Mäns våld mot kvinnor, 15 högskolepoäng

Men's Violence against Women, 15 Credits

Mål

Den studerande ska efter avslutad kurs visa

• grundläggande mångvetenskapligt baserad kunskap om kvinnofridspolitikens framväxt, lagstiftning och, olika aktörers roll i denna,
• grundläggande kunskap om mäns våld mot kvinnor och barn, på samhälls- och individnivå, samt om olika perspektiv på, orsaker till och åtgärder mot våldet,
• insikt om olika handlingsalternativ som följer av skilda perspektiv på mäns våld,
• kunskap om våldsproblematikens komplexa bakgrund och förmåga att diskutera de samhälleliga konsekvenserna av dessa,
• grundläggande färdighet i att kunna beskriva och analysera problemet mäns våld mot kvinnor,
• grundläggande färdighet i skrivande och saklig argumentation,
• förmåga att utföra och redovisa ett projektarbete med utgångspunkt i fiktiva fall,
• förståelse för samspelet mellan politiska beslut, lagstiftning, verkställighet på central, regional och lokal nivå samt olika yrkes- och intressegrupper, och
• grundläggande kunskaper om mäns våld lämpade för verksamhet i offentlig tjänst och föreningsliv (barnomsorg, skola, socialt arbete, sjukvård och omsorg, kvinnojour, brottsofferjour, humanitära organisationer).

Innehåll

Bakgrund, perspektiv och problemförståelser, 5 högskolepoäng

Delkursen ger grundläggande kunskaper om mäns våld mot kvinnor, historiskt och i nutid. Mäns våld mot kvinnor som politikområde och ideologiska kontroverser om perspektiv och tolkningar av fenomenet studeras. Tonvikten läggs på ett könsmaktsperspektiv där perspektiv från kritisk mansforskning ingår. Ett centralt tema är olika perspektivs bidrag och förhållningssätt till feministiskt tänkande och jämställdhet mellan könen.

Stat, samhälle och individ – norm och avvikelse, 5 högskolepoäng

Delkursen syftar till att ge kunskaper om normsättning och åtföljande föreställningar och praktik på samhällsnivå och individnivå gällande mäns våld mot kvinnor. Teman som behandlas är olika grupper av kvinnor, ett vidgat perspektiv på våld mot kvinnor, våld i privat och offentlig miljö, ett barnperspektiv, ett kulturellt/etniskt perspektiv, samt möjligheter och svårigheter med idealet om samverkan.

Projektarbete, 5 högskolepoäng

Under delkursen fördjupar studenten sig i ett projektarbete.

Examinationer och betyg

Bakgrund, perspektiv och problemförståelser

Bakgrund, perspektiv och problemförståelser I, 3 högskolepoäng (Provkod: A002)
Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Bakgrund, perspektiv och problemförståelser II, 2 högskolepoäng (Provkod: A003)
Som betyg används Underkänd (U) eller Godkänd (G).

Stat, samhälle och individ – norm och avvikelse

Stat, samhälle och individ – norm och avvikelse I, 3 högskolepoäng (Provkod: B002)
Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Stat, samhälle och individ – norm och avvikelse II, 2 högskolepoäng (Provkod: B003)
Som betyg används Underkänd (U) eller Godkänd (G).

Projektarbete

Projektarbete I, 3 högskolepoäng (Provkod: C002)
Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Projektarbete II, 2 högskolepoäng (Provkod: C003)
Som betyg används Underkänd (U) eller Godkänd (G).

Enligt 6 kap. 18 § högskoleförordningen ska betyg sättas på en genomgången kurs om inte universitetet föreskriver något annat. Universitetet får föreskriva vilket betygssystem som ska användas. Betyget ska beslutas av en av universitetet särskilt utsedd lärare (examinator).

Enligt universitetets föreskrifter om betygssystem för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (beslut ORU 2018/00929) ska något av uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd användas som betyg. För utbildning som ingår i en internationell magister- eller masterutbildning eller i universitetets kursutbud för utbytesstudenter ska betygsskalan A-F användas. Rektor, eller den rektorn bestämmer, får besluta om undantag från denna bestämmelse för en viss kurs om det finns särskilda skäl.

Som betyg på kursen används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Kommentar till betyg

För att erhålla betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på minst 6 högskolepoäng.

Examinationsformer

Bakgrund, perspektiv och problemförståelser I, 3 högskolepoäng (Provkod: A002)
Individuell inlämningsuppgift.

Bakgrund, perspektiv och problemförståelser II, 2 högskolepoäng (Provkod: A003)
Deltagande i gruppdiskussioner och/eller gruppinlämningar.

Stat, samhälle och individ – norm och avvikelse I, 3 högskolepoäng (Provkod: B002)
Individuell inlämningsuppgift.

