Kursplan
Genusvetenskap, grundkurs, 30 högskolepoäng
Gender Studies, Basic Course, 30 Credits
Kurskod: | GE001G | Högskolepoäng: | 30 |
---|---|---|---|
Huvudområde: | Genusvetenskap | Fördjupning: | G1N |
Senast ändrad: | 2023-09-12 | ||
Utbildningsnivå: | Grundnivå | Beslutad av: | Prefekt |
Inrättad: | 2014-12-11 | Litteraturlista fastställd: | 2023-09-12 |
Giltig fr.o.m.: | Vårterminen 2024 | Revision: | 8 |
Mål
Kunskap och förståelse
Efter avslutad kurs kan den studerande redogöra för
- centrala genusvetenskapliga begrepp, perspektiv och diskussioner, och hur kön/genus - i samspel med andra identitets- och maktdimensioner - organiserar och har organiserat arbete, familj, sexualitet, politik och hållbarhet.
Färdighet och förmåga
Efter avslutad kurs kan den studerande
- jämföra genusvetenskapliga begrepp, perspektiv och forskningsresultat,
- tillämpa genusvetenskapliga begrepp, perspektiv och forskningsresultat på olika empiriska områden, och
- tillämpa grundläggande konventioner för vetenskapligt skrivande, inklusive vetenskaplig referensteknik på en grundläggande nivå.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
Efter avslutad kurs visar den studerande förmågan att
- diskutera hur genusforskning skiljer sig från åsikter om kön/genus som inte är vetenskapligt förankrade,
- utifrån olika kriterier kunna skilja mellan god och mindre god vetenskaplig argumentation, och
- söka och värdera information som grund för kunskapsbildning och förståelse.
Innehåll
Introduktion till det genusvetenskapliga forskningsfältet, 7,5 högskolepoäng
Delkursen introducerar grundläggande begrepp och teoribildningar inom det genusvetenskapliga ämnesområdet och hur dessa vuxit fram i dialog med en politisk kvinnorörelse. I delkursen behandlas särskilt feministisk teori och intersektionalitet.
Arbete, 7,5 högskolepoäng
Delkursen ger utifrån ett genusvetenskapligt perspektiv en orientering i människors arbetsvillkor i Sverige och globalt, både historiskt och idag. Den visar hur såväl lönearbete som hemarbete struktureras av maktordningar baserade på kön, klass, etnicitet och sexualitet och problematiserar hur dessa maktordningar (re)produceras i arbetsorganisationer. Ekologiska perspektiv på arbete och kön tas upp. Delkursen undersöker också hur parrelationer, föräldraskap och hemarbete kan både utmana och återskapa samhälleliga könsmaktrelationer.
Politik, 7,5 högskolepoäng
Vad som räknas som politik eller ett politiskt problem är inte självklart. Delkursen problematiserar politikbegreppets och politikens gränsdragningar utifrån ett feministiskt perspektiv. Den behandlar jämställdhetspolitik och kvinnors representation i den parlamentariska politiken, så väl som utomparlamentarisk feministisk och annan könspolitisk aktivism såsom HBTQ-rörelsen. Feministiska perspektiv på utrikespolitik, våld, säkerhet och hållbarhet är teman som tas upp. Genomgående används intersektionella perspektiv för att problematisera kön, makt och politik.
Sexualitet, 7,5 högskolepoäng
Sexualitet uppfattas ofta som något naturligt och privat. Samtidigt är sexualitet något som regleras och normeras juridiskt, politiskt, socialt och kulturellt. Sexualitet inbegriper maktordningar som ofta underordnar kvinnor och som normaliserar vissa praktiker och identiteter medan andra ses som avvikande. Inte sällan är sexualitet förknippat med våld. Delkursen ger en översiktlig orientering i hur sexualitetens praktiker, diskurser och institutioner både formar och formas av könade maktrelationer, historiskt och i nutid. Här beaktas även hur kön och sexualitet kan förstås ur ett intersektionellt perspektiv, med hänsyn till bland annat klass och etnicitet.
Examinationer och betyg
Introduktion till det genusvetenskapliga forskningsfältet
Introduktion till det genusvetenskapliga forskningsfältet I, 5 högskolepoäng (Provkod: A007)
Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).
