Barn i rättsprocessen, avancerad nivå, 15 högskolepoäng

Childrens Rights in Legal Processes, Second Cycle, 15 Credits

Mål

Mål för utbildning på avancerad nivå

Utbildning på avancerad nivå ska innebära fördjupning av kunskaper, färdigheter och förmågor i förhållande till utbildning på grundnivå och ska, utöver vad som gäller för utbildning på grundnivå,

• ytterligare utveckla studenternas förmåga att självständigt integrera och använda kunskaper,
• utveckla studenternas förmåga att hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, och
• utveckla studenternas förutsättningar för yrkesverksamhet som ställer stora krav på självständighet eller för forsknings- och utvecklingsarbete.

(1 kap. 9 § högskolelagen)

Kursens mål

Kunskap och förståelse
Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna:

• använda juridisk metod och terminologi inom kursens sakområde,
• redogöra för aktuell rättsvetenskaplig forskning och rättspolitiska diskussioner kopplat till de rättsfrågor och rättsregler som kursen berör, och
• redogöra för regelverk som styr myndigheters ansvar för och samverkan rörande barn och unga i rättsprocessen.

Färdighet och förmåga
Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna:

• visa förmåga till ett självständigt och kritiskt förhållningssätt gentemot rättssystemet,
• planera och genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar inbegripet att söka fram och hantera relevant juridiskt material, samt presentera sin rättsliga bedömning skriftligen och muntligen,
• använda principen om barnets bästa som ett rättsligt verktyg, och
• identifiera, analysera och lösa juridiska problem inom kursens sakområde samt presentera lösningar skriftligen och muntligen.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna:

• värdera argument för och emot olika rättsliga lösningar och i detta sammanhang särskilt reflektera över vilka effekter rättsliga beslut kan få för barn och ungdomar, inklusive att ge konstruktiv kritik till andra utifrån ett professionellt förhållningssätt, och
• reflektera över etiska dilemman som kan tänkas uppkomma i arbetet som jurist med målgruppen barn och unga.

Kursens huvudsakliga innehåll

Kursen har sin utgångspunkt i humanrätten och där i gränslandet mellan offentligrätt och familjerätt – framför allt studeras barnrätten utifrån förvaltningsrättsliga och straffrättsliga perspektiv - och rör på olika sätt relationen mellan staten, familjen och individen, ofta med fokus på myndigheters ansvar och befogenheter gentemot kursens målgrupp, barn och unga.

Kursen grundar sig i Barnkonventionens artikel 3 och artikel 12, barnets bästa och barnets rätt att komma till tals, och syftar till fördjupad kunskap om barnets rättsliga ställning och delaktighet i rättsprocesser och i myndighetsutredningar.

Kursen är framför allt problembaserad med syfte att framkalla fördjupade diskussioner och kunskap, teoretisk såväl som praktiskt användbar. En viktig del av kursen är att skapa en förståelse för den lagstiftning som reglerar hur olika samhällsaktörer samverkar dels med varandra, dels med barn och deras vårdnadshavare. Aktuella rättskällor diskuteras och avvägningen av ansvar för barnets omvårdnad och tillsyn mellan samhället och familj fördjupas liksom barnets eget inflytande över sin situation. Barnrättens centrala begrepp inom de traditionella rättsområdena fördjupas.

Samhällets hållbara skydd för barn granskas kritiskt med fokus på barn i utsatta situationer; unga brottsoffer och till viss del unga lagöverträdare. Unga brottsoffer diskuteras särskilt utifrån situationer där våld förekommer i hemmet. Kursen berör bl.a. en rad frågor som inte sällan flyter samman genom att såväl straffrättslig, förvaltnings- och socialrättslig lagstiftning är tillämpbar i parallella processer. Således studeras exempelvis barns rättigheter i samband med straffprocessen och omhändertaganden enligt LVU, barns skadeståndsansvar samt vilka rättigheter ett barn som brottsoffer har.

