Straffrättens allmänna del och kritiska perspektiv, avancerad nivå, 15 högskolepoäng

Criminal Law: The General Part and Critical Perspectives, Second Cycle, 15 Credits

Mål

Mål för utbildning på avancerad nivå

Utbildning på avancerad nivå ska innebära fördjupning av kunskaper, färdigheter och förmågor i förhållande till utbildning på grundnivå och ska, utöver vad som gäller för utbildning på grundnivå,

• ytterligare utveckla studenternas förmåga att självständigt integrera och använda kunskaper,
• utveckla studenternas förmåga att hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, och
• utveckla studenternas förutsättningar för yrkesverksamhet som ställer stora krav på självständighet eller för forsknings- och utvecklingsarbete.

(1 kap. 9 § högskolelagen)

Kursens mål

Kunskap och förståelse
Efter avslutad kurs skall den studerande:

• ha fördjupade kunskaper i gällande rätt i fråga om regelverket i straffrättens allmänna del, särskilt i fråga om förutsättningarna för tillskrivande av ansvar,
• ha fördjupade kunskaper i olika kritiska teoririktningar av betydelse för förståelsen av straffrätten och dess funktioner (exempelvis klass- och genusperspektiv), och
• förvärva fördjupade kunskaper i kriminaliseringsteori, straffrättsfilosofiska resonemang och förutsättningar för att kriminalisera olika sorters beteenden.

Färdighet och förmåga
Efter avslutad kurs skall den studerande:

• på ett djupgående och självständigt sätt kunna identifiera och lösa praktiska straffrättsliga problem på ett vedertaget sätt, och
• ha fördjupad förmåga att både muntligt och skriftligt argumentera i straffrättsliga såväl som kriminalpolitiska frågor.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
Efter genomgången kurs ska studenten kunna:

• sätta in ett visst givet problemkomplex i större straffrättspolitiska och straffrättsfilosofiska perspektiv, och
• inta ett kritiskt och flexibelt förhållningssätt i och till straffrättslig argumentation.

Kursens huvudsakliga innehåll

Kursen innehåller två moment, (1) Straffrättens allmänna del och (2) Kritiska perspektiv på straffrätten. Momenten är delvis integrerade i varandra, men en ungefärlig poängmässig uppdelning är att straffrättens allmänna del tar 9 hp i anspråk, kritiska perspektiv 6 hp.

Kursen är en fördjupning i förhållande till grundkursen i straffrätt. Fördjupningen äger rum för det första avseende de regler som rör förutsättningar för tillskrivande av ansvar, vilka behandlas betydligt mer extensivt än under grundkursen. Här behandlas såväl frågor om kapacitet att vara och hållas ansvarig (barn, psykiskt störda) som samtliga komponenter i brottsbegreppet (ansvarsfrihetsgrunder, subjektiv inställning etc.) och medverkansläran. I denna del äger också en väsentlig fördjupning rum i fråga om teorier och begrepp som avser kriminaliseringsläran samt straffrättsfilosofiska perspektiv på kriminalisering.

Fördjupning äger också rum i fråga om anläggande av kritiska och alternativa perspektiv på straffrätten. Sådana perspektiv, som löpt som stråk genom utbildningen, appliceras här på den straffrättsliga materien. Bland annat berörs strukturella perspektiv på straffrätten.

Kursmaterialet består, utöver tre huvudböcker, i relativt stor utsträckning av rättsfall, doktrin, utdrag från förarbeten o.s.v. Rättsfallsanvändningen ger kunskap inte bara om straffrätt utan också om metod i allmänhet.

Studieformer

Kursen innehåller främst två slags undervisning: föreläsningar (av mer eller mindre traditionell katederform) samt seminarier med lösande av i förväg förberedda frågor. Föreläsningarna tänks ge en överblick över respektive problemområde, och vid de efterföljande seminarierna penetreras problemområdet mer djupgående, med praktisk problemlösning och kritisk diskussion.

Ett obligatoriskt moment, hänförligt till momentet kritiska perspektiv, är självständigt författande av en promemoria, presentation av denna vid ett seminarium, samt närvaro även i övrigt vid de seminarietillfällen där promemoriorna presenteras.

Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning och/eller handledning under den tid som angavs för kurstillfället som den sökande blivit antagen till (se universitetets antagningsordning). Därefter upphör rätten till undervisning och/eller handledning.

