Kursplan

Genusvetenskap, kandidatkurs, 30 högskolepoäng

Gender Studies, Advanced Course, 30 Credits

Kurskod: GE010G Högskolepoäng: 30
Huvudområde: Genusvetenskap Fördjupning: G2E
    Senast ändrad: 2021-09-14
Utbildningsnivå: Grundnivå Beslutad av: Prefekt
Inrättad: 2020-12-01 Litteraturlista fastställd: 2021-09-14
Giltig fr.o.m.: Vårterminen 2022 Revision: 1

Mål

Mål för utbildning på grundnivå

Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas

  • förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar,
  • förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och
  • beredskap att möta förändringar i arbetslivet.

Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att

  • söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå,
  • följa kunskapsutvecklingen, och
  • utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området.

(1 kap. 8 § högskolelagen)

Kursens mål

Kunskap och förståelse
Efter avslutad kurs visar den studerande

  • fördjupade kunskaper om det genusvetenskapliga fältet
  • fördjupade kunskaper om metodologi, forskningsdesign, olika datainsamlingsmetoder och analystekniker.

Färdigheter och förmåga
Efter avslutad kurs ska den studerande kunna

  • identifiera och, med hjälp av genusvetenskaplig litteratur, självständigt formulera genusvetenskapliga problemställningar
  • självständigt använda sig av vetenskapliga metoder och genomföra, skriftligt dokumentera och muntligt kommunicera ett vetenskapligt arbete inom kursens ämnesområde, och
  • visa god förmåga till muntlig och skriftlig kommunikation och samarbete i grupp.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
Efter avslutad kurs ska den studerande visa förmåga att

  • kritiskt diskutera olika uppfattningar om hur vetenskap skiljer sig från andra former av kunskap, och
  • självständigt och kritiskt värdera och reflektera över grundläggande sociala och samhälleliga förhållanden ur ett genusvetenskapligt perspektiv.

Kursens huvudsakliga innehåll

Samhällsvetenskapliga metoder, 7,5 högskolepoäng

I delkursen fördjupas kunskaper om vetenskapliga överväganden och metoder för datainsamling och samhällsvetenskaplig analys med inriktning mot genusvetenskap. Kursen erbjuder en fördjupning av förmågan att använda kvalitativa och kvantitativa metoder och erbjuder tillfälle att fördjupa det metodologiska tänkandet och den analytiska förmågan. Kursen innehåller både teoretiska och praktiska inslag. Vidare förmedlar kursen kunskap om hur en vetenskaplig studie designas, vetenskapsteori samt forskningsetik. Delkursen utgör en viktig grund för det självständiga arbetet.

Valbar läskurs, 7,5 högskolepoäng

Den studerande väljer en av följande delkurser:

I. Genus och hållbarhet

Arbetet för hållbarhet (social, ekonomisk och ekologisk) och hållbar utveckling är tätt knutet till motverkan av ojämlikheter, diskrimineringar och bristande jämställdhet. I denna kurs studeras hållbarhet och hållbar utveckling ur ett genusperspektiv med fokus på hur (o)hållbarhet görs, könas och kan förstås ur ett intersektionellt perspektiv. Hållbarhetsbegreppet – med huvudfokus på social hållbarhet – undersöks först utifrån ett teoretiskt perspektiv (hur kan det förstås), därefter med avseende på praktik (vem gör vad, var, och med vilka effekter), dels med fokus på män och maskuliniteter, dels med fokus på mobilitet och transporter. Avslutningsvis fokuseras policy och interventioner för att främja hållbar utveckling (vad görs för att främja hållbarhet på lokal, regional och global nivå).

II. Feministiska våldstudier

I denna delkurs studeras mäns våld ur olika feministiska perspektiv med fokus på västvärlden och i online/offlinekontexter. I fokus står dels våldets etiologi, det vill säga förklaringsansatser och teori, och dels våldets modaliteter, det vill säga våldets existens, upplevelse och uttryck. Kursen belyser frågor som spänner över våld i nära relation, prostitution, pornografi, sexualiserat våld och militariserat våld, och sambanden dem emellan, utifrån ett feministiskt våldsperspektiv. Den analyserar förskjutningar i våldsförståelse genom att undersöka samtida fenomen såsom grooming, hämndpornografi, onlinemisogyni, manospheres och sugardejting. Delkursens avslutande moment diskuterar feministiska motståndsstrategier såsom feministiska sociala rörelser och hashtagfeminism (#prataomdet, #metoo) belysa hur våld i dess könade och intersektionella modaliteter kan utmanas och förhindras.

