Kursplan

Rättshistoria och allmän rättslära, avancerad nivå, 15 högskolepoäng

Legal History and Jurisprudence, Second Cycle, 15 Credits

Kurskod: JU100A Högskolepoäng: 15
Huvudområde: Rättsvetenskap Fördjupning: A1N
    Senast ändrad: 2019-03-14
Utbildningsnivå: Avancerad nivå Beslutad av: Prefekt
Inrättad: 2015-02-05 Litteraturlista fastställd: 2019-03-14
Giltig fr.o.m.: Höstterminen 2019 Revision: 1

Mål

Mål för utbildning på avancerad nivå

Utbildning på avancerad nivå ska innebära fördjupning av kunskaper, färdigheter och förmågor i förhållande till utbildning på grundnivå och ska, utöver vad som gäller för utbildning på grundnivå,

  • ytterligare utveckla studenternas förmåga att självständigt integrera och använda kunskaper,
  • utveckla studenternas förmåga att hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, och
  • utveckla studenternas förutsättningar för yrkesverksamhet som ställer stora krav på självständighet eller för forsknings- och utvecklingsarbete.

(1 kap. 9 § högskolelagen)

Kursens mål

Kunskap och förståelse
Efter genomgången kurs skall studenten, för att få godkänt betyg

  • ha kunskap om olika rättsteorier och juridiska metodläror, inbegripet deras vetenskapsteoretiska och praktiska möjligheter och begränsningar i såväl ett utvecklingsperspektiv som ett rättsteoretiskt perspektiv och
  • med stöd av denna kunskap visa förståelse för den moderna juristrollens och den juridiska metodlärans uppkomst och utveckling i den västerländska rättstraditionen i allmänhet och i svensk rätt i synnerhet.

Färdighet och förmåga
Studenten skall vidare, för godkänt betyg

  • självständigt och strukturerat, på ett akademiskt vedertaget och juridiskt professionellt sätt, muntligt och skriftligt kunna analysera juridisk, metodologisk eller rättsteoretisk argumentation, såväl i ett utvecklingsperspektiv som i ett rättsteoretiskt perspektiv,
  • med stöd av rättshistoriska eller rättsteoretiska argument, muntligt och skriftligt självständigt och strukturerat kunna diskutera olika juridiska och icke-juridiska aktörers roller i rättsbildning, rättstillämpning, juridiskt beslutsfattande och rättsvetenskap.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
Slutligen skall studenten, för att godkännas

  • självständigt och kritiskt, i tal och skrift förmå att reflektera över rättshistoriska, rättsteoretiska och juridiskt metodologiska faktorers betydelse för rätts- och samhällsutvecklingen, rättstillämpningen och det juridiska beslutsfattandet, såväl nationellt som internationellt,
  • självständigt och kritiskt, i tal och skrift, med stöd av rättshistoriska, rättsteoretiska och metodologiska argument, kunna värdera juridisk argumentation och juridiska lösningsförslag, utifrån såväl juridiskt praktiska som rättsvetenskapliga kriterier.

Kursens huvudsakliga innehåll

På kursen Rättshistoria och allmän rättslära tas i första hand utvecklingsperspektivet samt de rättsfilosofiska och kritiska perspektiven på rätten upp till en fördjupad behandling i avsikt att med utgångspunkt i de materiella och metodologiska juridiska kunskaper och färdigheter som studenterna inhämtat inom ramen för programmets övriga kurser skapa en koherent och för den praktiskt och teoretiskt verksamma juristen relevant helhetsförståelse av rätten, dels som samhällsfenomen och dels som föremål för juridisk eller rättsvetenskaplig behandling. Till följd av kursens målsättningar innehåller kursen Rättshistoria och allmän rättslära ämnesmässigt ett antal olika moment som är avsedda att vara integrerade med varandra. Utifrån sedvanlig rättslig klassificering utgörs de huvudsakliga momenten av allmän rättslära och rättshistoria, vilka belyses främst med utgångspunkt i traditionella frågeställningar inom rättsfilosofi, juridisk teori och metodlära. Integreringen av ämnesmomenten innebär att tyngdpunkten i undervisning och angreppssätt ibland läggs på utvecklingsperspektivet och ibland på det filosofiska perspektivet. Behandlingen av den materiella rätten inom ramen för kursen underordnas det pedagogiska målet att öka studenternas rättsteoretiska och metodologiska medvetenhet, kunskap och färdighet. Kursen handlar således främst om att tillägna sig kunskap om, och förvärva förmågan att vetenskapligt och praktiskt analysera sådana frågeställningar som rör relationen mellan rätt och samhälle, juridisk teori- och metodlära, vetenskapliga och professionella förhållningssätt till rätten och juridiken, rättens möjligheter och begränsningar i samhället. Uppfyllandet av kursens pedagogiska målsättningar förutsätter dock att den enskilda studenten, vid påbörjandet av kursen, har goda materiell-rättsliga kunskaper och på en grundläggande nivå förmår att orientera sig i den juridiska metodläran.

Studieformer

Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, paneldiskussioner, debatter och seminarier, antingen på svenska eller engelska.

Lärandemålen examineras genom obligatorisk PM-uppgift, seminarieuppgifter, samt individuell tentamen.

Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning och/eller handledning under den tid som angavs för kurstillfället som den sökande blivit antagen till (se universitetets antagningsordning). Därefter upphör rätten till undervisning och/eller handledning.

