Kursplan

Genusvetenskap, grundkurs, 30 högskolepoäng

Gender Studies, Basic Course, 30 Credits

Kurskod: GE001G Högskolepoäng: 30
Huvudområde: Genusvetenskap Fördjupning: G1N
    Senast ändrad: 2021-03-11
Utbildningsnivå: Grundnivå Beslutad av: Prefekt
Inrättad: 2014-12-11 Litteraturlista fastställd: 2021-03-11
Giltig fr.o.m.: Höstterminen 2021 Revision: 5

Mål

Mål för utbildning på grundnivå

Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas

  • förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar,
  • förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och
  • beredskap att möta förändringar i arbetslivet.

Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att

  • söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå,
  • följa kunskapsutvecklingen, och
  • utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området.

(1 kap. 8 § högskolelagen)

Kursens mål

Kunskap och förståelse
Efter avslutad kurs kan den studerande redogöra för

  • centrala genusvetenskapliga begrepp, perspektiv och diskussioner, och hur kön/genus - i samspel med andra identitets- och maktdimensioner - organiserar och har organiserat arbete, familj, sexualitet, politik och hållbarhet.

Färdighet och förmåga
Efter avslutad kurs kan den studerande

  • jämföra genusvetenskapliga begrepp, perspektiv och forskningsresultat,
  • tillämpa genusvetenskapliga begrepp, perspektiv och forskningsresultat på olika empiriska områden, och
  • tillämpa grundläggande konventioner för vetenskapligt skrivande, inklusive vetenskaplig referensteknik på en grundläggande nivå.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
Efter avslutad kurs visar den studerande förmågan att

  • diskutera hur genusforskning skiljer sig från åsikter om kön/genus som inte är vetenskapligt förankrade,
  • utifrån olika kriterier kunna skilja mellan god och mindre god vetenskaplig argumentation, och
  • söka och värdera information som grund för kunskapsbildning och förståelse.

Kursens huvudsakliga innehåll

Introduktion till det genusvetenskapliga forskningsfältet, 7,5 högskolepoäng

Delkursen introducerar grundläggande begrepp och teoribildningar inom det genusvetenskapliga ämnesområdet och hur dessa vuxit fram i dialog med en politisk kvinnorörelse. I delkursen behandlas särskilt feministisk teori och intersektionalitet.

Arbete, 7,5 högskolepoäng

Delkursen ger utifrån ett genusvetenskapligt perspektiv en orientering i människors arbetsvillkor i Sverige och globalt, både historiskt och idag. Den visar hur såväl lönearbete som hemarbete struktureras av maktordningar baserade på kön, klass, etnicitet och sexualitet och problematiserar hur dessa maktordningar (re)produceras i arbetsorganisationer. Ekologiska perspektiv på arbete och kön tas upp. Delkursen undersöker också hur parrelationer, föräldraskap och hemarbete kan både utmana och återskapa samhälleliga könsmaktrelationer.

Politik, 7,5 högskolepoäng

Vad som räknas som politik eller ett politiskt problem är inte självklart. Delkursen problematiserar politikbegreppets och politikens gränsdragningar utifrån ett feministiskt perspektiv. Den behandlar jämställdhetspolitik och kvinnors representation i den parlamentariska politiken, så väl som utomparlamentarisk feministisk och annan könspolitisk aktivism såsom HBTQ-rörelsen. Feministiska perspektiv på utrikespolitik, våld, säkerhet och hållbarhet är teman som tas upp. Genomgående används intersektionella perspektiv för att problematisera kön, makt och politik.

Sexualitet, 7,5 högskolepoäng

Sexualitet uppfattas ofta som något naturligt och privat. Samtidigt är sexualitet något som regleras och normeras juridiskt, politiskt, socialt och kulturellt. Sexualitet inbegriper maktordningar som ofta underordnar kvinnor och som normaliserar vissa praktiker och identiteter medan andra ses som avvikande. Inte sällan är sexualitet förknippat med våld. Delkursen ger en översiktlig orientering i hur sexualitetens praktiker, diskurser och institutioner både formar och formas av könade maktrelationer, historiskt och i nutid. Här beaktas även hur kön och sexualitet kan förstås ur ett intersektionellt perspektiv, med hänsyn till bland annat klass och etnicitet.

Studieformer

Undervisning kan ske genom föreläsningar, grupparbeten, seminarier samt onlineseminarier.

Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning och/eller handledning under den tid som angavs för kurstillfället som den sökande blivit antagen till (se universitetets antagningsordning). Därefter upphör rätten till undervisning och/eller handledning.