Introduktion till det genusvetenskapliga forskningsfältet II, 2,5 högskolepoäng (Provkod: A006)
Som betyg används Underkänd (U) eller Godkänd (G).
Arbete
Arbete I, 5 högskolepoäng (Provkod: B007)
Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).
Arbete II, 2,5 högskolepoäng (Provkod: B006)
Som betyg används Underkänd (U) eller Godkänd (G).
Politik
Politik I, 5 högskolepoäng (Provkod: C006)
Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).
Politik II, 2,5 högskolepoäng (Provkod: C005)
Som betyg används Underkänd (U) eller Godkänd (G).
Sexualitet
Sexualitet I, 5 högskolepoäng (Provkod: D007)
Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).
Sexualitet II, 2,5 högskolepoäng (Provkod: D006)
Som betyg används Underkänd (U) eller Godkänd (G).
Enligt 6 kap. 18 § högskoleförordningen ska betyg sättas på en genomgången kurs om inte universitetet föreskriver något annat. Universitetet får föreskriva vilket betygssystem som ska användas. Betyget ska beslutas av en av universitetet särskilt utsedd lärare (examinator).
Enligt universitetets föreskrifter om betygssystem för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (beslut ORU 2018/00929) ska något av uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd användas som betyg. För utbildning som ingår i en internationell magister- eller masterutbildning eller i universitetets kursutbud för utbytesstudenter ska betygsskalan A-F användas. Rektor, eller den rektorn bestämmer, får besluta om undantag från denna bestämmelse för en viss kurs om det finns särskilda skäl.
Som betyg på kursen används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).
Kommentar till betyg
För att erhålla betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på minst 15 högskolepoäng.
Examinationsformer
Introduktion till det genusvetenskapliga forskningsfältet I, 5 högskolepoäng (Provkod: A007)
Individuell inlämningsuppgift.
Introduktion till det genusvetenskapliga forskningsfältet II, 2,5 högskolepoäng (Provkod: A006)
Muntliga examinationer och/eller skriftliga inlämningsuppgifter.
Arbete I, 5 högskolepoäng (Provkod: B007)
Hemtentamen.
Arbete II, 2,5 högskolepoäng (Provkod: B006)
Muntliga examinationer och/eller skriftliga inlämningsuppgifter.
Politik I, 5 högskolepoäng (Provkod: C006)
Salstentamen.
Politik II, 2,5 högskolepoäng (Provkod: C005)
Muntliga examinationer och/eller skriftliga inlämningsuppgifter.
Sexualitet I, 5 högskolepoäng (Provkod: D007)
Hemtentamen.
Sexualitet II, 2,5 högskolepoäng (Provkod: D006)
Muntliga examinationer och/eller skriftliga inlämningsuppgifter.
Kommentar till examinationsformer
Tid för examination
En examination ska genomföras vid den tidpunkt som bestäms av universitetet. Om en examination, som innebär att studenten kan utföra uppgiften på annan plats än i lärosätets lokaler (t.ex. hemtentamen) inte kan lämnas in i tid, beslutar examinator hur examinationen ska hanteras.
Komplettering för godkänt betyg
Examinator kan bestämma att den studerande som inte godkänts på examinationen får utföra kompletterande uppgifter i stället för helt omprov. Kompletteringen ska utföras i enlighet med lärarens instruktioner och lämnas in till läraren inom en vecka efter det att betyget Underkänd har delgivits den studerande.
För studenter med dokumenterad funktionsnedsättning kan universitetet besluta om anpassning av examination eller annan examinationsform.
För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.
Särskild behörighet och andra villkor
Grundläggande behörighet.
För ytterligare information se universitetets antagningsordning.
Övriga föreskrifter
Utbildningen kan även ges på engelska.
Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning och/eller handledning under den tid som angavs för kurstillfället som den sökande blivit antagen till (se universitetets antagningsordning). Därefter upphör rätten till undervisning och/eller handledning.
Övergångsbestämmelser
Studenter som påbörjat men inte avslutat kursen i enlighet med den version av kursplan som gällde höstterminen 2022, har rätt att genomföra kursens examinationer under 12 till 18 månader från och med 2024-01-15.
