Jämställdhet och den nordiska välfärdsstaten, 7,5 högskolepoäng

Gender Equality and the Nordic Welfare State, 7,5 Credits

Mål

Mål för utbildning på grundnivå

Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas

• förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar,
• förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och
• beredskap att möta förändringar i arbetslivet.

Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att

• söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå,
• följa kunskapsutvecklingen, och
• utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området.

(1 kap. 8 § högskolelagen)

Kursens mål

Kunskap och förståelse
Efter avslutade studier ska studenten kunna beskriva

• olika aspekter av den nordiska välfärdsstatsmodellen, hur välfärdsstaten kan förstås som könad och vilken roll jämställdhet spelar i de nordiska välfärdsstaterna,
• villkor och policies relaterade till sexualiteter, våld och familjer i en nordisk kontext, och
• feministisk kritik av den nordiska välfärdsstaten och den nordiska jämställdhetspolitiken.

Färdighet och förmåga
Efter avslutade studier ska studenten kunna

• diskutera utvecklingen och effekterna av jämställdhetspolitiken i de nordiska länderna, och
• jämföra olika länder när det gäller jämställdhet.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
Efter avslutade studier ska studenten kunna

• kritiskt utvärdera jämställdhetspolitiken i olika nordiska välfärdsstaterna, och
• problematisera den nordiska jämställdhetsmodellen.

Kursens huvudsakliga innehåll

Teman som kommer att utforskas och diskuteras inkluderar:

• Begreppet kön/genus
• Utveckling av jämställdhetspolices i de nordiska länderna
• Kön/genus, politiskt inflytande och politik
• Familjepolicies och föräldraledighet
• Våld mot kvinnor samt trans* och sexualitet i nordisk jämställdhetspolicy

Studieformer

Undervisning kan ske genom föreläsningar, seminarier, fältstudier, webbaserade diskussioner och/eller workshops.

Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning och/eller handledning under den tid som angavs för kurstillfället som den sökande blivit antagen till (se universitetets antagningsordning). Därefter upphör rätten till undervisning och/eller handledning.

Examinationsformer

Examination, 7,5 högskolepoäng (Provkod: A001)
Papers.

För studenter med dokumenterad funktionsnedsättning kan universitetet besluta om anpassning av examination eller annan examinationsform.

För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Kommentar till examinationsformer

Tid för examination
En examination ska genomföras vid den tidpunkt som bestäms av universitetet. Om en examination, som innebär att studenten kan utföra uppgiften på annan plats än i lärosätets lokaler (t.ex. hemtentamen) inte kan lämnas in i tid, beslutar examinator hur examinationen ska hanteras.

Komplettering för godkänt betyg
Examinator kan bestämma att den studerande som inte godkänts på examinationen får utföra kompletterande uppgifter i stället för helt omprov. Kompletteringen ska utföras i enlighet med lärarens instruktioner och lämnas in till läraren inom en vecka efter det att betyget Underkänd har delgivits den studerande.

Betyg

Enligt 6 kap. 18 § högskoleförordningen ska betyg sättas på en genomgången kurs om inte universitetet föreskriver något annat. Universitetet får föreskriva vilket betygssystem som ska användas. Betyget ska beslutas av en av universitetet särskilt utsedd lärare (examinator).

Enligt universitetets föreskrifter om betygssystem för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (beslut ORU 2018/00929) ska något av uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd användas som betyg. För utbildning som ingår i en internationell magister- eller masterutbildning eller i universitetets kursutbud för utbytesstudenter ska betygsskalan A-F användas. Rektor, eller den rektorn bestämmer, får besluta om undantag från denna bestämmelse för en viss kurs om det finns särskilda skäl.

Som betyg på kursen används Underkänd (F), Tillräcklig (E), Tillfredsställande (D), Bra (C), Mycket bra (B) eller Utmärkt (A).

Examination
Som betyg används Underkänd (F), Tillräcklig (E), Tillfredsställande (D), Bra (C), Mycket bra (B) eller Utmärkt (A).

För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Särskild behörighet och andra villkor

Grundläggande behörighet.

För ytterligare information se universitetets antagningsordning.