III. Heterosexualitet

Heterosexualiteten som institution utgör ett nav i könsmaktsordningen. I denna kurs studeras heterosexualitet ur olika genusteoretiska perspektiv med fokus på västvärlden. Heterosexualitetens praktiker undersöks i sin egen rätt, men utgör också en analytisk ingång för att belysa vidare samhälleliga frågor och teoretiska spörsmål, såsom hur heterosexuell kärlek kan analyseras och hur sexuellt våld förhåller sig till normativ heterosexualitet. Samtida fenomen, som incels, sugardejting och influencerkulturen, undersöks för att belysa hur heterosexualitetens strukturer organiserar olika typer av praktiker och kulturella uttryck.

Självständigt arbete, 15 högskolepoäng

Under delkursen författas, under vägledning av en handledare, ett självständigt arbete i form av en uppsats. Uppsatsen är en redovisning av en forskningsuppgift där studenten har samlat in och bearbetat ett empiriskt material med hjälp av vetenskapliga metoder och i beaktande av genusvetenskaplig teori och tidigare forskning. Under handledningstillfällen och vid seminariebehandlingen av de färdiga uppsatserna tränas även förmågan att kritiskt granska och diskutera genusvetenskapliga problemställningar, forskningsmetoder och analyser.

Studieformer

Undervisning kan ske genom föreläsningar, grupparbeten, seminarier, onlineseminarier samt individuell och gruppvis handledning.

Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning och/eller handledning under den tid som angavs för kurstillfället som den sökande blivit antagen till (se universitetets antagningsordning). Därefter upphör rätten till undervisning och/eller handledning.

Examinationsformer

Samhällsvetenskapliga metoder

Samhällsvetenskapliga metoder I, 7,5 högskolepoäng (Provkod: A001)
Hemtentamen.

Samhällsvetenskapliga metoder II (Provkod: A002)
Obligatoriska moment i form av deltagande i seminarier.

Valbar läskurs

Valbar läskurs I, 7,5 högskolepoäng (Provkod: B001)
Hemtentamen.

Valbar läskurs II (Provkod: B002)
Obligatoriska moment i form av deltagande i seminarier.

Självständigt arbete

Självständigt arbete I, 15 högskolepoäng (Provkod: C001)
Författandet av ett självständigt arbete, försvar av det självständiga arbetet vid seminarium samt opposition på annat självständigt arbete vid ett seminarium.

Självständigt arbete II (Provkod: C002)
Obligatoriskt moment i form av deltagande som åhörare vid examinerande seminarium.


För studenter med dokumenterad funktionsnedsättning kan universitetet besluta om anpassning av examination eller annan examinationsform.

För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Kommentar till examinationsformer

Tid för examination
En examination ska genomföras vid den tidpunkt som bestäms av universitetet. Om en examination, som innebär att studenten kan utföra uppgiften på annan plats än i lärosätets lokaler (t.ex. hemtentamen) inte kan lämnas in i tid, beslutar examinator hur examinationen ska hanteras.

Komplettering för godkänt betyg
Examinator kan bestämma att den studerande som inte godkänts på examinationen får utföra kompletterande uppgifter i stället för helt omprov. Kompletteringen ska utföras i enlighet med lärarens instruktioner och lämnas in till läraren inom en vecka efter det att betyget Underkänd har delgivits den studerande.

Frånvaro vid obligatoriska moment
Vid eventuell frånvaro från obligatoriska moment gäller universitetets regler för omexamination. I det fall det finns särskilda skäl att göra undantag från tidsintervallet beslutar examinator när det obligatoriska momentet ska genomföras. Examinator kan dock besluta att ersättningsuppgift ska ges.

Betyg

Enligt 6 kap. 18 § högskoleförordningen ska betyg sättas på en genomgången kurs om inte universitetet föreskriver något annat. Universitetet får föreskriva vilket betygssystem som ska användas. Betyget ska beslutas av en av universitetet särskilt utsedd lärare (examinator).

Enligt universitetets föreskrifter om betygssystem för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (beslut ORU 2018/00929) ska något av uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd användas som betyg. För utbildning som ingår i en internationell magister- eller masterutbildning eller i universitetets kursutbud för utbytesstudenter ska betygsskalan A-F användas. Rektor, eller den rektorn bestämmer, får besluta om undantag från denna bestämmelse för en viss kurs om det finns särskilda skäl.