Examinationsformer

Introduktion till det genusvetenskapliga forskningsfältet

Introduktion till det genusvetenskapliga forskningsfältet I, 7,5 högskolepoäng (Provkod: A003)
En delvis individuellt författad och delvis samförfattad inlämningsuppgift; opponering på en annan inlämningsuppgift.

Introduktion till det genusvetenskapliga forskningsfältet II (Provkod: A004)
Obligatoriska moment i form av deltagande i seminarier och gruppövningar som även kan ske online.

Arbete

Arbete I, 7,5 högskolepoäng (Provkod: B004)
Hemtentamen.

Arbete II (Provkod: B005)
Obligatoriska moment i form av deltagande i seminarier och gruppövningar som även kan ske online.

Politik

Politik I, 7,5 högskolepoäng (Provkod: C003)
Salstentamen.

Politik II (Provkod: C004)
Obligatoriska moment i form av deltagande i seminarier.

Sexualitet

Sexualitet I, 7,5 högskolepoäng (Provkod: D004)
Hemtentamen.

Sexualitet II (Provkod: D005)
Obligatoriska moment i form av deltagande i seminarier, gruppövningar och skriftliga seminarieuppgifter som även kan ske online.


För studenter med dokumenterad funktionsnedsättning kan universitetet besluta om anpassning av examination eller annan examinationsform.

För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Kommentar till examinationsformer

Tid för examination
En examination ska genomföras vid den tidpunkt som bestäms av universitetet. Om en examination, som innebär att studenten kan utföra uppgiften på annan plats än i lärosätets lokaler (t.ex. hemtentamen) inte kan lämnas in i tid, beslutar examinator hur examinationen ska hanteras.

Komplettering för godkänt betyg
Examinator kan bestämma att den studerande som inte godkänts på examinationen får utföra kompletterande uppgifter i stället för helt omprov. Kompletteringen ska utföras i enlighet med lärarens instruktioner och lämnas in till läraren inom en vecka efter det att betyget Underkänd har delgivits den studerande.

Frånvaro vid obligatoriska moment
Vid eventuell frånvaro från obligatoriska moment gäller universitetets regler för omexamination. I det fall det finns särskilda skäl att göra undantag från tidsintervallet beslutar examinator när det obligatoriska momentet ska genomföras. Examinator kan dock besluta att ersättningsuppgift ska ges.

Betyg

Enligt 6 kap. 18 § högskoleförordningen ska betyg sättas på en genomgången kurs om inte universitetet föreskriver något annat. Universitetet får föreskriva vilket betygssystem som ska användas. Betyget ska beslutas av en av universitetet särskilt utsedd lärare (examinator).

Enligt universitetets föreskrifter om betygssystem för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (beslut ORU 2018/00929) ska något av uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd användas som betyg. För utbildning som ingår i en internationell magister- eller masterutbildning eller i universitetets kursutbud för utbytesstudenter ska betygsskalan A-F användas. Rektor, eller den rektorn bestämmer, får besluta om undantag från denna bestämmelse för en viss kurs om det finns särskilda skäl.

Som betyg på kursen används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Introduktion till det genusvetenskapliga forskningsfältet I
Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Introduktion till det genusvetenskapliga forskningsfältet II
Som betyg används Deltagit (DT).

Arbete I
Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Arbete II
Som betyg används Deltagit (DT).

Politik I
Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Politik II
Som betyg används Deltagit (DT).

Sexualitet I
Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Sexualitet II
Som betyg används Deltagit (DT).

För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Kommentar till betyg

För att erhålla betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på minst 22,5 högskolepoäng.

Särskild behörighet och andra villkor

Grundläggande behörighet.

För ytterligare information se universitetets antagningsordning.

Tillgodoräknande av tidigare utbildning

Student som tidigare genomgått utbildning eller fullgjort annan verksamhet ska enligt högskoleförordningen tillgodoräknas detta som en del av den aktuella utbildningen under förutsättning att den tidigare utbildningen eller verksamheten uppfyller vissa krav.

För ytterligare information se universitetets lokala regler för tillgodoräknanden.

Övriga föreskrifter

Utbildningen kan även ges på engelska.

Övergångsbestämmelser

Om kursen genomgår förändringar som är så omfattande att studenten inte kan examineras i enlighet med denna kursplan så anordnas särskilda examinationer i enlighet med universitetets lokala riktlinjer. Om det blir aktuellt informerar institutionen berörda studenter.

