Obligatoriska moment i form av deltagande i seminarier och gruppövningar som även kan ske online.

Arbetets villkor

Arbetets villkor I, 7,5 högskolepoäng (Provkod: B001)
Salstentamen.

Arbetets villkor II (Provkod: B002)
Obligatoriska moment i form av deltagande i seminarier och gruppövningar som även kan ske online.

Kön, makt och politik

Kön, makt och politik I, 7,5 högskolepoäng (Provkod: C001)
Salstentamen.

Kön, makt och politik II (Provkod: C002)
Obligatoriska moment i form av deltagande i seminarier.

Kön, makt och sexualitet

Kön, makt och sexualitet I, 7,5 högskolepoäng (Provkod: D001)
Individuell PM.

Kön, makt och sexualitet II (Provkod: D002)
Obligatoriska moment i form av deltagande i seminarier, gruppövningar och skriftliga seminarieuppgifter som även kan ske online.


För studenter med dokumenterad funktionsnedsättning kan universitetet besluta om anpassning av examination eller annan examinationsform.

För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Kommentar till examinationsformer

Tid för examination
Om tidpunkten för examinationen inte hålls beslutar examinator hur examinationen ska genomföras, samt i förekommande fall tidsram för den.

Komplettering för godkänt betyg
Examinator kan bestämma att den studerande som inte godkänts på examinationen får utföra kompletterande uppgifter i stället för helt omprov. Kompletteringsuppgiften ska lämnas in till lärare inom en vecka efter det att betyget Underkänd har delgivits den studerande.

Frånvaro vid obligatoriska moment
Vid eventuell frånvaro från obligatoriska moment gäller universitetets regler för omexamination. I det fall det finns särskilda skäl att göra undantag från tidsintervallet beslutar examinator när det obligatoriska momentet ska genomföras. Examinator kan dock besluta att ersättningsuppgift ska ges.

Betyg

Enligt 6 kap. 18 § högskoleförordningen ska betyg sättas på en genomgången kurs om inte universitetet föreskriver något annat. Universitetet får föreskriva vilket betygssystem som ska användas. Betyget ska beslutas av en av universitetet särskilt utsedd lärare (examinator).

Enligt föreskrifter om betygssystem för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (rektors beslut 2019-01-15, ORU 2019/00107) ska som betyg användas något av uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd. Rektor eller den rektor bestämmer får besluta om undantag från denna bestämmelse för en viss kurs om det finns särskilda skäl.

Som betyg på kursen används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Introduktion till det genusvetenskapliga forskningsfältet I
Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Introduktion till det genusvetenskapliga forskningsfältet II
Som betyg används Deltagit (DT).

Arbetets villkor I
Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Arbetets villkor II
Som betyg används Deltagit (DT).

Kön, makt och politik I
Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Kön, makt och politik II
Som betyg används Deltagit (DT).

Kön, makt och sexualitet I
Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Kön, makt och sexualitet II
Som betyg används Deltagit (DT).

För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Kommentar till betyg

För att erhålla betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på minst 22,5 högskolepoäng.

Särskild behörighet och andra villkor

Grundläggande behörighet.

För ytterligare information se universitetets antagningsordning.

Tillgodoräknande av tidigare utbildning

Student som tidigare genomgått utbildning eller fullgjort annan verksamhet ska enligt högskoleförordningen tillgodoräknas detta som en del av den aktuella utbildningen under förutsättning att den tidigare utbildningen eller verksamheten uppfyller vissa krav.

För ytterligare information se universitetets lokala regler för tillgodoräknanden.

Övriga föreskrifter

Undervisningsspråket kan även vara engelska.

Övergångsbestämmelser

Om kursen genomgår sådana förändringar som är så omfattande att studenten inte kan examineras i enlighet med denna kursplan så anordnas möjlighet till särskilda examinationer i enlighet med universitetets lokala riktlinjer. Om det blir aktuellt kommer institutionen att informera berörda studenter.

