Informatik, Teorier om informationssystem, avancerad nivå, 7,5 högskolepoäng

Informatics, Information Systems Theories, Second Cycle, 7,5 Credits

Mål

Efter avslutad kurs ska studenten
1. Förstå vetenskapliga begrepp och dess filosofiska inriktningar i informationssystemsforskning.
2. Förstå teorins roll i forskning.
3. Kunna teoretisera kring informationssystem och IT artefakter.
4. Ha förmåga att reflektera över perspektiven och teorierna inom informationssystemforskning.

Innehåll

Kursen består av följande fyra moduler:

1. Överblick av vetenskapsfilosofi och huvudsakliga filosofiska inriktningar, specifikt med hänseende till informationssystemsforskning. I modulen introduceras studenterna till grundläggande begrepp inom vetenskapsfilosofi, dess avgreningar och huvudsakliga filosofiska antaganden, så som positivism, interpretivism, kritisk forskning, och pragmatism, med exempel från informationssystemsforskning. (Adresserar mål 1).

2. Undersökning av teorins natur, och typer av teorier inom informationssystemsforskning. (Adresserar mål 2).

3. Introduktion till vad som kännetecknar informationssystem och IT-artefakter, samt dess tillämpning inom informationssystemsforskning. Här teoretiserar studenterna kring informationssystem och IT-artefakter, samt reflekterar över hur dessa förstås i designprocessen. (Adresserar mål 3).

4. Analys av relevansen av perspektiv och teorier inom informationssystemsforskning. Detta innefattar även att undersöka förtjänster och brister med perspektiv och teorier. (Adresserar mål 4).

Examinationer och betyg

Examination 1, 1 högskolepoäng (Provkod: A001)
Som betyg används Underkänd (U) eller Godkänd (G).

Examination 2, 2 högskolepoäng (Provkod: A002)
Som betyg används Underkänd (U) eller Godkänd (G).

Examination 3, 1 högskolepoäng (Provkod: A003)
Som betyg används Underkänd (U) eller Godkänd (G).

Examination 4, 3,5 högskolepoäng (Provkod: A004)
Som betyg används Underkänd (F), Tillräcklig (E), Tillfredsställande (D), Bra (C), Mycket bra (B) eller Utmärkt (A).

Enligt 6 kap. 18 § högskoleförordningen ska betyg sättas på en genomgången kurs om inte universitetet föreskriver något annat. Universitetet får föreskriva vilket betygssystem som ska användas. Betyget ska beslutas av en av universitetet särskilt utsedd lärare (examinator).

Enligt universitetets föreskrifter om betygssystem för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (beslut ORU 2018/00929) ska något av uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd användas som betyg. För utbildning som ingår i en internationell magister- eller masterutbildning eller i universitetets kursutbud för utbytesstudenter ska betygsskalan A-F användas. Rektor, eller den rektorn bestämmer, får besluta om undantag från denna bestämmelse för en viss kurs om det finns särskilda skäl.

Som betyg på kursen används Underkänd (F), Tillräcklig (E), Tillfredsställande (D), Bra (C), Mycket bra (B) eller Utmärkt (A).

Kommentar till betyg

För godkänt slutbetyg på kursen krävs godkänt resultat på samtliga examinationer. Bokstavsbetygen A-E viktas till ett slutbetyg baserat på kursens samtliga examinationer.

Examinationsformer

Examination 1, 1 högskolepoäng (Provkod: A001)
Överblick av vetenskapsfilosofi och huvudsakliga filosofiska inriktningar. Individuellt aktivt seminariedeltagande, där studenterna diskuterar/debatterar genom att ta ståndpunkt utifrån olika teoretiska perspektiv i givna forskningsartiklar.

Examination 2, 2 högskolepoäng (Provkod: A002)
Introduktion till teori, typer av teorier inom informationssystemsforskning. Presentation av studentgrupper.

