Kursplan

Genus, 7,5 högskolepoäng

Gender, 7,5 Credits

Kurskod: GE011G Högskolepoäng: 7,5
Huvudområde: Genusvetenskap Fördjupning: GXX
Senast ändrad: 2024-03-13    
Utbildningsnivå: Grundnivå Beslutad av: Prefekt
Inrättad: 2022-11-29 Litteraturlista fastställd: 2024-03-13
Giltig fr.o.m.: Höstterminen 2024 Revision: 3

Mål

Efter avslutad kurs kan den studerande

  • på en grundläggande nivå muntligt och skriftligt redogöra för hur genusrelationer strukturerar samhälle och kultur,
  • på en grundläggande nivå muntligt och skriftligt redogöra för hur genus samspelar med andra maktrelationer såsom etnicitet, klass och sexualitet,
  • visa på en grundläggande förståelse för olika teoretiska perspektiv på genus, och
  • skriftligt visa på en grundläggande förmåga att diskutera och kritiskt granska olika perspektiv och argument relaterade till genus.

Innehåll

Kursen ger introducerande kunskap om hur genus strukturerar samhälle och kultur, i samspel med andra identitetskategorier och ojämlikhetsstrukturer så som "ras"/etnicitet, sexualitet och klass. Under kursen utforskas och jämförs olika feministiska teorier. Centrala samhälleliga områden strukturerade av genus, så som sexualitet, arbete, familj, våld och politik, behandlas. Kursen adresserar materiella och kulturella aspekter av ojämställdhet mellan kvinnor och män, samtidigt som genusbegreppet problematiseras genom intersektionella och queera perspektiv. Kursens tvärvetenskapliga karaktär gör den lämplig som komplement till studier inom samtliga samhällsvetenskapliga och humanistiska ämnen.

Examinationer och betyg

Genus I, 5 högskolepoäng (Provkod: A001)
Som betyg används Underkänd (F), Tillräcklig (E), Tillfredsställande (D), Bra (C), Mycket bra (B) eller Utmärkt (A).

Genus II, 2,5 högskolepoäng (Provkod: A002)
Som betyg används Underkänd (U) eller Godkänd (G).


Enligt 6 kap. 18 § högskoleförordningen ska betyg sättas på en genomgången kurs om inte universitetet föreskriver något annat. Universitetet får föreskriva vilket betygssystem som ska användas. Betyget ska beslutas av en av universitetet särskilt utsedd lärare (examinator).

Enligt universitetets föreskrifter om betygssystem för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (beslut ORU 2018/00929) ska något av uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd användas som betyg. För utbildning som ingår i en internationell magister- eller masterutbildning eller i universitetets kursutbud för utbytesstudenter ska betygsskalan A-F användas. Rektor, eller den rektorn bestämmer, får besluta om undantag från denna bestämmelse för en viss kurs om det finns särskilda skäl.

Som betyg på kursen används Underkänd (F), Tillräcklig (E), Tillfredsställande (D), Bra (C), Mycket bra (B) eller Utmärkt (A).

Kommentar till betyg

Betyg på hel kurs grundas på examinationen Genus I, 5 högskolepoäng. Examinationer med betyg enligt betygsskalan U-G tas inte med i sammanvägningen. För godkänt kursbetyg krävs dock G på dessa examinationer.

Examinationsformer

Genus I, 5 högskolepoäng (Provkod: A001)
Skriftlig tentamen.

Genus II, 2,5 högskolepoäng (Provkod: A002)
Muntliga examinationer och skriftliga inlämningsuppgifter.

Kommentar till examinationsformer
Tid för examination
En examination ska genomföras vid den tidpunkt som bestäms av universitetet. Om en examination, som innebär att studenten kan utföra uppgiften på annan plats än i lärosätets lokaler (t.ex. hemtentamen) inte kan lämnas in i tid, beslutar examinator hur examinationen ska hanteras.

Komplettering för godkänt betyg
Examinator kan bestämma att den studerande som inte godkänts på examinationen får utföra kompletterande uppgifter i stället för helt omprov. Kompletteringen ska utföras i enlighet med lärarens instruktioner och lämnas in till läraren inom en vecka efter det att betyget Underkänd har delgivits den studerande.

För studenter med dokumenterad funktionsnedsättning kan universitetet besluta om anpassning av examination eller annan examinationsform.

För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Särskild behörighet och andra villkor

Grundläggande behörighet.

För ytterligare information se universitetets antagningsordning.

Övriga föreskrifter

Kursen ges på engelska.

Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning och/eller handledning under den tid som angavs för kurstillfället som den sökande blivit antagen till (se universitetets antagningsordning). Därefter upphör rätten till undervisning och/eller handledning.

Litteratur och övriga lärresurser

Obligatorisk litteratur

Connell, Raewyn W., & Pearse, Rebecca (2014)
Gender – In World Perspective (3rd ed.)
Cambridge: Polity Press

Crenshaw, Kimberlé (1991)
”Mapping the margins: Intersectionality, identity politics and violence against women of color”
Stanford Law Review 43(6), 1241–1299

Drenten, Jenna, Gurrieri, Lauren, & Meagan, Tyler (2020)
”Sexualized labour in digital culture: Instagram influencers, porn chic and the monetization of attention”
Gender, Work & Organization 27(1), 41–66

Farris, R. Sara (2012)
“Femonationalism and the ‘regular’ army of labor called migrant women”
History of the Present 2(2), 184-199

Felluga, Dino (2011)
"Modules on Butler. I: On Gender and Sex"
Introductory Guide to Critical Theory
http://www.purdue.edu/guidetotheory/genderandsex/modules/butlergendersex.html

Felluga, Dino (2011)
"Modules on Butler. II: On Performativity"
Introductory Guide to Critical Theory http://www.purdue.edu/guidetotheory/genderandsex/modules/butlerperformativity.html

Gunnarsson, Lena (2018)
“’Excuse Me, But Are You Raping Me Now?’ Discourse and Experience in (the Grey Areas of) Sexual Violence” NORA: Nordic Journal of Feminist and Gender Research 26(1), 4–18

Hochschild, Arlie (2024)
“Love and Gold” https://www.humiliationstudies.org/documents/HochschildLoveandGold.pdf
In Ehrenreich & Hochschild (ed) Global woman: Nannies, Maids and Sex Workers in the New economy (rev.ed)
New York: Holt

Mendes, Kaitlyn, Ringrose, Jessica, & Keller, Jessalyn (2018)
”#MeToo and the promise and pitfalls of challenging rape culture through digital feminist activism”
European Journal of Women’s Studies 25(2), 236–246

Pyne, Jake (2015)
Transfeminist Theory and Action: Trans Women and the Contested Terrain of Women’s Services
I O’Niell, Swan & Mule (Red.), LGBTQ people and social work: Intersectional perspectives (s. 129-149)
Toronto: Brown Bear Press

Tillägg och kommentarer
Litteratur om 100 sidor kan tillkomma.

Referenslitteratur

Mellor, Mary (2006)
“Ecofeminist political economy”
International Journal of Green Economics 1(1-2), 139–150