Tillgodoräknande av tidigare utbildning

Student som tidigare genomgått utbildning eller fullgjort annan verksamhet ska enligt högskoleförordningen tillgodoräknas detta som en del av den aktuella utbildningen under förutsättning att den tidigare utbildningen eller verksamheten uppfyller vissa krav.

För ytterligare information se universitetets lokala regler för tillgodoräknanden.

Övriga föreskrifter

Kursen ges på engelska.

Övergångsbestämmelser

Om kursen genomgår förändringar som är så omfattande att studenten inte kan examineras i enlighet med denna kursplan så anordnas särskilda examinationer i enlighet med universitetets lokala riktlinjer. Om det blir aktuellt informerar institutionen berörda studenter.

Kurslitteratur och övriga läromedel

Obligatorisk litteratur

Askanius, T., & Møller Hartley, J. (2019)
Framing Gender Justice: A comparative analysis of the media coverage of# metoo in Denmark and Sweden. Nordicom Review; 40 (2): 19-36

Borchorst, A., Freidenvall, L., Kantola, J., Reisel, L., & Teigen, M. (2012)
Institutionalizing intersectionality in the Nordic countries: Anti-discrimination and equality in Denmark, Finland, Norway, and Sweden. In Institutionalizing Intersectionality
Palgrave Macmillan, London

Connell, R., & Pearse, R. (2009)
The Question of Gende (Chapter 1) and Gender Relation and Gender Politics, chapter 5. In Gender: In world perspective
Polity

Erikson, J., & Josefsson, C. (2019)
The legislature as a gendered workplace: Exploring members of parliament’s experiences of working in the Swedish parliament. International Political Science Review, 40(2): 197-214

Gracia, E., Martín-Fernández, M., Lila, M., Merlo, J., & Ivert, A. K. (2019)
Prevalence of intimate partner violence against women in Sweden and Spain: A psychometric study of the ‘Nordic paradox’. PloS one, 14(5), e0217015

Gupta, N. D., Smith, N., & Verner, M. (2008)
The impact of Nordic countries’ family friendly policies on employment, wages, and children. Review of Economics of the Household, 6(1): 65-89

Kjaran, J.I., Lehtonen, J. (2018)
Windows of opportunities: Nordic perspectives on sexual diversity in education. International Journal of Inclusive Education, 22(10): 1035-1047

Lee, Soomi, Duvander, Ann-Zofie & Zarit. H, Steven (2016)
How can family policies reconcile fertility and women's employment? Comparisons between South Korea and Sweden. Asian Journal of Women's Studies, 22(3), 269-288. doi:10.1080/12259276.2016.1202027

Linander, I., Lauri, M., Alm, E., & Goicolea, I. (2020)
Two Steps Forward, One Step Back: A Policy Analysis of the Swedish Guidelines for Trans-Specific Healthcare. Sexuality Research and Social Policy, 18: 309-320

Lilja, M., & Johansson, E. (2018)
Feminism as power and resistance: An inquiry into different forms of Swedish feminist resistance and anti-genderist reactions. Social Inclusion, 6(4): 82-94

Nygren, K. G., Martinsson, L., & Mulinari, D. (2018)
Gender equality and beyond: At the crossroads of neoliberalism, anti-gender movements, “European” values, and normative reiterations in the Nordic model. Social Inclusion, 6(4): 1-7

Permanyer, I., & Gomez-Casillas, A. (2020)
Is the ‘Nordic Paradox’an illusion? Measuring intimate partner violence against women in Europe. International journal of public health, 65(7): 1169-1179

Sümer, Sevil (2014)
The Nordic approach to work and care: Challenges on the way to inclusive citizenship. Tidsskrift for Kjønnsforskning, (1), 59-69
https://www.idunn.no/tfk/2014/01/the_nordic_approach_to_work_and_care_challenges_on_the_way

Teigen, M., & Skjeie, H. (2017)
The Nordic gender equality model. In: Knudsen (ed) The Nordic models in political science. Challenged, but still viable?
Universitetsforlaget, Oslo

Referenslitteratur

Tillägg och kommentarer
1-2 artiklar, ca 50 sidor kan väljas i samråd med läraren.