Kurslitteratur och övriga läromedel

Referenslitteratur som rör hela kursen

Språkrådet (2008)
Svenska skrivregler
Stockholm: Liber

Tillägg och kommentarer som rör hela kursen

De tidskriftsartiklar där ingen länk anges kan laddas ner via universitetsbiblioteket alternativt som papperstidskrift.

Introduktion till det genusvetenskapliga forskningsfältet, 7,5 högskolepoäng

Obligatorisk litteratur

Ambjörnsson, Fanny (2011)
Rosa - den farliga färgen
Stockholm: Ordfront

Gemzöe, Lena (2014)
Feminism
Stockholm: Bilda, (2:a upplagan)

Gottzén, Lucas & Jonsson, Rickard (2012)
Andra män. Maskulinitet, normskapande och jämställdhet
Malmö: Gleerups

Mellström, Ulf, Hearn, Jeff & Pringle, Keith (2014)
"Översikt kring svensk, nordisk och internationell maskulinitetsforskning". Bilaga 21 till SOU 2014:6 Män och jämställdhet

Tollin, Katharina & Törnqvist, Maria (2014)
Feminism i rörliga bilder
Stockholm: Liber, (2:a upplagan)

Tillägg och kommentarer
Litteratur om ca 100 sidor kan tillkomma.

Arbetets villkor, 7,5 högskolepoäng

Obligatorisk litteratur

SCB (2014)
På tal om kvinnor och män: Lathund om jämställdhet

Stockholm: Statistiska Centralbyrån (SCB) PDF

Blomberg, Eva & Niskanen, Kirsti (red) (2013)
Arbete & Jämställdhet
Stockholm: SNS Förlag

Eriksson-Zetterqvist, Ulla & Styhre, Alexander (2007)
Organisering och intersektionalitet
Malmö: Liber förlag

Magnusson, Eva (2006)
Hon, han och hemmet: genuspsykologiska perspektiv på vardagslivet i nordiska barnfamiljer
Stockholm: Natur och kultur

Tillägg och kommentarer
Litteratur om ca 100 sidor kan tillkomma.

Kön, makt och politik, 7,5 högskolepoäng

Obligatorisk litteratur

Bacchi, Carol Lee (2017)
Policies as Gendering Practices: Re-Viewing Categorical Distinction. Journal of Women, Politics and Policy 38(1)

Charles, Nickie & Khursheed, Wadia (2017)
New British feminisms, UK Feminista and young women's activism. Feminist Theory doi:10.1177/1464700117723592

Connell, Raywyn (2012)
Transsexual Women and Feminist Thought: Toward New Understanding and New Politics Signs: Journal of Women in Culture and Society 37(4): 857-881

Cullen, Pauline (2014)
Feminist NGOs and the European Union: Contracting Opportunities and Strategic Response Social Movement Studies 14(4): 410-426

Dahlerup, Drude & Freidenvall, Lenita (2005)
Quotas as a "Fast Track" to Equal Representation for Women: Why Scandinavia is No Longer the Model International Feminist Journal of Politics 7(1): 26-48

European Commission (2017)
Special Eurobarometer 465: Gender Equality 2017. Gender Equality, Stereotypes and Women in Politics
Brussels: European Commission

Lombardo, Emanuela, Meier, Petra & Verloo, Meike (2017)
Policymaking from a Gender+ Equality Perspective. Journal of Women, Politics and Policy 38(1): 1-19

Magnusson, Eva, Rönnblom, Malin & Silius, Harriet (eds) (2008)
Critical Studies of Gender Equalities. Nordic dilocations, dilemmas and contradictions
Stockholm & Göteborg: Makadam, (valda delar)

Sainsbury, Diane (2004)
Women's Political Representation in Sweden: Discursive Politics and Institutional Presence Scandinavian Political Studies 27(1): 65-87

Sainsbury, Diane & Bergqvist, Christina (2009)
The Promise and Pitfalls of Gender Mainstreaming, International Feminist Journal of Politics 11(2): 216-234

Spade, Dean (2015)
Normal life: Administrative violence, critical trans politics, and the limits of law Duke University Press Introduction (1-19): Rights, Movements and Critical Trans Politics

Tillägg och kommentarer
Litteratur och kursmaterial om ca 200 sidor kan tillkomma.