Stat, samhälle och individ – norm och avvikelse II, 2 högskolepoäng (Provkod: B003)
Deltagande i gruppdiskussioner och/eller gruppinlämningar.

Projektarbete I, 3 högskolepoäng (Provkod: C002)
Självständigt arbete.

Projektarbete II, 2 högskolepoäng (Provkod: C003)
Deltagande i gruppdiskussioner och/eller gruppinlämningar.

Kommentar till examinationsformer
Tid för examination
En examination ska genomföras vid den tidpunkt som bestäms av universitetet. Om en examination, som innebär att studenten kan utföra uppgiften på annan plats än i lärosätets lokaler (t.ex. hemtentamen) inte kan lämnas in i tid, beslutar examinator hur examinationen ska hanteras.

Komplettering för godkänt betyg
Examinator kan bestämma att den studerande som inte godkänts på examinationen får utföra kompletterande uppgifter i stället för helt omprov. Kompletteringen ska utföras i enlighet med lärarens instruktioner och lämnas in till läraren inom en vecka efter det att betyget Underkänd har delgivits den studerande.

För studenter med dokumenterad funktionsnedsättning kan universitetet besluta om anpassning av examination eller annan examinationsform.

För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Särskild behörighet och andra villkor

Grundläggande behörighet.

För ytterligare information se universitetets antagningsordning.

Övriga föreskrifter

Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning och/eller handledning under den tid som angavs för kurstillfället som den sökande blivit antagen till (se universitetets antagningsordning). Därefter upphör rätten till undervisning och/eller handledning.

Litteratur och övriga lärresurser

Obligatorisk litteratur

Broberg, Anders, Almqvist, Linnéa, Axberg, Ulf, Grip, Karin, Almqvist, Kjerstin, Sharifi, Ulrika, & Iversen, Clara (2011)
Stöd till barn som bevittnat våld mot mamma: resultat från en nationell utvärdering.
Örebro: Örebro universitet

Colliver, Ben & Silvestri, Marisa (2020)
The role of (in) visibility in hate crime targeting transgender people. Criminology & Criminal Justice 22(2): 235-253.

Enander, Viveka, Holmberg, Carin & Lindgren, Anne-Li (2013)
Att följa med samtiden: kvinnojoursrörelse i förändring
Stockholm: Atlas, (valda delar)

Gunnarsson, Lena (2020)
Samtyckesdynamiker – sex, våldtäkt och gråzonen däremellan.
Lund: Studentlitteratur.

”Inledning”, s. 5–44, https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1379982/FULLTEXT01.pdf

Heimer, Gun, Björck, Annika & Kunosson, Chrystal (2014)
Våldsutsatta kvinnor: samhällets ansvar
Stockholm: Studentlitteratur, (valda delar)

Heimer, Gun, Stolt, Eleonora & Tung Hermelin, Ann-Marie (2009)
Våld i samkönade relationer – en kunskaps och forskningsöversikt.
Uppsala: Nationellt centrum för kvinnofrid.

Helldén, Ulrika & Wrangel, Claes (red) (2010)
Hedersrelaterat våld och förtryck – en kunskaps- och forskningsöversikt. NCK-rapport 2010:1.
Uppsala: Nationellt centrum för kvinnofrid.

Jämställdhetsmyndigheten (2020)
Inget att vänta på: Handbok för våldsförebyggande arbete. (2020)
Göteborg: Jämställdhetsmyndigheten
https://jamstalldhetsmyndigheten.se/aktuellt/publikationer/handboken-inget-att-vanta-pa/

Nationellt centrum för kvinnofrid (2018)
Våld mot hbtq-personer – en forsknings- och kunskapsöversikt
Uppsala: Nationellt centrum för kvinnofrid. *

Nilsson, Gabriella & Lövkrona, Inger (2020)
Våldets kön – kulturella föreställningar, funktioner och konsekvenser
Lund: Studentlitteratur.

Norén, Jenny & Thörn, Mikael (2015)
SOU 2015:55, Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck

Ungdomsstyrelsen (2013)
Hjältar och monster: Samhällsvetenskapliga perspektiv på män och våld
Stockholm: Ungdomsstyrelsen. *

Åkesson, Emilia, Darj, Frida, Malmberg, Lisa och Ravanbakhsh, Narges (2018)
Intersektionella perspektiv på våld i nära relationer. Rapport 2018:13.
Malmö: Länsstyrelsen Skåne.
https://www.lansstyrelsen.se/download/18.6ae610001636c9c68e53ddc4/1530021587756/Intersektionella%20perspektiv%20p%C3%A5%20v%C3%A5ld%20i%20n%C3%A4ra%20relationer.pdf

Tillägg och kommentarer som rör hela kursen
Litteratur om max 400 sidor kan tillkomma.