Som betyg på kursen används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Samhällsvetenskapliga metoder I
Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Samhällsvetenskapliga metoder II
Som betyg används Deltagit (DT).

Valbar läskurs I
Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Valbar läskurs II
Som betyg används Deltagit (DT).

Självständigt arbete I
Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Självständigt arbete II
Som betyg används Deltagit (DT).

För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Kommentar till betyg

För att erhålla betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på minst 22,5 högskolepoäng.

Särskild behörighet och andra villkor

Genusvetenskap, grundkurs 30 högskolepoäng och Genusvetenskap, fortsättningskurs 30 högskolepoäng.

För ytterligare information se universitetets antagningsordning.

Tillgodoräknande av tidigare utbildning

Student som tidigare genomgått utbildning eller fullgjort annan verksamhet ska enligt högskoleförordningen tillgodoräknas detta som en del av den aktuella utbildningen under förutsättning att den tidigare utbildningen eller verksamheten uppfyller vissa krav.

För ytterligare information se universitetets lokala regler för tillgodoräknanden.

Övriga föreskrifter

Undervisning sker huvudsakligen på svenska.

Övergångsbestämmelser

Om kursen genomgår förändringar som är så omfattande att studenten inte kan examineras i enlighet med denna kursplan så anordnas särskilda examinationer i enlighet med universitetets lokala riktlinjer. Om det blir aktuellt informerar institutionen berörda studenter.

Kurslitteratur och övriga läromedel

Samhällsvetenskapliga metoder, 7,5 högskolepoäng

Obligatorisk litteratur

Aspers, Patrik (2011)
Etnografiska metoder
Stockholm: Liber

Barmark, Mimmi & Djurfeldt, Göran (2020)
Statistisk verktygslåda 0: att förstå och förändra världen med siffror
Lund: Studentlitteratur

Bergström, Göran & Boréus, Kristina (red) (2018)
Textens mening och makt - Metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys
Lund: Studentlitteratur

Carbin, Maria & Edenheim, Sara (2013)
”The Intersectional Turn in Feminist Theory. A Dream of a Common Language” in European Journal of Women’s Studies, 20 (3): 233-248

Gustafsson, Maria-Therese & Johannesson, Livia (2016)
Introduktion till politisk etnografi: metoder för statsvetare
Malmö: Gleerups

Haraway, Donna (1988)
“Situated knowledges: The Science Question in Feminism and the Privilege of Partial Perspective” in Feminist Studies, 14 (3): 575-599

Kompendium om forskningsetik, säkerhet och datahantering

Martin, Emily (1991)
"The Egg and the Sperm – How Science Has Constructed a Romance Based on Stereotypical Male-Female Roles" in Signs, 16(3): 458-501

Mohanty, Chandra Talapade (1984)
”Under Western Eyes: Feminist Scholarship and Colonial Discourses” in Boundary 2, 12(3): 333-358

Valbar fördjupningslitteratur

Berg, Martin (2015)
Netnografi: Att forska om och med internet
Lund: Studentlitteratur

Jorgensen, Danny L. Principles (2020)
Approaches and Issues in Participant Observation
London & New York: Routledge

Kozinets, Robert (2019)
Netnography: The Essential Guide to Qualitative Social Media Research
London: Sage

Kvale, Steinar & Brinkman, Svend (2014)
Den kvalitativa forskningsintervjun (3:e upplagan)
Lund: Studentlitteratur

Morgan, David L. (2018)
Basic and advanced focus groups
London & New York: Sage Publications

Thille, Patricia H et al (2021)
"More than words: methods to elicit talk in interviews" in Family Practice, cmab043, https://doi.org/10.1093/fampra/cmab043

Tosh, John (2011)
Historisk teori och metod
Lund: Studentlitteratur

Tillägg och kommentarer
Studenten kan även, med lärarens godkännande, välja annan valbar litteratur.
Litteratur om 100 sidor kan tillkomma.

