Informatik med systemvetenskaplig inriktning, kandidatkurs, 30 högskolepoäng

Informatics, Advanced Course, 30 Credits

Mål

Mål för utbildning på grundnivå

Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas

• förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar,
• förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och
• beredskap att möta förändringar i arbetslivet.

Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att

• söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå,
• följa kunskapsutvecklingen, och
• utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området.

(1 kap. 8 § högskolelagen)

Kursens mål

Kunskapsutveckling inom informatik

Studenten skall efter avslutad delkurs:

• ha kunskap om grundläggande vetenskapsteori, forskningsmetodik och vetenskapligt skrivande relevant för informatikområdet
• ha grundläggande förståelse för såväl kvantitativa metoder, kvalitativa metoder, och design science
• ha grundläggande färdigheter i att arbeta med kvantitativa metoder, kvalitativa metoder, och design science
• ha förmåga att utifrån ett kritiskt förhållningssätt värdera studier genomförda inom informatikområdet
• ha grundläggande kunskap om och förmåga att söka och värdera relevant litteratur i vetenskapliga databaser
• ha grundläggande förståelse för vetenskapliga litteraturstudier
• ha grundläggande förståelse för forskningsetik.

Temakurs

Studenten skall efter avslutad delkurs:

• ha fördjupad kunskap inom något av informatikämnets delområden
• ha förmåga att använda argumentationsanalys för att diskutera och kritisera aktuell forskning inom informatikområdet
• ha förmåga att använda argumentationsanalys för att värdera och syntetisera aktuell forskning inom något av informatikämnets delområden.

Uppsatsarbete

Studenten skall efter avslutad delkurs:

• ha förmåga att identifiera och formulera ett undersökningsbart och ämnesrelevant problem
• ha färdighet i att på ett systematiskt sätt planera en vetenskaplig studie
• ha färdighet i att framställa vetenskapliga texter inom informatikområdet
• ha förmåga att utifrån ett kritiskt förhållningssätt granska vetenskapliga texter inom informatikområdet
• ha färdighet i muntlig kommunikation av vetenskaplig granskning.

Kursens huvudsakliga innehåll

Kunskapsutveckling inom informatik, 7,5 högskolepoäng

Kursen behandlar följande moment och begrepp
1) Vetenskapsteori
a) Huvudriktningar inom vetenskapsteorin
b) Vetenskap, teori, hypotes, begrepp, definition.
2) Forskningsmetodik
a) Forskningsprocessen, undersökningsdesign,kvalitativ data och analys, kvantitativ data och analys, design science processen.
3) Vetenskaplig litteratur och vetenskapligt skrivande
a) Vetenskaplig rapportskrivning
b) Vetenskapliga källor och referenshantering.
4) Etik inom informationssystemutveckling.

Temakurs, 7,5 högskolepoäng

Under kursen finns det förbestämda teman, och studenten väljer vilket tema hen vill fokusera på. Urvalet av teman är nära kopplade till pågående forskning inom informatikämnet på Örebro universitet. Urvalet av teman varier mellan terminer beroende på lärarresurser och studentintresse.
Kursen består av tre delar.
1) Föreläsningar och seminarier med fokus på argumentationsanalys.
2) Individuellt arbete där studenten använder argumentationsanalys för att analysera valda
vetenskapliga artiklar inom det valda temat (temahandledaren väljer ut vilka artiklar som skall analyseras). Analyserna diskuteras sedan i obligatoriska seminarier.
3) Författande av en kort artikel. Studenten väljer, formulerar och utreder, i samråd med
temahandledaren, en frågeställning som berör det valda temat. Argumentationsanalys används för att formulera övertygande argument i artikeln.

Uppsatsarbete, 15 högskolepoäng

Ämnesområde väljs av den studerande själv i samråd med handledare. Ämnesområden kan variera från litteraturbaserade arbeten till företagsanknutna utredningsprojekt inom informatikområdet eller mer renodlade systemutvecklingsuppgifter. Såväl speciella, organisationsspecifika problemställningar som mera allmänna, breda frågeställningar kan komma ifråga. Om organisationsspecifika problemställningar behandlas skall dessa belysas på ett mer allmänt plan så att den utvecklade kunskapen blir vidareförbar även utanför det specifika området/tillämpningen. Arbetet skall bygga på och relateras till etablerad ämnes- och metodkunskap. Arbetet skall innehålla moment som kräver analys- och problemlösningsförmåga. Detta innebär att arbetsuppgifter med inslag av programmering mycket väl kan komma ifråga. Renodlade programmeringsuppgifter betraktas dock som en alltför snäv avgränsning för tillämpning av förvärvade kunskaper. Inledningsvis utförs en planering av den valda uppgiften.