Litteratur och övriga lärresurser
Referenslitteratur som rör hela kursen
Språkrådet (2008)
Svenska skrivregler
Stockholm: Liber
Tillägg och kommentarer som rör hela kursen
De tidskriftsartiklar där ingen länk anges kan laddas ner via universitetsbiblioteket alternativt som papperstidskrift.
Introduktion till det genusvetenskapliga forskningsfältet, 7,5 högskolepoäng
Obligatorisk litteratur
Ambjörnsson, Fanny (2011)
Rosa - den farliga färgen
Stockholm: Ordfront
Crenshaw, Kimberlé (1991)
"Mapping the Margins: Intersectionality, Identity Politics, and Violence against Women of Color" i Stanford Law Review 43(6): 1241-1299
de los Reyes, Paulina, Molina, Irene & Mulinari, Diana (2003)
"Intersektionalitet som teoretisk ram vs mångfaldsperspektivets tomma retorik" i Kvinnovetenskaplig tidskrift 3-4: 159-162
Gemzöe, Lena (2014)
Feminism
Stockholm: Bilda, (2:a upplagan)
Gottzén, Lucas & Jonsson, Rickard (2012)
Andra män. Maskulinitet, normskapande och jämställdhet
Malmö: Gleerups
Lykke, Nina (2003)
"Intersektionalitet - ett användbart begrepp för genusforskningen" i Kvinnovetenskaplig tidskrift 1: 47-56
Lykke, Nina (2017)
"Kön/genus" i Freidenvall, Lenita & Jansson, Maria (red.) :Politik och kön: Feministiska perspektiv på statsvetenskap
Lund: Studentlitteratur, 53-63
Schmonsky, Jessica (2017)
"The Growing Importance of Ecofeminism" i Eternal Bhoomi 8(4)
https://www.academia.edu/21959672/The_Growing_Importance_of_Ecofeminism
Tollin, Katharina & Törnqvist, Maria (2014)
Feminism i rörliga bilder
Stockholm: Liber, (2:a upplagan)
Tillägg och kommentarer
Litteratur om ca 100 sidor kan tillkomma.
Arbete, 7,5 högskolepoäng
Obligatorisk litteratur
Blomberg, Eva & Niskanen, Kirsti (red) (2013)
Arbete & Jämställdhet
Stockholm: SNS Förlag
Hochschild, Arlie Russell (2004)
"Love and Gold”, s. 34-46 i Ehreinreich, Barbara och Arlie Russell Hochschild (red.) Global Woman. Nannies, Maids and Sex Workers in the New Economy
New York: Henry Holt and Company
Johansson Wilén, Evelina (2021)
"Kvinnan, kapitalismen och den sociala reproduktionen", s.71-88 i Johansson Wilén, Evelina & Sjöstedt, Johanna (red) Vad är en kvinna? Språk, materialitet, situation
Göteborg: Daidalos
Magnusson, Eva (2006)
Hon, han och hemmet: genuspsykologiska perspektiv på vardagslivet i nordiska barnfamiljer
Stockholm: Natur och kultur
Mellor, Mary (2006)
"Ecofeminist political economy" i International Journal of Green Economics 1(1-2): 139-150
SCB (2020)
På tal om kvinnor och män: Lathund om jämställdhet 2020
Stockholm: Statistiska Centralbyrån (SCB), https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/levnadsforhallanden/jamstalldhet/jamstalldhetsstatistik/pong/publikationer/pa-tal-om-kvinnor-och-man.-lathund-om-jamstalldhet-2020/
Wahl, Anna, Holgersson, Charlotte, Höök, Pia & Linghag, Sophie (2018)
Det ordnar sig: teorier om organisation och kön
Lund: Studentlitteratur, (3:e upplagan)
Tillägg och kommentarer
Litteratur om ca 100 sidor kan tillkomma.
