Barn i rättsprocessen, avancerad nivå, 15 högskolepoäng

Childrens Rights in Legal Processes, Second Cycle, 15 Credits

Mål

Mål för utbildning på avancerad nivå

Utbildning på avancerad nivå ska innebära fördjupning av kunskaper, färdigheter och förmågor i förhållande till utbildning på grundnivå och ska, utöver vad som gäller för utbildning på grundnivå,

• ytterligare utveckla studenternas förmåga att självständigt integrera och använda kunskaper,
• utveckla studenternas förmåga att hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, och
• utveckla studenternas förutsättningar för yrkesverksamhet som ställer stora krav på självständighet eller för forsknings- och utvecklingsarbete.

(1 kap. 9 § högskolelagen)

Kursens mål

Kunskap och förståelse
Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna:

• självständigt och systematiskt identifiera, formulera och analysera respektive rättsområdes komplicerade problem utifrån ämnets metoder för lagtolkning och rättskällor,
• redogöra för aktuell rättsvetenskaplig forskning och rättspolitiska diskussioner kopplat till de rättsfrågor och rättsregler som kursen berör, och
• redogöra för regelverk som styr ansvar för och samverkan mellan myndigheter rörande barn och unga i rättsprocessen.

Färdighet och förmåga
Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna:

• tillämpa och tolka humanrättsliga och däri framförallt förvaltnings- social- och barnrättsliga regler med metodisk säkerhet och argumentera för en övertygande rättslig bedömning,
• självständigt planera och genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar inbegripet att söka fram och hantera relevant juridiskt material, samt presentera sin rättsliga bedömning skriftligen och muntligen, och
• analysera rättsliga frågor om straffrättsligt ansvar för barn, unga brottsoffer och deras rättigheter, socialrättsliga frågor rörande såväl frivilliga som tvångsmässiga insatser och skadeståndsansvar för barn.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna:

• kritiskt och metodiskt värdera argument för och emot olika rättsliga lösningar och i detta sammanhang särskilt reflektera över vilka effekter rättsliga beslut kan få för barn och ungdomar, inklusive att ge konstruktiv kritik till andra utifrån ett professionellt förhållningssätt, och
• reflektera över etiska dilemman som kan tänkas uppkomma i arbetet som jurist med målgruppen barn och unga.

Kursens huvudsakliga innehåll

Kursen har sin utgångspunkt i humanrätten och däri gränslandet mellan offentlig rätt och familjerätt – framförallt barnrätt, social- förvaltning och straffrätt - och rör på olika sätt relationen mellan staten, familjen och individen, ofta med fokus på myndigheters ansvar och befogenheter. Kursen utgör en fördjupning av framförallt kurserna förvaltningsrätt, straffrätt och processrätt och har som mål att studera målgruppen barn och unga. Kursen berör en rad frågor som inte sällan flyter samman genom att såväl straff, process, förvaltnings, och socialrättslig lagstiftning är tillämplig samtidigt. På kursen studeras således exempelvis barns straffrättsliga ansvar, barns rättigheter i samband med straffprocessen och omhändertaganden enligt LVU, barns skadeståndsansvar samt vilka rättigheter ett barn som brottsoffer har. I det senare fallet diskuteras särskilt situationer där barn utsätts för våld i hemmet. En viktig del av kurser är att skapa en förståelse för den lagstiftning som reglerar hur olika samhällsaktörer samverkar dels med varandra, dels med barn och deras vårdnadshavare. I dessa fall är frågor om offentlighet och sekretess, och även rättssäkerhetsfrågor av hög relevans varvid kursen även omfattar detta. Under kursen läggs vikt vid reflektion kring arbetet som jurist med barn som på olika sätt far illa. Kursen innefattar praktik om två veckor i syfte att undersöka den praktiska tillämpningen av de juridiska frågorna som diskuteras under kursen. Praktikperioden kan ersättas av en tilläggsuppgift, såsom ett självständigt arbete som presenteras muntligt eller skriftligt i enlighet med instruktioner från examinator.
Kursen syftar till fördjupad kunskap om barns delaktighet i rättsprocesser samt utredningar där delaktighet diskuteras i förhållande till barnets rättsliga ställning. Därtill syftar kursen till fördjupad kunskap om barnets rättigheter i rättsprocesser och myndighetsansvar. Aktuella rättskällor diskuteras och avvägningen av ansvar för barnets omvårdnad och tillsyn mellan samhället och familj fördjupas liksom barnets eget inflytande över sin situation. Barnrättens centrala begrepp inom de traditionella rättsområdena fördjupas. Samhällets skydd för barn, makt och etik granskas kritiskt med fokus på hållbar utveckling och barn i utsatta situationer; unga brottsoffer och till viss del unga lagöverträdare.