Kurslitteratur och övriga läromedel

Referenslitteratur som rör hela kursen

Språkrådet (2008)
Svenska skrivregler
Stockholm: Liber

Tillägg och kommentarer som rör hela kursen

De tidskriftsartiklar där ingen länk anges kan laddas ner via universitetsbiblioteket alternativt som papperstidskrift.

Introduktion till det genusvetenskapliga forskningsfältet, 7,5 högskolepoäng

Obligatorisk litteratur

Ambjörnsson, Fanny (2011)
Rosa - den farliga färgen
Stockholm: Ordfront

Crenshaw, Kimberle (1991)
"Mapping the Margins: Intersectionality, Identity Politics, and Violence against Women of Color" i Stanford Law Review 43(6): 1241-1299

de los Reyes, Paulina, Molina, Irene & Mulinari, Diana (2003)
"Intersektionalitet som teoretisk ram vs mångfaldsperspektivets tomma retorik" i Kvinnovetenskaplig tidskrift 3-4: 159-162

Gemzöe, Lena (2014)
Feminism
Stockholm: Bilda, (2:a upplagan)

Gottzén, Lucas & Jonsson, Rickard (2012)
Andra män. Maskulinitet, normskapande och jämställdhet
Malmö: Gleerups

Lykke, Nina (2003)
"Intersektionalitet - ett användbart begrepp för genusforskningen" i Kvinnovetenskaplig tidskrift 1: 47-56

Lykke, Nina (2017)
"Kön/genus" I: Freidenvall, Lenita & Jansson, Maria (red.) :Politik och kön: Feministiska perspektiv på statsvetenskap
Lund: Studentlitteratur, 53-63

Schmonsky, Jessica (2017)
"The Growing Importance of Ecofeminism" i Eternal Bhoomi 8(4)
https://www.academia.edu/21959672/The_Growing_Importance_of_Ecofeminism

Tollin, Katharina & Törnqvist, Maria (2014)
Feminism i rörliga bilder
Stockholm: Liber, (2:a upplagan)

Tillägg och kommentarer
Litteratur om ca 100 sidor kan tillkomma.

Arbete, 7,5 högskolepoäng

Obligatorisk litteratur

Blomberg, Eva & Niskanen, Kirsti (red) (2013)
Arbete & Jämställdhet
Stockholm: SNS Förlag

Johansson Wilén, Evelina (2021)
"Kvinnan, kapitalismen och den sociala reproduktionen", i Johansson Wilén, Evelina & Sjöstedt, Johanna (red) Vad är en kvinna?
Göteborg: Daidalos

”Love and Gold”, s. 34-46 i Ehreinreich, Barbara och Arlie Russell Hochschild (red.) Global Woman. Nannies, Maids and Sex Workers in the New Economy
New York: Henry Holt and Company

Magnusson, Eva (2006)
Hon, han och hemmet: genuspsykologiska perspektiv på vardagslivet i nordiska barnfamiljer
Stockholm: Natur och kultur

Mellor, Mary (2006)
"Ecofeminist political economy" i: International Journal of Green Economics 1(1-2): 139-150

SCB (2014)
På tal om kvinnor och män: Lathund om jämställdhet
Stockholm: Statistiska Centralbyrån (SCB), PDF

Wahl, Anna, Holgersson, Charlotte, Höök, Pia & Linghag, Sophie (2018)
Det ordnar sig: teorier om organisation och kön
Lund: Studentlitteratur, (3:e upplagan)

Tillägg och kommentarer
Litteratur om ca 100 sidor kan tillkomma.

Politik, 7,5 högskolepoäng

Obligatorisk litteratur

Ackerly, Brooke & True, Jacqui (2010)
“Back to the Future: Feminist Theory, Activism, and Doing Feminist Research in an Age of Globalization”. I: Women's Studies International Forum 33: 464–472

Aggestam, Karin, Bergman Rosamond, Annika & Kronsell, Annica (2019)
“Theorising Feminist Foreign Policy” i: International Relations 33 (1): 23–39

Bacchi, Carol Lee & Eveline, Joan (2010)
“Approaches to Gender Mainstreaming? What’s the Problem Represented to Be?” I: Mainstreaiming Politics: Gendereing Practices and Feminist Theory
Adeleide: Univeristy of Adeleide Press

Charles, Nickie & Khursheed, Wadia (2017)
"New British feminisms, UK Feminista and young women's activism". I: Feminist Theory 19(2): 165-181

Connell, Raywyn (2012)
"Transsexual Women and Feminist Thought: Toward New Understanding and New Politics Signs" I: Journal of Women in Culture and Society 37(4): 857-881

