Jämställdhet och den nordiska välfärdsstaten, 7,5 högskolepoäng

Gender Equality and the Nordic Welfare State, 7,5 Credits

Mål

Mål för utbildning på grundnivå

Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas

• förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar,
• förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och
• beredskap att möta förändringar i arbetslivet.

Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att

• söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå,
• följa kunskapsutvecklingen, och
• utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området.

(1 kap. 8 § högskolelagen)

Kursens mål

Kunskap och förståelse
Efter avslutad kurs visar den studerande kunskap om

• variationer mellan olika välfärdsstatssystem generellt, och med särskilt avseende på effekterna för jämställdhet, och
• feministiska forskares kritik av traditionella teorier om välfärdsstaten.

Färdighet och förmåga
Efter avslutad kurs kan den studerande

• utvärdera relationerna mellan kvinnorörelsen, politiska reformer och jämställdhet mellan könen, och
• göra självständiga jämförelser mellan olika länder med avseende på jämställdhet.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
Efter avslutad kurs visar den studerande förmågan att

• identifiera och kritiskt granska existerande jämställdhetsproblem i de nordiska välfärdsstaterna, och
• presentera en allmän översikt över den politiska utvecklingen i de nordiska välfärdsstaterna och förutsättningarna samt jämställdhetspolitikens villkor och utmaningar.

Kursens huvudsakliga innehåll

Kursen består av följande teman:

• politikens betydelse för kvinnor och jämställdhet,
• utvecklingen i de nordiska välfärdstaterna,
• kvinnors politiska mobilisering,
• familjepolitikens utveckling och dess betydelse för jämställdheten mellan könen,
• jämförelser av olika välfärdsmodeller och deras betydelse för jämställdheten,
• svensk jämställdhetspolitik, dess institutionalisering och implementering,
• jämställdhetens samtida utmaningar, och
• våld mot kvinnor som politisk fråga.

Studieformer

Undervisning kan ske genom föreläsningar, semiarier, fältstudier, övningar, webbbaserade diskussioner och/eller workshops.

Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning och/eller handledning under den tid som angavs för kurstillfället som den sökande blivit antagen till (se universitetets antagningsordning). Därefter upphör rätten till undervisning och/eller handledning.

Examinationsformer

Examination, 7,5 högskolepoäng (Provkod: A001)
Papers.

För studenter med dokumenterad funktionsnedsättning kan universitetet besluta om anpassning av examination eller annan examinationsform.

För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Kommentar till examinationsformer

Tid för examination
En examination ska genomföras vid den tidpunkt som bestäms av universitetet. Om en examination, som innebär att studenten kan utföra uppgiften på annan plats än i lärosätets lokaler (t.ex. hemtentamen) inte kan lämnas in i tid, beslutar examinator hur examinationen ska hanteras.

Komplettering för godkänt betyg
Examinator kan bestämma att den studerande som inte godkänts på examinationen får utföra kompletterande uppgifter i stället för helt omprov. Kompletteringen ska utföras i enlighet med lärarens instruktioner och lämnas in till läraren inom en vecka efter det att betyget Underkänd har delgivits den studerande.

Betyg

Enligt 6 kap. 18 § högskoleförordningen ska betyg sättas på en genomgången kurs om inte universitetet föreskriver något annat. Universitetet får föreskriva vilket betygssystem som ska användas. Betyget ska beslutas av en av universitetet särskilt utsedd lärare (examinator).

Enligt universitetets föreskrifter om betygssystem för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (beslut ORU 2018/00929) ska något av uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd användas som betyg. För utbildning som ingår i en internationell magister- eller masterutbildning eller i universitetets kursutbud för utbytesstudenter ska betygsskalan A-F användas. Rektor, eller den rektorn bestämmer, får besluta om undantag från denna bestämmelse för en viss kurs om det finns särskilda skäl.

Som betyg på kursen används Underkänd (F), Tillräcklig (E), Tillfredsställande (D), Bra (C), Mycket bra (B) eller Utmärkt (A).

Examination
Som betyg används Underkänd (F), Tillräcklig (E), Tillfredsställande (D), Bra (C), Mycket bra (B) eller Utmärkt (A).

För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Särskild behörighet och andra villkor

Grundläggande behörighet.

För ytterligare information se universitetets antagningsordning.

Tillgodoräknande av tidigare utbildning

Student som tidigare genomgått utbildning eller fullgjort annan verksamhet ska enligt högskoleförordningen tillgodoräknas detta som en del av den aktuella utbildningen under förutsättning att den tidigare utbildningen eller verksamheten uppfyller vissa krav.

För ytterligare information se universitetets lokala regler för tillgodoräknanden.

Övriga föreskrifter

Kursen ges på engelska.

Övergångsbestämmelser

Om kursen genomgår förändringar som är så omfattande att studenten inte kan examineras i enlighet med denna kursplan så anordnas särskilda examinationer i enlighet med universitetets lokala riktlinjer. Om det blir aktuellt informerar institutionen berörda studenter.

Kurslitteratur och övriga läromedel

Obligatorisk litteratur

Borchorst, Anette & Siim, Birte (2008)
Woman-friendly policies and state feminism: Theorizing Scandinavian gender equality in Feminist Theory 2008:9 http://fty.sagepub.com/content/9/2/207.full.pdf

Freidenvall, Lenita (2013)
Step by Step - Women's Inroads into Parliamentary Politics. Pp. 97-23 in Drude Dahlerup and Monique Leyenaar (eds.) Breaking Male Dominance in Old Democracies
Oxford: Oxford University Press

Hearn, Jeff, Strid, Sofia, Husu, Liisa, & Verloo, Mieke (2016)
Interrogating violence against women and state violence policy: Gendered intersectionalities and the quality of policy in The Netherlands, Sweden and the UK. Current Sociology, 64(4), 551–567. https://doi.org/10.1177/0011392116639220

Koslowski, Alison, Blum, Sonja & Moss, Peter (eds) (2016 eller senaste versionen)
12th international review on leave policies and related research 2016. Report from the International network on leave policies and research. (valda delar: ca 50 sidor)
http://www.leavenetwork.org/fileadmin/Leavenetwork/Annual_reviews/2016_Full_draft_20_July.pdf

Lee, Soomi, Duvander, Ann-Zofie & Zarit. H, Steven (2016)
How can family policies reconcile fertility and women's employment? Comparisons between South Korea and Sweden. Asian Journal of Women's Studies, 22(3), 269-288. doi:10.1080/12259276.2016.1202027

Magnusson, Eva, Rönnblom, Malin & Silius, Harriet (eds) (2008)
Critical Studies of Gender Equalities. Nordic dilocations, dilemmas and contradictions
Stockholm and Göteborg: Makadam, (urval av artiklar)

Melby, Kari, Ravn, Anna-Birte & Carlsson Wetterberg, Christina (eds.) (2008)
Gender equality and welfare politics in Scandinavia. The limits of political ambition?
Bristol: Policy Press

Special Eurobarometer 465, Summary, Gender Equality 2017
https://ec.europa.eu/commfrontoffice/publicopinion/.../80678

Sümer, Sevil (2014)
The Nordic approach to work and care: Challenges on the way to inclusive citizenship. Tidsskrift for Kjønnsforskning, (1), 59-69
https://www.idunn.no/tfk/2014/01/the_nordic_approach_to_work_and_care_challenges_on_the_way

Referenslitteratur

Nordic Council of Ministers: Nordic Gender Equality in Figures
http://dx.doi.org/10.6027/ANP2015-733

Tillägg och kommentarer
1-2 artiklar, ca 50 sidor väljs i samråd med läraren.