Examinationsformer

PM, 6 högskolepoäng (Provkod: A001)
Individuell hemuppgift

Tentamen, 6 högskolepoäng (Provkod: A002)
Skriftlig hemtentamen

Seminarieuppgift, 3 högskolepoäng (Provkod: A003)
Aktiv närvaro


För studenter med dokumenterad funktionsnedsättning kan universitetet besluta om anpassning av examination eller annan examinationsform.

För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Kommentar till examinationsformer

De examinerande momenten kan komma att genomföras på engelska.

Betyg

Enligt 6 kap. 18 § högskoleförordningen ska betyg sättas på en genomgången kurs om inte universitetet föreskriver något annat. Universitetet får föreskriva vilket betygssystem som ska användas. Betyget ska beslutas av en av universitetet särskilt utsedd lärare (examinator).

Enligt föreskrifter om betygssystem för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (rektors beslut 2019-01-15, ORU 2019/00107) ska som betyg användas något av uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd. Rektor eller den rektor bestämmer får besluta om undantag från denna bestämmelse för en viss kurs om det finns särskilda skäl.

Som betyg på kursen används Underkänd (U), Godkänd (B), Icke utan beröm godkänd (Ba) eller Med beröm godkänd (AB).

PM
Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (B), Icke utan beröm godkänd (Ba) eller Med beröm godkänd (AB).

Tentamen
Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (B), Icke utan beröm godkänd (Ba) eller Med beröm godkänd (AB).

Seminarieuppgift
Som betyg används Underkänd (U) eller Godkänd (G).

För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Kommentar till betyg

För att bli godkänd på kursen fordras att samtliga förväntade studieresultat är uppfyllda. Vidare måste studenten ha erhållit som lägst betyget godkänt på samtliga provmoment i kursen. Den muntliga förmågan prövas enbart genom seminarienärvaron. Betygsgraderingen, d.v.s. överbetygen, baserar sig endast på resultatet av hemtentamen och promemorian. Närmare uppgifter om sammanvägning av delbetyg avseende seminarienärvaro, hemtentamen och promemoria för slutbetyg på kursen framgår av studiehandledningen.

Särskild behörighet och andra villkor

Avklarad grundnivå om 180 högskolepoäng på Juristprogrammet.

För ytterligare information se universitetets antagningsordning.

Tillgodoräknande av tidigare utbildning

Student som tidigare genomgått utbildning eller fullgjort annan verksamhet ska enligt högskoleförordningen tillgodoräknas detta som en del av den aktuella utbildningen under förutsättning att den tidigare utbildningen eller verksamheten uppfyller vissa krav.

För ytterligare information se universitetets lokala regler för tillgodoräknanden.

Övriga föreskrifter

Student som blivit underkänd på hemtentamen(Provkod: ) eller promemoria (Provkod: ) bereds tillfälle till om-examination vid två tillfällen under läsåret. Sent inkommen hemtentamen eller PM blir inte föremål för rättning och räknas därmed som underkänd.

Rätt till komplettering på kursen Rättshistoria och allmän rättslära:
Student som blivit underkänd på seminarieuppgift (provkod ) har rätt att, under det läsår (september till augusti) studenten har varit registrerad på kursen, komplettera uppgiften för godkänt betyg (B) i enlighet med examinators instruktioner. Därefter måste studenten göra om seminarieserien. Närmare riktlinjer för godkänd seminarienärvaro och möjligheterna till komplettering framgår av studiehandledningen.

Dispens från tregradig betygsskala enligt rektorsbeslut (148/2005).

Kursen ingår i Juristprogrammet och kan således inte sökas som fristående kurs.

Övergångsbestämmelser

Kurs som har upphört eller väsentligt förändrats till innehåll eller omfattning kan examineras vid tre tillfällen inom 12 till 18 månader efter det att förändringen genomförts.

Kurslitteratur och övriga läromedel

Obligatorisk litteratur

Lesaffer, Randall (2009)
European Legal History: A Cultural and Political Perspective
Cambridge University Press, 560 sidor

Nergelius, Joakim (2005)
Rättsfilosofi: samhälle och moral genom tiderna
Studentlitteratur, 199 sidor

Penner, James; Melissaris, Emmanuel (2012)
McCoubrey & White's Textbook on Jurisprudence
Oxford University Press, 304 sidor

Strömholm, Stig (1996)
Rätt, rättskällor och rättstillämpning: En lärobok i allmän rättslära
Norstedts juridik, 541 sidor

Referenslitteratur

Gunnarsson, Åsa & Svensson, Eva-Maria (2009)
Genusrättsvetenskap
Studentlitteratur, 265 sidor

Mathiesen, Thomas (2005)
Rätten i samhället
Lund : Studentlitteratur, 255 sidor

Modéer, Kjell Å. (2010)
Historiska rättskällor i konflikt: en introduktion i rättshistoria
Santérus, 227 sidor

Tillägg och kommentarer till litteraturlistan

Obligatoriskt kompendiematerial och material i elektronisk form (om högst 800 sidor) tillkommer enligt kursansvarigs bestämmande och anslås eller anvisas till på Blackboard.

I litteraturlistan angivna böcker läses enligt kursansvarigs anvisningar. Litteraturen läses i den senaste upplagan. Finns senare upplaga än vad som ovan anges, läses den senare upplagan.