Studieformer

Undervisningen för delkursen Kunskapsutveckling inom informatik bedrivs i form av föreläsningar, workshops och seminarium.

Undervisningen för delkursen Temakurs bedrivs i form av föreläsningar, seminarier och praktiskt arbete. Deltagande i det praktiska arbetet och i seminarierna är obligatoriskt.

Delkursen Uppsatsarbete bedrivs i form av workshops och seminarieverksamhet där fokus riktas mot att ta och ge kritik kring de framväxande uppsatserna. Deltagande i seminarier och workshops är obligatoriskt. I kursen ingår även presentation av uppsatsen samt opposition av andra studenters uppsatsarbete. Observera att delar av denna delkurs, såsom val av och diskussion kring uppsatsämne, påbörjas tidigare under terminen.

Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning och/eller handledning under den tid som angavs för kurstillfället som den sökande blivit antagen till (se universitetets antagningsordning). Därefter upphör rätten till undervisning och/eller handledning.

Examinationsformer

Kunskapsutveckling inom informatik

Kunskapsutveckling - Vetenskapsfilosofi, 2,5 högskolepoäng (Provkod: A001)
Examineras genom individuell hemtentamen.

Kunskapsutveckling - Kvalitativ metod, 1 högskolepoäng (Provkod: A002)
Examineras genom muntlig presentation som genomförs i grupp. Individuell bedömning.

Kunskapsutveckling - Kvantitativ metod, 1 högskolepoäng (Provkod: A003)
Examineras genom muntlig presentation som genomförs i grupp. Individuell bedömning.

Kunskapsutveckling - Design Science, 1 högskolepoäng (Provkod: A004)
Examineras genom muntlig presentation som genomförs i grupp. Individuell bedömning.

Kunskapsutveckling - Litteraturstudie och vetenskapligt skrivande, 2 högskolepoäng (Provkod: A005)
Examineras genom inlämningsuppgift som genomförs i grupp. Inlämningsuppgiften ska innehålla en välavgränsad systematisk litteraturstudie samt presenteras i rapportformat.

Kunskapsutveckling - Yrkes- och undersökningsetik (Provkod: A006)
Examineras genom genomförd självvärdering.

Temakurs

Analys av akademiska texter, 3 högskolepoäng (Provkod: B010)
Individuell muntlig presentation av analysrapport.

Användning av argumentationsanalys, 4,5 högskolepoäng (Provkod: B011)
Individuell skriftlig inlämning av vetenskaplig text.

Uppsatsarbete

Uppsatsarbete, 15 högskolepoäng (Provkod: C001)
Författande av uppsats. Examineras genom slutseminarium med individuell skriftlig och muntlig opposition.

För studenter med dokumenterad funktionsnedsättning kan universitetet besluta om anpassning av examination eller annan examinationsform.

För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Kommentar till examinationsformer

Vid förhinder att delta i obligatoriskt seminarium författas motsvarande seminarierapport.

Betyg

Enligt 6 kap. 18 § högskoleförordningen ska betyg sättas på en genomgången kurs om inte universitetet föreskriver något annat. Universitetet får föreskriva vilket betygssystem som ska användas. Betyget ska beslutas av en av universitetet särskilt utsedd lärare (examinator).

Enligt universitetets föreskrifter om betygssystem för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (beslut ORU 2018/00929) ska något av uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd användas som betyg. För utbildning som ingår i en internationell magister- eller masterutbildning eller i universitetets kursutbud för utbytesstudenter ska betygsskalan A-F användas. Rektor, eller den rektorn bestämmer, får besluta om undantag från denna bestämmelse för en viss kurs om det finns särskilda skäl.

Som betyg på kursen används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Kunskapsutveckling - Vetenskapsfilosofi
Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Kunskapsutveckling - Kvalitativ metod
Som betyg används Underkänd (U) eller Godkänd (G).

Kunskapsutveckling - Kvantitativ metod
Som betyg används Underkänd (U) eller Godkänd (G).

Kunskapsutveckling - Design Science
Som betyg används Underkänd (U) eller Godkänd (G).

Kunskapsutveckling - Litteraturstudie och vetenskapligt skrivande
Som betyg används Underkänd (U) eller Godkänd (G).

Kunskapsutveckling - Yrkes- och undersökningsetik
Som betyg används Deltagit (DT).