Dahlerup, Drude & Freidenvall, Lenita (2019)
"Gender, ethnicity, and political inclusion: intersectional sizing representation" i: Borderlands in European gender studies: beyond the East-West frontier [ed] Kulawik, Teresa & Kravchenko, Zhanna. Routledge, 2019, p. 230-251

Kaijser, Anna & Kronsell, Annica (2014)
"Climate change through the lens of intersectionality," Environmental politics 23(3): 417-433

Kollman, Kelly & Waites, Matthew (2009)
“The global politics of lesbian, gay, bisexual and transgender human rights: An introduction”, Contemporary Politics 15(1): 1-17

Sainsbury, Diane (2004)
Women's Political Representation in Sweden: Discursive Politics and Institutional Presence. Scandinavian Political Studies 27(1): 65-87

Tickner, J. Ann (2018)
“Peace and Security from a Feminist Perspective”.I: The Oxford Handbook of Women, Peace, and Security, no. January: 15–25

Verloo, Mieke. T. & van der Vleuten, Anna (2020)
“Trans* Politics: Current Challenges and Contestations regarding bodies, recognition, and trans* organizing”, Politics and Governance 8(3): 223–230

Walby, Sylvia (2011)
"What does feminism do?" i Walby, Sylvia: The future of feminism
Bristol: Polity press

Öhman, Ann & Emmelin, Maria (2014)
"Development policies, intimate partner violence, Swedish gender equality and global health". I: Women's Studies International Forum, Vol 46: 115-122

Referenslitteratur

Basu, Amrita (2010)
“Introduction.” I: Women’s Movements in the Global Era: The Power of Local Feminism, 1–28. Westview Press

Olivius, Elisabeth & Hedström, Jenny (2019)
"Militarized nationalism as a platform for feminist mobilization? The case of the exiled Burmese women's movement". I: Women's Studies International Forum

Tillägg och kommentarer
Litteratur och kursmaterial om ca 200 sidor kan tillkomma.

Sexualitet, 7,5 högskolepoäng

Obligatorisk litteratur

Ambjörnsson, Fanny (2016)
Vad är queer?
Stockholm: Natur och kultur

Arnberg, Klara, Laskar, Pia & Sundevall, Fia (red) (2015)
Sexualpolitiska nyckeltexter
Stockholm: Leopard, valda delar

Eldén, Åsa (2001)
"'Om hon lever vill människor se mer och mer'. Rykten, splittrad kvinnlighet och heder bland svenska kvinnor från Mellanöstern" i Sociologisk Forskning, 38(3/4): 115-147

Gondouin, Johanna (2012)
"Adoption, Surrogacy and Swedish Exceptionalism" i Critical Race and Whiteness Studies 8(2): 1-20
http://www.acrawsa.org.au/ejournal/

Gruber, Sabine (2011)
"Nationella föreställningar och gränser i skolans insatser mot 'hedersrelaterat' våld" i Nordic Studies in Education 31(3): 149-164

Gunnarsson, Lena (2020)
Samtyckesdynamiker: Sex, våldtäkt och gråzonen däremellan
Lund: Studentlitteratur

Hirdman, Anja (2000)
"Lustar och olustar", Tidskrift för genusvetenskap 21(3): 55-64
http://tegeve.se

Jackson, Stevi (2007)
"Män och kvinnor som har sex med varann - heteronormativiteten och makten" i Socialistisk Debatt 1/2007: s. 9-34
http://www.socialistiskdebatt.se

Lundström, Catrin (2009)
"Vit respektabilitet: den svenska nationens könade symbolik och unga kvinnors kulturella praktiker" i Tidsskrift för kjønnsforskning 33(4): 295-309

Malmberg, Denise (2014)
"'Jag gör henne bara en tjänst': Betydelsen av kroppsnormativitet i förståelsen av kön, kroppslighet och sexualitet vid våld mot kvinnor med funktionshinder" i Tidskrift för genusvetenskap, 35(4): 75-99
http://tegeve.se

Norrhem, Svante, Rydström, Jens & Markusson Winkvist, Hanna (2015)
Undantagsmänniskor: en svensk HBTQ-historia med utblickar i världen
Lund: Studentlitteratur, (2:a upplagan)

Westerstrand, Jenny (2012)
"'Prostitutionsfrågan': perspektiv och nycklar till en grumlig debatt" i Tidskrift för genusvetenskap 23(3): 101-123
http://tegeve.se

Referenslitteratur

Andersson, Ulrika (2017)
Remissyttrande: Ett starkare skydd för den sexuella integriteten
(SOU 2016: 60)

Tillägg och kommentarer
Litteratur om ca 100 sidor kan tillkomma.