Examination 3, 1 högskolepoäng (Provkod: A003)
Introduktion till informationssystem och IT-artefakter och deras tillämpning inom forskning. Presentationer av studentgrupper, baserat på givna artiklar.

Examination 4, 3,5 högskolepoäng (Provkod: A004)
Skriftlig examination. Individuell analys av relevanta artiklar.

För studenter med dokumenterad funktionsnedsättning kan universitetet besluta om anpassning av examination eller annan examinationsform.

För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Särskild behörighet och andra villkor

Informatik med systemvetenskaplig inriktning, grundkurs, 30 hp och 30 hp på fortsättningsnivå i informatik samt 15 hp på kandidatnivå i informatik. Alternativt Företagsekonomi, grundkurs, 30 hp och Företagsekonomi, fortsättningskurs, 30 hp samt 15 hp på kandidatnivå i företagsekonomi. Alternativt 30 hp i datateknik på G1N-nivå och 45 hp i datateknik på G1F-nivå. Dessutom krävs Engelska 6/Engelska B.

För ytterligare information se universitetets antagningsordning.

Övriga föreskrifter

Undervisningen och examinationer hålls på engelska.

Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning och/eller handledning under den tid som angavs för kurstillfället som den sökande blivit antagen till (se universitetets antagningsordning). Därefter upphör rätten till undervisning och/eller handledning.

Litteratur och övriga lärresurser

Obligatorisk litteratur

Braa, Kristin & Vidgen, Richard (1999)
Interpretation, intervention and reduction in the organizational laboratory: a framework for in-context information systems research
Information and Organization, 9(1): 25-47 [Tidskriftsartikel]

Dhillon, Gupreet & James Backhouse (2005)
Current directions in IS security research: towards socio-organizational perspectives
Information Systems Journal, Vol. 11, pp. 127-153. [Tidskriftsartikel]

Gregor, Shirley (2006)
The nature of theory in Information Systems
MIS Quarterly, Sep2006, 30(3), 611-642 [Tidskriftsartikel]

Hirschheim, Rudy & Klein, Heinz K. (1989)
Four Paradigms of Information Systems Development
Communications of the ACM, Vol. 32, Issue 10, pp. 1199-1216 [Tidskriftsartikel]

Lee, Allen, Thomas, Manoj & Baskerville, Richard (2015)
Going back to basics in design science: from the information technology artifact to the information systems artifact
Info Systems Journal. Vol 25, 5-21 [Tidskriftsartikel]

Mingers, John & Leslie P Willcocks (2005)
Social Theory and Philosophy of Information Systems
Wiley, ISBN/ISSN: 978-04-70-01121-8, 472 sidor

Orlikowski , Wanda & Lacono, Suzanne (2001)
Research Commentary: Desperately Seeking the 'IT' in IT Research--A Call to Theorizing the IT Artifact
Information Systems Research, 2001, 12(2), 121- 135 [Tidskriftsartikel]

Sutton, Robert & Staw, Barrt (1995)
What Theory is Not
Administrative Science Quarterly, 1995, 40(3), 371-384 [Tidskriftsartikel]

Weick, Karl (1995)
What theory is not, theorizing is
Administrative Science Quarterly, 1995, 40(3), 385-390.5 [Tidskriftsartikel]

Referenslitteratur

Alter, Steven (2015)
The concept of 'IT artifact'has outlived its usefulness and should be retired now
Information Systems Journal 25.1 (2015): 47-60 [Tidskriftsartikel]

Iivari, Juhani (2016)
Information system artefact or information system application: that is the question
Information Systems Journal [Tidskriftsartikel]

Matook, Sabine & Susan A. Brown (2016)
Characteristics of IT artifacts: a systems thinking-based framework for delineating and theorizing IT artifacts
Information Systems Journal [Tidskriftsartikel]

Tillägg och kommentarer

Kurslärare föreslår ytterligare forskningsartiklar om ca 50 sidor. Ytterligare obligatorisk läsning kommer även att läggas till i relation till föreläsningar. Ca. 50 sidor.