Valbar läskurs, 7,5 högskolepoäng

Obligatorisk litteratur till I. Genus och hållbarhet

Adams, Barbara & Luchsinger, Gretchen (2009)
"Climate justice for a changing planet" in UNCTAD
https://unctad.org/system/files/official-document/ngls20092_en.pdf

Alston, Margaret (2014)
"Gender mainstreaming and climate change" in Women’s Studies International Forum, 47, 287-294

Anshelm, Jonas & Hultman, Martin (2014)
"A green fatwa? Climate change as a threat to the masculinity of industrial modernity" in NORMA: International Journal for Masculinity Studies, 9(2), 84-96

Balkmar, Dag (2018)
"Violent Mobilities: Men, Masculinities and Road Conflicts in Sweden" in Mobilities, Taylor and Francis 13(5), 717-732

Boström, Magnus et al (red.) (2020)
"Humanistiska och samhällsvetenskapliga perspektiv på bildning och hållbar utveckling" i rapporter i pedagogik 23, (Intro + Gunnarsson) https://www.oru.se/contentassets/3b07bfba2535478f9c8ecea688071866/humanistiska-och-samhallsvetenskapliga-perspektiv-pa-bildning-och-hallbar-utveckling.pdf

Boström Magnus et al. (2018)
"Conditions for transformative learning for sustainable development: A theoretical review and approach" in
Sustainability, 10(12), 4479

Hanson, Susan (2010)
"Gender and mobility: new approaches for informing sustainability" in Gender, place and culture. 17(1):5-23

Hedström, Lotta (2007)
Introduktion till ekofeminism. Rapport 3: Tema feminism – 2007, den gröna idéverkstaden
Cogito

Joelsson, Tanja et al. (2021)
"Vardagen i rörelse: En forsknings- och kunskapsöversikt om familjers vardagsmobilitet, social hållbarhet och mobilitetsrättvisa" VTI-rapport
http://oru.diva-portal.org/smash/get/diva2:1567025/FULLTEXT01.pdf

Joelsson, Tanja & Christina Lindkvist Scholten (2019)
"Introduction: The political in transportation and mobility – Toward a feminist analysis of everyday mobility and transport planning" in Integrating Gender into Transport Planning – From One to Many Tracks (red. C. Lindkvist Scholten & T. Joelsson)
Basingstoke & New York: Palgrave Macmillan.

Kaijser, Anna & Annica Kronsell (2014)
"Climate change through the lens of intersectionality" in Environmental politics 23(3): 417-433.

Krange, Olve, Kaltenborn, Björn & Hultman, Martin (2019)
"Cool dudes in Norway: climate change denial among conservative Norwegian men" in Environmental Sociology, 5(1), 1-11

Regeringskansliet (2021)
Den hala tvålen. Verktyg och metoder för social hållbarhet och stadsutveckling https://www.regeringen.se/496991/contentassets/3d6ae840c00f4b159294c8e986b56a04/den-hala-tvalen--verktyg-och-metoder-for-social-hallbar-i-fysisk-planering.pdf

Sheller, Mimi (2018)
Mobility Justice. The Politics of Movement in an Age of Extremes
London & Brooklyn: Verso

Tillägg och kommentarer
Litteratur om 100 sidor kan tillkomma.

Obligatorisk litteratur till II. Feministiska våldstudier

Berridge, Susan & Portwood-Stacer, Laura (2015)
“Introduction: Feminism, hashtags and violence against women and girls” in Feminist Media Studies, 15(2): 341–344. (22 s.)

Crenshaw, Kimberlé (1991)
"Mapping the margins: Intersectionality, identity politics and violence against women of color” in Stanford Law Review, 43(6): 1241–1299

Gotell, Lise & Dutton, Emily (2016)
“Sexual violence in the ‘manosphere’: Antifeminist men’s rights discourses on rape” in International Journal for Crime, Justice and Social Democracy 5(2): 65–80

Hall, Rebecca Jane (2015)
“Feminist strategies to end violence against women”
Baksh, Rawwida & Harcourt, Wendy (red.) The Oxford Handbook of Transnational Feminist Movements
Oxford: Oxford University Press

Hearn, Jeff, Strid, Sofia, Humbert, Anne Laure, Balkmar, Dag, & Delaunay, Marine (2020)
“From gender regimes to violence regimes: Re-thinking the position of violence” in Social Politics: International Studies in Gender, State & Society, jxaa022

Heise, Lori (1998)
“Violence against women: An integrated, ecological framework” in Violence Against Women 4(3): 262–290

Hester, M., Malos, E. & Skinner, T. (2005)
”Methodology, feminism and gender violence”. Hester, Marianne, Malos, Ellen, & Skinner, Tina (red.), Researching Gender Violence. Feminist Methodology in Action
Cullompton: Willan Publishing

Jasinski, Jana (2001)
“Theoretical explanations for violence against women”.
Renzetti, Claire M., Edleson, Jeffrey L, & Bergen, Raquel Kennedy (red.), Sourcebook on Violence against Women (ss. 5–21).
London: Sage Publications