Studieformer

Undervisningen består av föreläsningar, grupparbete och seminarier. Detta är en kurs som ställer mycket höga krav på självständigt arbete från studentens sida. Pedagogiken är inspirerad av team- eller gruppbaserat lärande som ofta är problembaserat. Den individuella och grupp-inlärningen består av viktiga moment som; 1) förvärv av fördefinierad kunskap (via t.ex. föreläsningar, läroböcker, fall, videolänkar, vetenskapliga artiklar etc.), 2) individuell och gruppläsning, presentation och diskussion och 3) djupgående skriftliga eller muntliga uppgifter. Lärandet är ofta baserat på verklighetsbaserade problem, där studenterna identifierar, samlar in och analyserar juridiskt källmaterial.
Träning i argumentationsteknik och ansvar för eget lärande är en stor del av kurspedagogiken. Undervisningen är indelad i några föreläsningar och fördjupade seminarier. Föreläsningarna syftar till att introducera och ge en översikt över rättsområdena baserat på teori och praktik. Seminarierna syftar till att ge studenterna möjlighet att öva mer oberoende problemlösning inom rättsområdet och muntlig presentation. Seminarierna är obligatoriska. Vidare måste studenten skriva memoranda med hjälp av peer review handledning.

Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning och/eller handledning under den tid som angavs för kurstillfället som den sökande blivit antagen till (se universitetets antagningsordning). Därefter upphör rätten till undervisning och/eller handledning.

Examinationsformer

Obligatoriska skriftliga respektive muntliga seminarier, 1 högskolepoäng (Provkod: A001)
Rättsfallskoncentrat: författande av rättsfallskoncentrat och aktivt deltagande i seminarium där rättsfallet föredras och diskuteras.
Retorikseminarier: muntlig föredragning av PM, peer review av PM, muntlig eller skriftlig.

PM 1, 5 högskolepoäng (Provkod: A002)
Materiell rätt, tillämpad juridisk teori och metod. Författande av en självständig promemoria.
Om en student inte uppnår godkänt betyg, men med en begränsad insats bedöms kunna nå det, kan studenten göra skriftlig komplettering i enlighet med examinators instruktioner. Kompletteringen ska genomföras inom tio arbetsdagar från det att studenten tilldelas instruktionen.

PM 2, 6 högskolepoäng (Provkod: A003)
Materiell rätt, tillämpad juridisk teori och metod. Författande av en självständig promemoria.
Om en student inte uppnår godkänt betyg, men med en begränsad insats bedöms kunna nå det, kan studenten göra skriftlig komplettering i enlighet med examinators instruktioner. Kompletteringen ska genomföras inom tio arbetsdagar från det att studenten tilldelas instruktionen.

Praktik, 3 högskolepoäng (Provkod: A004)
Praktik inom myndighet eller praktik med rättsområde relevant i relation till kursens innehåll som dokumenteras genom en skriftlig rapport. Kan ersättas av tilläggsuppgift i enlighet med examinators instruktioner. (Valbart moment)

Tilläggsuppgift, 3 högskolepoäng (Provkod: A005)
Individuell uppgift, promemoria. (Valbart moment)

För studenter med dokumenterad funktionsnedsättning kan universitetet besluta om anpassning av examination eller annan examinationsform.

För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Kommentar till examinationsformer

Praktik kommer att utföras inom ett område som är relevant till kursens innehåll och dokumenteras genom en skriftlig rapport. Praktiken kan ersättas av en tilläggsuppgift i enlighet med examinators instruktioner.

Betyg

Enligt 6 kap. 18 § högskoleförordningen ska betyg sättas på en genomgången kurs om inte universitetet föreskriver något annat. Universitetet får föreskriva vilket betygssystem som ska användas. Betyget ska beslutas av en av universitetet särskilt utsedd lärare (examinator).

