Kursplan

Migration och globalisering, 7,5 högskolepoäng

Migration and Globalization, 7,5 Credits

Kurskod: HI012G Högskolepoäng: 7,5
Huvudområde: Historia Fördjupning: G1N
    Senast ändrad: 2022-03-14
Utbildningsnivå: Grundnivå Beslutad av: Prefekt
Inrättad: 2018-12-04 Litteraturlista fastställd: 2022-03-14
Giltig fr.o.m.: Höstterminen 2022 Revision: 3

Mål

Mål för utbildning på grundnivå

Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas

  • förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar,
  • förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och
  • beredskap att möta förändringar i arbetslivet.

Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att

  • söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå,
  • följa kunskapsutvecklingen, och
  • utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området.

(1 kap. 8 § högskolelagen)

Kursens mål

Den studerande ska efter avslutad kurs

  • med utgångspunkt i sociala kategoriseringar kunna förhålla sig till olika skildringar av migranterfarenheter och visa förståelse för den historiska kontextens betydelse för dessa,
  • visa grundläggande kunskap om migrationshistoriska begrepp, teorier, metoder och perspektiv samt begrepp inom postkolonial forskning,
  • kunna diskutera orsaker till och konsekvenser av olika typer av migrationsströmmar under perioden från ca 1750 och fram till idag,
  • kunna förhålla sig till hur olika kulturmöten gestaltas i populärkulturella framställningar, och
  • hantera vetenskapligt skrivande på grundläggande nivå.

Kursens huvudsakliga innehåll

Kursen behandlar gestaltningar av migration och kulturmöten med utgångspunkt i individuella berättelser, och sätter dessa i historiska kontexter. Fokus ligger på migration från ett globalt perspektiv samt kulturmöten som hänger samman med kolonialismen från andra halvan av 1700-talet och framåt. Genom att ta avstamp i samtidens frågor kring migration diskuteras och belyses migrationens många ansikten, såsom arbetskraftsvandringar, flyktingmigration och påtvingad migration, och hur dessa är kopplade till sociala kategoriseringar, intersektionella maktrelationer och identitetsskapande processer. Postkoloniala perspektiv ger teoretiska infallsvinklar och bidrar med en vetenskaplig begreppsapparat vilket ingår i ämnesspecifika språkfärdigheter.

Studieformer

Kursen ges på distans. All undervisning sker via ett webbaserat kommunikationsverktyg. Undervisning kan ske genom nätbaserade föreläsningar och nätbaserade seminarier.

Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning och/eller handledning under den tid som angavs för kurstillfället som den sökande blivit antagen till (se universitetets antagningsordning). Därefter upphör rätten till undervisning och/eller handledning.

Examinationsformer

Global migration I, 1 högskolepoäng (Provkod: A001)
Skriftlig uppgift.

Global migration II, 1,5 högskolepoäng (Provkod: A002)
Skriftlig uppgift.

Global migration III, 1 högskolepoäng (Provkod: A004)
Muntlig presentation.

Global migration IV, 4 högskolepoäng (Provkod: A005)
Skriftlig uppgift.


För studenter med dokumenterad funktionsnedsättning kan universitetet besluta om anpassning av examination eller annan examinationsform.

För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Kommentar till examinationsformer

Tid för examination
En examination ska genomföras vid den tidpunkt som bestäms av universitetet. Om en examination, som innebär att studenten kan utföra uppgiften på annan plats än i lärosätets lokaler (t.ex. hemtentamen) inte kan lämnas in i tid, beslutar examinator hur examinationen ska hanteras.

Komplettering för godkänt betyg
Examinator kan bestämma att den studerande som inte godkänts på examinationen får utföra kompletterande uppgifter i stället för helt omprov. Kompletteringen ska utföras i enlighet med lärarens instruktioner och lämnas in till läraren inom en vecka efter det att betyget Underkänd har delgivits den studerande.

Betyg

Enligt 6 kap. 18 § högskoleförordningen ska betyg sättas på en genomgången kurs om inte universitetet föreskriver något annat. Universitetet får föreskriva vilket betygssystem som ska användas. Betyget ska beslutas av en av universitetet särskilt utsedd lärare (examinator).

Enligt universitetets föreskrifter om betygssystem för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (beslut ORU 2018/00929) ska något av uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd användas som betyg. För utbildning som ingår i en internationell magister- eller masterutbildning eller i universitetets kursutbud för utbytesstudenter ska betygsskalan A-F användas. Rektor, eller den rektorn bestämmer, får besluta om undantag från denna bestämmelse för en viss kurs om det finns särskilda skäl.

Som betyg på kursen används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Global migration I
Som betyg används Underkänd (U) eller Godkänd (G).

Global migration II
Som betyg används Underkänd (U) eller Godkänd (G).

Global migration III
Som betyg används Underkänd (U) eller Godkänd (G).

Global migration IV
Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Kommentar till betyg

För att erhålla betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på minst 4 högskolepoäng.

Särskild behörighet och andra villkor

Grundläggande behörighet.

För ytterligare information se universitetets antagningsordning.