Kelly, Liz (1987)
The continuum of sexual violence. Hanmer Jalna & Maynard, Mary (red.), Women, Violence and Social Control. Explorations in Sociology (British Sociological Association Conference Volume series) (ss. 46-60)
London: Palgrave Macmillan

Lewis, Ruth, Rowe, Michael & Wiper, Clare (2016)
“Online abuse of feminists as an emerging form of violence against women and girls” in The British Journal of Criminology, 57(6): 1462–1481

Mendes, Kaitlyn, Ringrose, Jessica & Keller, Jessalyn (2018)
”#MeToo and the promise and pitfalls of challenging rape culture through digital feminist activism” in European Journal of Women’s Studies, 25(2): 236–246

Myhill, Andy & Kelly, Liz (2019)
“Counting with understanding? What is at stake in debates on researching domestic violence” in Criminology & Criminal Justice, doi: 10.1177/1748895819863098

Phipps, Alison, Ringrose, Jessica, Renold, Emma, & Jackson, Carolyn (2017)
“Rape culture, lad culture and everyday sexism: Researching, conceptualizing and politicizing new mediations of gender and sexual violence” in Journal of Gender Studies, 27(1): 1-8

Stark, E. & Hester, M. (2019)
“Coercive control: Update and review” in Violence against Women 25(1): 81–104

Walby, Sylvia, Towers, Jude, Balderston, Susie, Corradi, Consuelo, Francis, Brian , Heiskanen, Markus, Helweg-Larsen, Kari, Mergaert, Lut, Olive, Philippa, Palmer, Emma, Stockl, Heidi & Strid, Sofia (2017)
The Concept and Measurement of Violence against Women and Men
Bristol: Policy Press

Westerstrand, Jenny (2010)
”Kung slår dam: våldsforskningsmetodologi i ett våldsamt jämställt Sverige” i Sociologisk forskning, 3(47): 5–34

Referenslitteratur till II. Feministiska våldstudier

Prevalensstudier i Sverige och EU, tex:

  • FRA 2014
  • Westerstrand, Jenny & Lundgren, Eva (2005) Comparing four Prevalence Studies on Violence Against Women: Main results, methodology and analytical approaches Paris: Institut National d'Études Démographiques (INED)

Tillägg och kommentarer
Litteratur om 100 sidor kan tillkomma.

Obligatorisk litteratur till III. Heterosexualitet

Drenten, Jenna, Lauren Gurrieri & Meagan, Tyler (2020)
”Sexualized labour in digital culture: Instagram influencers, porn chic and the monetization of attention”
in Gender, Work & Organization 27(1): 41-66

Gavey, Nicola (2019)
Just sex? The cultural scaffolding of rape (2:a upplagan)
London: Routledge

Illouz, Eva (2014)
Därför gör kärlek ont: en sociologisk förklaring
Göteborg: Daidalos

Jackson, Stevi (2006)
Interchanges: Gender, sexuality and heterosexuality: The complexity (and limits) of heteronormativity
in Feminist Theory, 7(1): 105-121

Jónasdóttir, Anna G. (2003)
Kärlekskraft, makt och politiska intressen: en teori om patriarkatet i nutida västerländska samhällen
Göteborg: Daidalos

Keleta-Mae, Naila (2017)
"A Beyoncé feminist" in Atlantis: Critical Studies in Gender, Culture & Social Justice, 38(1): 236-246

Leung, Rebecca, and Robert Williams (2019)
"# MeToo and Intersectionality: An Examination of the #MeToo Movement Through the R. Kelly Scandal"
in Journal of Communication Inquiry 43(4): 349-371

Marchia, Joseph & Jamie M. Sommer (2019)
(Re)defining heteronormativity in Sexualities 22(3): 267-295

Menzie, Lauren (2020)
”Stacys, Beckys, and Chads: the construction of femininity and hegemonic masculinity within Incel rhetoric”
in Psychology & Sexuality, DOI: 10.1080/19419899.2020.1806915

Nayar, Kavita Ilona (2017)
"Sweetening the deal: Dating for compensation in the digital age" in Journal of Gender Studies 26(3): 335-346.

Rich, Adrienne (1986)
Obligatorisk heterosexualitet och lesbisk existens
Stockholm: Matrixx, (tillgänglig på Blackboard)

Tillägg och kommentarer
Litteratur om 100 sidor kan tillkomma.

Självständigt arbete, 15 högskolepoäng

Obligatorisk litteratur

Littertur om 100 sidor tillkommer och övrig litteratur väljs i samråd med handledare.