Enligt föreskrifter om betygssystem för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (rektors beslut 2019-01-15, ORU 2019/00107) ska som betyg användas något av uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd. Rektor eller den rektor bestämmer får besluta om undantag från denna bestämmelse för en viss kurs om det finns särskilda skäl.

Som betyg på kursen används Underkänd (U), Godkänd (B), Icke utan beröm godkänd (Ba) eller Med beröm godkänd (AB).

Obligatoriska skriftliga respektive muntliga seminarier
Som betyg används Deltagit (DT).

PM 1
Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (B), Icke utan beröm godkänd (Ba) eller Med beröm godkänd (AB).

PM 2
Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (B), Icke utan beröm godkänd (Ba) eller Med beröm godkänd (AB).

Praktik
Som betyg används Underkänd (U) eller Godkänd (G).

Tilläggsuppgift
Som betyg används Underkänd (U) eller Godkänd (G).

För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Kommentar till betyg

För att få betyget AB på helkurs krävs det betyget AB på antingen PM 1 eller PM 2 samt B på Praktik eller Tilläggsuppgift.

Särskild behörighet och andra villkor

Avklarad grundnivå, 180 högskolepoäng på Juristprogrammet. Dessutom krävs Svenska B/Svenska 3.

För ytterligare information se universitetets antagningsordning.

Tillgodoräknande av tidigare utbildning

Student som tidigare genomgått utbildning eller fullgjort annan verksamhet ska enligt högskoleförordningen tillgodoräknas detta som en del av den aktuella utbildningen under förutsättning att den tidigare utbildningen eller verksamheten uppfyller vissa krav.

För ytterligare information se universitetets lokala regler för tillgodoräknanden.

Kurslitteratur och övriga läromedel

Obligatorisk litteratur

Barnombudsmannen
Barns och ungas klagomöjligheter
https://www.barnombudsmannen.se/globalassets/dokument-for-nedladdning/publikationer/barns-och-ungas-klagomojligheter.pdf

Diesen, Christian (2005)
"Processrättsligt perspektiv. Om positiv och negativ särbehandling i straffprocessen.” I Diesen, Christian, Lernestedt, Claes, Lindholm, Torun & Pettersson, Tove Likhet inför lagen.
Stockholm: Natur och Kultur

Linnéa Bruno, Zulmir Becevic (2020)
Barn & unga i utsatta livssituationer - perspektiv från forskning och praktik
Liber

A. Kaldal m.fl., 2010
Barnahusutredningen
https://bsfi.barnlakarforeningen.se/wp-content/uploads/sites/13/2016/03/Barnahusutredningen_2010.kaldal.pdf

Nordlöf, Kerstin (senaste upplagan)
Unga lagöverträdare i social-, straff och processrätt
Lund: Studentlitteratur

Heber, Anita, Tiby, Eva, wikman, Sofia (senaste upplagan)
Viktimologisk forskning, Brottsoffer i teori och metod.
Lund: Studentlitteratur

Schiratzki Johanna
Barnrättens grunder
Lund : Studentlitteratur
ISBN: 9789144087580

Referenslitteratur

Diesen Christian
Terapeutisk juridik
Malmö : Liber
ISBN: 978-91-47-09425-7

Lavin, Rune
Förvaltningsprocessrätt
Wolters Kluwer, Stockholm

Lundgren, Lars; Sunesson, Per-Anders; Thunved, Anders
Nya Sociallagarna
Wolters Kluwer, Stockholm

Mahmoudi Said, Leviner Pernilla , Kaldal Anna
Child-friendly Justice
Brill

Walin, Gösta
Föräldrabalken, 1-21 kap. och internationell föräldrarätt
Nordstedts Blå Bibliotek, Stockholm.

Wennergren, Bertil
Förvaltningsprocesslagen m.m. En kommentar
Norstedts Juridik, Stockholm.

Fredriksson, Max, Malm, Ulf (senaste upplagan)
Brottsoffrens rättigheter i brottsmålsprocessen
Norstedts Juridik

Seminariematerial omfattande ca 500 sidor anges i början av kursen på Blackboard.