Tillgodoräknande av tidigare utbildning

Student som tidigare genomgått utbildning eller fullgjort annan verksamhet ska enligt högskoleförordningen tillgodoräknas detta som en del av den aktuella utbildningen under förutsättning att den tidigare utbildningen eller verksamheten uppfyller vissa krav.

För ytterligare information se universitetets lokala regler för tillgodoräknanden.

Övergångsbestämmelser

Om kursen genomgår förändringar som är så omfattande att studenten inte kan examineras i enlighet med denna kursplan så anordnas särskilda examinationer i enlighet med universitetets lokala riktlinjer. Om det blir aktuellt informerar institutionen berörda studenter.

Kurslitteratur och övriga läromedel

Obligatorisk litteratur

Harzig, Christiane & Hoerder, Dirk (2009)
What is Migration History?
New York: John Wiley Sons

Loomba, Ania (2015)
Colonialism/Postcolonialism
London: Routledge (New Critical Idiom)

Manning, Patrick (2013)
Migration in world history
London: Routledge, (2nd ed.)

Referenslitteratur

Anderson, Philip J. & Blanck, Dag (red.) (2001)
Swedes in the Twin Cities: immigrant life and Minnesota's urban frontier
Uppsala: Universitetsbiblioteket

Bade, Klaus J. (2003)
Migration in European History
Oxford: Blackwell Publishing

Bojs, Karin (2015)
Min europeiska familj: de senaste 54 000 åren
Stockholm: Bonnier

Darvishpour, Mehrdad & Westin, Charles (red.) (2015)
Migration och etnicitet: perspektiv på ett mångkulturellt Sverige
Lund: Studentlitteratur, (2. omarb. uppl.), (valda delar)

Faist, Thomas, Fauser, Margit & Reisenauer, Eveline (2014)
Transnationell migration
Lund: Studentlitteratur, (1. uppl.), (valda delar)

Gärdfors, Bengt (2015)
Tysklandsfararna. Historien om en bortglömd utvandring
Utblick Media

Hoerder, Dirk (2002)
Cultures in Contact. World Migrations in the Second Millenium
Durham, NC: Duke University Press

Hoerder, Dirk & Faires, Nora (2011)
Migrants and Migration in Modern North America. Border Lives, Labor Markets and Politics
North Carolina: Dule University Press

Hoerder, Dirk, van Nederveen Meerkerk, Elise & Neunsinger, Silke (red.)
Towards a Global History of Domestic and Caregiving Workers: Studies in Global Social History / Studies in Global Migration History 18/6
Leiden: Brill

Johnson, Anders (2015)
Invandrarna som byggde Sverige
Bromma: Centrum för näringslivshistoria, (2. uppdaterade uppl.)

Larsmo, Ola (2016)
Swede Hollow
Albert Bonniers Förlag

Liljestrand, Jens (2009)
Mobergland: personligt och politiskt i Vilhelm Mobergs utvandrarserie
Stockholm: Ordfront

Liljestrand, Jens (2009)
”Horan, icke-mannen och kärnfamiljen. Vilhelm Mobergs utvandrarserie och kalla kriget”, i Ahlberger, Christer (red.). Historier: arton- och nittonhundratalens skönlitteratur som historisk källa, s. 179–188.
Göteborg: Institutionen för historiska studier, Göteborgs universitet

Lucassen, Jan, Lucassen, Leo & Manning, Patrick (red.) (2010)
Migration history in world history: multidisciplinary approaches
Leiden: Brill

Lucassen, Jan & Lucassen, Leo (2005)
Migration, migration history, history: old paradigms and new perspectives
Amsterdam: Verlag Peter Lang

Lucassen, Jan & Lucassen, Leo (2012)
European migration history, i: Gold, Steven J. & Nawyn, Stephanie J. (reds.)
Routledge International Handbook of Migration Studies, 2012, s. 52-63

Lucassen, Jan & Lucassen, Leo (2011)
”From mobility transition to comparative global migration history”, in The Journal of Global History 6(2), p. 299 – 307

Mavroudi, Elisabeth & Nagel, Caroline (2016)
Global Migration: Patterns, processes, and politics
London: Routledge

Olsson, Erik (red.) (2007)
Transnationella rum: Diaspora, migration och gränsöverskridande relationer
Umeå: Borea

Olsson, Lars (1995)
På tröskeln till folkhemmet: baltiska flyktingar och polska koncentrationslägerfångar som reservarbetskraft i skånskt jordbruk kring slutet av andra världskriget
Lund: Morgonrodnad

Sassen, Saskia (2001)
Gäster och främlingar
Stockholm: Daidalos

Svanberg, Johan (2005)
Minnen av migrationen: arbetskraftsinvandring från Jugoslavien till Svenska fläktfabriken i Växjö kring 1970
Växjö: Växjö University Press

Svanberg, Ingvar & Tydén, Mattias (1992)
Tusen år av invandring: en svensk kulturhistoria
Stockholm: Dialogos förlag

Åmark, Klas (2016)
Att bo granne med ondskan: Sveriges förhållande till nazismen, Nazityskland och Förintelsen
Stockholm: Bonnier, (ny, rev. och utök. utg.), (valda delar)

Tillägg och kommentarer
Obligatorisk litteratur om ca 400 sidor kan tillkomma.