Politik, 7,5 högskolepoäng
Obligatorisk litteratur
Ackerly, Brooke & True, Jacqui (2010)
“Back to the Future: Feminist Theory, Activism, and Doing Feminist Research in an Age of Globalization”. i Women's Studies International Forum 33: 464–472
Aggestam, Karin, Bergman Rosamond, Annika & Kronsell, Annica (2019)
“Theorising Feminist Foreign Policy” i International Relations 33 (1): 23–39
Bacchi, Carol Lee & Eveline, Joan (2010)
“Approaches to Gender Mainstreaming? What’s the Problem Represented to Be?” i Mainstreaiming Politics: Gendereing Practices and Feminist Theory
Adeleide: Univeristy of Adeleide Press
Kaijser, Anna & Kronsell, Annica (2014)
"Climate change through the lens of intersectionality" i Environmental politics 23(3): 417-433
Kollman, Kelly & Waites, Matthew (2009)
“The global politics of lesbian, gay, bisexual and transgender human rights: An introduction” i Contemporary Politics 15(1): 1-17
Tickner, J. Ann (2018)
“Peace and Security from a Feminist Perspective” i The Oxford Handbook of Women, Peace, and Security, no. January: 15–25
Verloo, Mieke. T. & van der Vleuten, Anna (2020)
“Trans* Politics: Current Challenges and Contestations regarding bodies, recognition, and trans* organizing” i Politics and Governance 8(3): 223–230
Walby, Sylvia (2011)
"What does feminism do?" i Walby, Sylvia: The future of feminism
Bristol: Polity press
Waylen, Georgina, Karen Celis, Johanna Kantola & S. Laurel Weldon (2013)
The Oxford Handbook of Gender and Politics
Oxford: Oxford University Press, (Finns som e-bok på UB)
Öhman, Ann & Emmelin, Maria (2014)
"Development policies, intimate partner violence, Swedish gender equality and global health" i Women's Studies International Forum, Vol 46: 115-122
Sexualitet, 7,5 högskolepoäng
Obligatorisk litteratur
Ambjörnsson, Fanny (2016)
Vad är queer?
Stockholm: Natur och kultur
Arnberg, Klara, Laskar, Pia & Sundevall, Fia (red) (2015)
Sexualpolitiska nyckeltexter
Stockholm: Leopard, valda delar
Beran, Katie (2012)
"Revisiting the prostitution debate: Uniting liberal and radical feminism in pursuit of policy reform"
i Law and Inequality, 30(1): 19-56
Eldén, Åsa (2001)
"'Om hon lever vill människor se mer och mer'. Rykten, splittrad kvinnlighet och heder bland svenska kvinnor från Mellanöstern" i Sociologisk Forskning, 38(3/4): 115-147
Gondouin, Johanna (2012)
"Adoption, Surrogacy and Swedish Exceptionalism" i Critical Race and Whiteness Studies 8(2): 1-20
http://www.acrawsa.org.au/ejournal/
Gruber, Sabine (2011)
"Nationella föreställningar och gränser i skolans insatser mot 'hedersrelaterat' våld" i Nordic Studies in Education 31(3): 149-164
Gunnarsson, Lena (2020)
Samtyckesdynamiker: Sex, våldtäkt och gråzonen däremellan
Lund: Studentlitteratur, valda delar
Hirdman, Anja (2000)
"Lustar och olustar" i Tidskrift för genusvetenskap 21(3): 55-64
http://tegeve.se
Jackson, Stevi (2007)
"Män och kvinnor som har sex med varann: - heteronormativiteten och makten" i Socialistisk Debatt 1/2007: s. 9-34
http://www.socialistiskdebatt.se
Lundström, Catrin (2009)
"Vit respektabilitet: den svenska nationens könade symbolik och unga kvinnors kulturella praktiker" i Tidsskrift för kjønnsforskning 33(4): 295-309
Malmberg, Denise (2014)
"'Jag gör henne bara en tjänst': Betydelsen av kroppsnormativitet i förståelsen av kön, kroppslighet och sexualitet vid våld mot kvinnor med funktionshinder" i Tidskrift för genusvetenskap, 35(4): 75-99
http://tegeve.se
Norrhem, Svante, Rydström, Jens & Markusson Winkvist, Hanna (2015)
Undantagsmänniskor: en svensk HBTQ-historia med utblickar i världen
Lund: Studentlitteratur, (2:a upplagan)
Referenslitteratur
Andersson, Ulrika (2017)
Remissyttrande: Ett starkare skydd för den sexuella integriteten
(SOU 2016: 60)
Tillägg och kommentarer
Litteratur om ca 150 sidor kan tillkomma.