Analys av akademiska texter
Som betyg används Underkänd (U) eller Godkänd (G).

Användning av argumentationsanalys
Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Uppsatsarbete
Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Kommentar till betyg

För att erhålla betyget godkänd skall studenten ha fått minst betyget godkänd på samtliga examinationsmoment samt betyget Deltagit på momentet Kunskapsutveckling - Yrkes- och undersökningsetik. För att erhålla betyget väl godkänd skall studenten utöver kravet för godkänd, ha fått betyget väl godkänd på Uppsatsarbete, samt fått betyget väl godkänd på antingen examinationsmomentet Kunskapsutveckling - Vetenskapsfilosofi eller examinationsmomentet Användning av argumentationsanalys.

Särskild behörighet och andra villkor

Informatik med systemvetenskaplig inriktning, grundkurs, 30 högskolepoäng och 22,5 högskolepoäng på fortsättningsnivå i informatik.

För ytterligare information se universitetets antagningsordning.

Tillgodoräknande av tidigare utbildning

Student som tidigare genomgått utbildning eller fullgjort annan verksamhet ska enligt högskoleförordningen tillgodoräknas detta som en del av den aktuella utbildningen under förutsättning att den tidigare utbildningen eller verksamheten uppfyller vissa krav.

För ytterligare information se universitetets lokala regler för tillgodoräknanden.

Övriga föreskrifter

Restuppgifter ska fullgöras snarast enligt lärares anvisning.

Uppsatsen samt inlämningsuppgifter på delkurserna Kunskapsutveckling inom informatik samt Temakurs kan skrivas på svenska eller engelska. Under kursen kan studenter vid workshops och seminarium därför bli tilldelade att läsa och kommentera material som är skrivet på engelska.

Undervisning kan ske på engelska.

Kurslitteratur och övriga läromedel

Kunskapsutveckling inom informatik, 7,5 högskolepoäng

Obligatorisk litteratur

Avdic, Anders (2011)
Riktlinjer för rapportering
Handelshögskolan vid Örebro universitet, 31 sidor [Kompendium]

Gilje, Nils & Harald Grimen (senaste upplagan)
Samhällsvetenskapernas förutsättningar
Göteborg : Daidalos, 336 sidor, Kapitel 1-7

Handelshögskolan vid Örebro universitet (2015)
Att planera en vetenskaplig studie
ca 15 sidor [Kompendium]

Handelshögskolan vid Örebro universitet (2015)
Att skriva en uppsats
ca 20 sidor [Kompendium]

Oates, Briony J. (latest edition)
Researching Information Systems and Computing
London, Sage Publications Ltd, 360 sidor

Webster, Jane & Richard T. Watson (2002)
Analyzing the past to prepare for the future: Writing a literature review
MIS Quarterly 26 (2), 11 sidor, pp 13-23 [Tidskriftsartikel]

Referenslitteratur

Bryman, Alan (senaste upplagan)
Samhällsvetenskapliga metoder
Malmö: Liber, 690 sidor

Jarrick, Arne & Olle Josephson (senaste upplagan)
Från tanke till text
Lund : Studentlitteratur, 133 sidor

Temakurs, 7,5 högskolepoäng

Obligatorisk litteratur

Sørensen, Carsten (2002)
This is Not an Article - Just Some Food for Thoughts on How to Write One,
Department of Information Systems
The London School of Economics and Political Science, [Rapport]

Referenslitteratur

Björnsson, Gunnar & Ulrik Kihlbom & Anders Ullholm (senaste upplagan)
Argumentationsanalys: färdigheter för kritiskt tänkande
Stockholm: Natur och Kultur, 204 sidor

Oates, Briony J. (latest edition)
Researching Information Systems and Computing
London, Sage Publications Ltd, 360 sidor

Uppsatsarbete, 15 högskolepoäng

Obligatorisk litteratur

Avdic, Anders (2011)
Riktlinjer för rapportering
Handelshögskolan vid Örebro universitet, 31 sidor [Kompendium]

Handelshögskolan vid Örebro universitet (2015)
Att planera en vetenskaplig studie
ca 15 sidor [Kompendium]

Handelshögskolan vid Örebro universitet (2015)
Att skriva en uppsats
ca 20 sidor [Kompendium]

Oates, Briony J. (latest edition)
Researching Information Systems and Computing
London, Sage Publications Ltd, 360 sidor

Webster, Jane & Richard T. Watson (2002)
Analyzing the past to prepare for the future: Writing a literature review
MIS Quarterly 26 (2), 11 sidor, pp 13-23 [Tidskriftsartikel]