Kön, makt och sexualitet, 7,5 högskolepoäng

Obligatorisk litteratur

Ambjörnsson, Fanny (2006)
Vad är queer?
Stockholm: Natur och kultur

Arnberg, Klara, Laskar, Pia & Sundevall, Fia (red) (2015)
Sexualpolitiska nyckeltexter
Stockholm: Leopard, (valda delar)

De los Reyes, Pauling & Mulinari, Diana (2005)
Intersektionalitet: kritiska reflektioner över (o)jämlikhetens landskap
Malmö: Liber

Eldén, Åsa (2001)
"'Om hon lever vill människor se mer och mer'. Rykten, splittrad kvinnlighet och heder bland svenska kvinnor från Mellanöstern" Sociologisk Forskning, 38(3/4): 115-147

Gondouin, Johanna (2012)
"Adoption, Surrogacy and Swedish Exceptionalism", Critical Race and Whiteness Studies 8(2): 1-20
http://www.acrawsa.org.au/ejournal/

Gruber, Sabine (2011)
"Nationella föreställningar och gränser i skolans insatser mot 'hedersrelaterat' våld", Nordic Studies in Education 31(3): 149-164

Gunnarsson, Lena (2015)
"Bekräftelsetörstande kvinnor och oberoende män? Om kärlekens osynliga ojämställdheter", Offentlig föreläsning, Örebro universitet
https://www.youtube.com/watch?v=V8tnQhLVEWA&sns=em

Hirdman, Anja (2000)
"Lustar och olustar", Tidskrift för genusvetenskap 21(3): 55-64
http://tegeve.se

Jackson, Stevi (2007)
"Män och kvinnor som har sex med varann - heteronormativiteten och makten" Socialistisk Debatt 1/2007: s. 9-34
http://www.socialistiskdebatt.se

Kitzinger, Celia & Frith, Hannah (2000)
"'Det är bara att säga nej': Feministiska perspektiv på avvisande av sexuella förslag", Tidskrift för genusvetenskap 21(3): 19-40
http://tegeve.se

Lundström, Catrin (2009)
"Vit respektabilitet: den svenska nationens könade symbolik och unga kvinnors kulturella praktiker", Tidsskrift för kjønnsforskning 33(4): 295-309

Lykke, Nina (2003)
Intersektionalitet - ett användbart bergrepp för genusforskningen, Kvinnovetenskaplig tidskrift Nr1

Malmberg, Denise (2014)
"'Jag gör henne bara en tjänst': Betydelsen av kroppsnormativitet i förståelsen av kön, kroppslighet och sexualitet vid våld mot kvinnor med funktionshinder" Tidskrift för genusvetenskap, 35(4): 75-99
http://tegeve.se

Norrhem, Svante, Rydström, Jens & Markusson Winkvist, Hanna (2015)
Undantagsmänniskor: en svensk HBTQ-historia med utblickar i världen
Lund: Studentlitteratur, (2:a upplagan)

SOU 2005: 66 (2005)
Makt att forma samhället och sitt eget liv - jämställdhetspolitiken mot nya mål. Kapitel 10, "Mäns våld mot kvinnor": 355-429
Stockholm: Socialdepartementet, http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/47912

Westerstrand, Jenny (2012)
"'Prostitutionsfrågan': perspektiv och nycklar till en grumlig debatt", Tidskrift för genusvetenskap 23(3): 101-123
http://tegeve.se

Tillägg och kommentarer
Litteratur om ca 100 sidor kan tillkomma.