Kursen innefattar praktik om två veckor i syfte att undersöka den praktiska tillämpningen av juridiska frågor som diskuterats under kursen. Praktikperioden kan ersättas av en muntlig tilläggsuppgift, i enlighet med instruktioner från examinator.

Studieformer

Lärandet är främst baserat på verklighetsbaserade problem, där studenterna identifierar, samlar in och analyserar juridiskt källmaterial. Träning i argumentationsteknik och ansvar för eget lärande är en stor del av kurspedagogiken. Den individuella- samt gruppinlärningen består av viktiga moment som; 1) förvärv av fördefinierad kunskap (via t.ex. föreläsningar, läroböcker, fall, videolänkar, vetenskapliga artiklar etc.), 2) individuell och gruppläsning, presentation och diskussion och 3) djupgående skriftliga eller muntliga uppgifter.

Undervisningen består av föreläsningar, grupparbete och seminarier. Föreläsningarna syftar till att introducera och ge en översikt över rättsområdena baserat på teori och praktik. Seminarierna syftar till att ge studenterna möjlighet att öva mer oberoende muntlig och skriftlig problemlösning inom rättsområdet. Närvaro och aktivt deltagande under seminarier är obligatoriskt. Muntliga och skriftliga uppgifter ingår. Vidare måste studenten skriva en forskningspromemoria med hjälp av peer review handledning. Kursen innefattar praktik om två veckor, i syfte att undersöka den praktiska tillämpningen av juridiska frågor som diskuterats under kursen. Praktikperioden kan ersättas av en tilläggsuppgift, i enlighet med instruktioner från examinator.

Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning och/eller handledning under den tid som angavs för kurstillfället som den sökande blivit antagen till (se universitetets antagningsordning). Därefter upphör rätten till undervisning och/eller handledning.

Examinationsformer

Obligatoriska uppgifter, 6 högskolepoäng (Provkod: A006)
Minst 5 seminarier med skriftliga respektive muntliga individuella och/eller gruppuppgifter.

PM, 6 högskolepoäng (Provkod: A007)
Författande av enskild forskningspromemoria med muntlig prövning.
Om en student inte uppnår godkänt betyg, men med en begränsad insats bedöms kunna nå det, kan studenten göra skriftlig komplettering i enlighet med examinators instruktioner. Kompletteringen ska genomföras inom tio arbetsdagar från det att studenten tilldelas instruktionen.

Praktik, 3 högskolepoäng (Provkod: A004)
Praktik inom myndighet eller praktik med rättsområde relevant i relation till kursens innehåll som dokumenteras genom en skriftlig rapport. Kan ersättas av tilläggsuppgift i enlighet med examinators instruktioner. (Valbart moment)

Tilläggsuppgift, 3 högskolepoäng (Provkod: A008)
Individuell muntlig examinationsuppgift. (Valbart moment)

För studenter med dokumenterad funktionsnedsättning kan universitetet besluta om anpassning av examination eller annan examinationsform.

För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Kommentar till examinationsformer

Examinationsuppgift som lämnas in efter angivna tidsramar betraktas som underkänd.

Praktik utförs inom ett område som är relevant till kursens innehåll och dokumenteras genom en skriftlig rapport. Praktiken kan ersättas av en tilläggsuppgift i enlighet med examinators instruktioner.

Betyg

Enligt 6 kap. 18 § högskoleförordningen ska betyg sättas på en genomgången kurs om inte universitetet föreskriver något annat. Universitetet får föreskriva vilket betygssystem som ska användas. Betyget ska beslutas av en av universitetet särskilt utsedd lärare (examinator).

Enligt universitetets föreskrifter om betygssystem för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (beslut ORU 2018/00929) ska något av uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd användas som betyg. För utbildning som ingår i en internationell magister- eller masterutbildning eller i universitetets kursutbud för utbytesstudenter ska betygsskalan A-F användas. Rektor, eller den rektorn bestämmer, får besluta om undantag från denna bestämmelse för en viss kurs om det finns särskilda skäl.