Examinationsformer

PM och PM-seminarium, 6 högskolepoäng (Provkod: A004)
Författande av PM samt deltagande i seminarium där PM presenteras.
Om en student inte uppnår godkänt betyg, men med en begränsad insats bedöms kunna nå det, kan studenten komplettera i enlighet med examinators instruktioner. Kompletteringen ska genomföras inom 2 veckor från det att studenten tilldelas instruktionen.

Skriftlig tentamen, 9 högskolepoäng (Provkod: A005)
Hemtentamen

För studenter med dokumenterad funktionsnedsättning kan universitetet besluta om anpassning av examination eller annan examinationsform.

För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Betyg

Enligt 6 kap. 18 § högskoleförordningen ska betyg sättas på en genomgången kurs om inte universitetet föreskriver något annat. Universitetet får föreskriva vilket betygssystem som ska användas. Betyget ska beslutas av en av universitetet särskilt utsedd lärare (examinator).

Enligt universitetets föreskrifter om betygssystem för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (beslut ORU 2018/00929) ska något av uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd användas som betyg. För utbildning som ingår i en internationell magister- eller masterutbildning eller i universitetets kursutbud för utbytesstudenter ska betygsskalan A-F användas. Rektor, eller den rektorn bestämmer, får besluta om undantag från denna bestämmelse för en viss kurs om det finns särskilda skäl.

Som betyg på kursen används Underkänd (U), Godkänd (B), Icke utan beröm godkänd (Ba) eller Med beröm godkänd (AB).

PM och PM-seminarium
Som betyg används Underkänd (U) eller Godkänd (G).

Skriftlig tentamen
Som betyg används Underkänd (U) eller Godkänd (G).

För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Kommentar till betyg

Betyg sätts på grundval av tentamensresultat och promemoria.

För PM kan studenten erhålla maximalt 12 kreditpoäng. För Godkänd krävs 6 kreditpoäng. Vid komplettering kan studenten erhålla maximalt 6 kreditpoäng.

För tentamen kan studenten erhålla maximalt 18 kreditpoäng (ej högskolepoäng!). För Godkänt krävs 9 kreditpoäng.

Poäng för PM och tentamen läggs sedan samman för ett gemensamt betyg. Betygsgränserna är:
AB = 24 kreditpoäng
BA = 19,5 kreditpoäng
B = 15 kreditpoäng

Dispens från tregradig betygskala enligt rektorsbeslut (148/2005).

Särskild behörighet och andra villkor

Avklarad grundnivå, 180 högskolepoäng på Juristprogrammet. Dessutom krävs Svenska 3/Svenska B.

För ytterligare information se universitetets antagningsordning.

Tillgodoräknande av tidigare utbildning

Student som tidigare genomgått utbildning eller fullgjort annan verksamhet ska enligt högskoleförordningen tillgodoräknas detta som en del av den aktuella utbildningen under förutsättning att den tidigare utbildningen eller verksamheten uppfyller vissa krav.

För ytterligare information se universitetets lokala regler för tillgodoräknanden.

Övergångsbestämmelser

Kurs som har upphört eller väsentligt förändrats till innehåll eller omfattning kan examineras vid tre tillfällen inom 12 till 18 månader efter det att förändringen genomförts.

Kurslitteratur och övriga läromedel

Obligatorisk litteratur

Asp, Petter, Ulväng, Magnus och Jareborg, Nils (senaste upplagan)
Kriminalrättens grunder
Uppsala, Iustus, 578 sidor

Lernestedt, Claes (senaste upplagan)
Dit och tillbaka igen
Uppsala, Iustus, 320 sidor

von Hirsch, A och Simester AP (senaste upplagan)
Crimes, Harms, and Wrongs- On the Principles of Criminalisation
Oxford, Hart Publishing, 258 sidor

Kompendium (Finns på Blackboard i digitalform.)

Referenslitteratur

Leijonhufvud, Madeleine & Wennberg, Suzanne & Ågren, Jack (senaste upplagan)
Straffansvar
Stockholm: Norstedts, ca 160 sidor

R.A. Duff, Lindsay Farmer, S.E. Marshall, Massimo Renzo, and Victor Tadros (senaste upplagan)
The Boundaries of the Criminal Law
Oxford: Oxford University Press, 2010, 280 sidor

R.A. Duff, Lindsay Farmer, S.E. Marshall, Massimo Renzo, and Victor Tadros (senaste upplagan)
Criminalization: The Political Morality of the Criminal Law
Oxford: Oxford University Press, 2014, 336 sidor

Tillägg och kommentarer till litteraturlistan

Utöver här ovan nämnd litteratur krävs att studenten har tillgång till aktuell lagtext och relevanta rättsfall.