Som betyg på kursen används Underkänd (U), Godkänd (B), Icke utan beröm godkänd (Ba) eller Med beröm godkänd (AB).

Obligatoriska uppgifter
Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (B), Icke utan beröm godkänd (Ba) eller Med beröm godkänd (AB).

PM
Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (B), Icke utan beröm godkänd (Ba) eller Med beröm godkänd (AB).

Praktik
Som betyg används Underkänd (U) eller Godkänd (G).

Tilläggsuppgift
Som betyg används Underkänd (U) eller Godkänd (G).

För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Kommentar till betyg

Betygen för de ovan nämnda examinationsformerna sammanvägs till ett slutbetyg. För att få B krävs att samtliga examinationsmoment är godkända. Betygen G och B, Ba, AB adderas till ett genomsnittligt betyg, där antalet beviljade hp för varje examination vägs in. För att få betyget AB på helkurs krävs att genomsnittet uppgår till minst 2,5.

Dispens från tregradig betygsskala enligt rektorsbeslut (148/2005).

Särskild behörighet och andra villkor

Avklarad grundnivå, 180 högskolepoäng på Juristprogrammet. Dessutom krävs Svenska B/Svenska 3.

För ytterligare information se universitetets antagningsordning.

Tillgodoräknande av tidigare utbildning

Student som tidigare genomgått utbildning eller fullgjort annan verksamhet ska enligt högskoleförordningen tillgodoräknas detta som en del av den aktuella utbildningen under förutsättning att den tidigare utbildningen eller verksamheten uppfyller vissa krav.

För ytterligare information se universitetets lokala regler för tillgodoräknanden.

Kurslitteratur och övriga läromedel

Obligatorisk litteratur

Andersson, M. & Kaldal, A. (2020)
Barn i brottmål
Jure Förlag AB, 257 s.

Schiratzki Johanna, senaste uppl.
Barnrättens grunder
Studentlitteratur, 176 s.

Singer A. senaste uppl.
Barnets bästa: Om barns rättsliga ställning i familj och samhälle
Norstedts Juridik AB, 380 s.

Åhman, Karin, Leviner, Pernilla & Zillén, Kavot (red.) (2020)
Barnkonventionen i praktiken: rättsliga utmaningar och möjligheter
Norstedts juridik AB, 386 s.

Rekommenderad litteratur

Barnombudsmannen
Barns och ungas klagomöjligheter
https://www.barnombudsmannen.se/globalassets/dokument-for-nedladdning/publikationer/barns-och-ungas-klagomojligheter.pdf

Barnombudsmannen (2020)
Dom tror att dom vet bättre - barnet som rättighetsbärare
https://www.barnombudsmannen.se/globalassets/dokument-for-nedladdning/arsrapport-2020.pdf

Brottsoffermyndigheten
Barn och unga som brottsoffer
https://www.brottsoffermyndigheten.se/Filer/Broschyrer/Svenska/Barn_och_unga_som_brottsoffer_uppslag_2015.pdf

Cederborg, A. & Warnling-Nerep, W. (red), senaste uppl.
Barnrätt – en antologi
Norstedts Juridik AB

FN:s barnrättskommittés allmänna kommentarer (https://www.barnombudsmannen.se/barnkonventionen/allmanna-kommentarer/)

Kaldal, A. & Diesen, C. m.fl, (2010)
Barnahusutredningen
Jure förlag AB
(http://bsfi.barnlakarforeningen.se/wp-content/uploads/sites/13/2016/03/Barnahusutredningen_2010.kaldal.pdf)

Nordlöf, Kerstin (senaste upplagan)
Unga lagöverträdare i social-, straff och processrätt
Lund: Studentlitteratur

Seminariematerial omfattande ca 800 sidor anges i början av kursen på Blackboard.