Internationell förmögenhetsrätt, 15 högskolepoäng

International Commercial Law, 15 Credits

Mål

Mål för utbildning på avancerad nivå

Utbildning på avancerad nivå ska innebära fördjupning av kunskaper, färdigheter och förmågor i förhållande till utbildning på grundnivå och ska, utöver vad som gäller för utbildning på grundnivå,

• ytterligare utveckla studenternas förmåga att självständigt integrera och använda kunskaper,
• utveckla studenternas förmåga att hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, och
• utveckla studenternas förutsättningar för yrkesverksamhet som ställer stora krav på självständighet eller för forsknings- och utvecklingsarbete.

(1 kap. 9 § högskolelagen)

Kursens mål

För godkänt resultat på kursen krävs att studenten har uppnått nedan definierade studieresultat:

Kunskap och förståelse
Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna:

• självständigt och systematiskt redogöra för och förklara den internationella privaträttens (IP-rättens) karaktäristiska metod samt rättskällor,
• självständigt och systematiskt identifiera, formulera och analysera komplicerade IP-rättsliga problem inom den internationella förmögenhetsrätten utifrån ämnets metod och rättskällor.

Färdighet och förmåga
Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna:

• självständigt och systematiskt tillämpa och tolka IP-rättsliga regler med metodisk säkerhet och argumentera för en övertygande rättslig bedömning utifrån ämnets metod,
• självständigt planera och genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar inbegripet att söka fram och hantera relevant juridiskt material,
• självständigt och systematiskt presentera sin rättsliga bedömning skriftligen och muntligen.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna :

• kritiskt och metodiskt värdera och jämföra olika rättsliga bedömningar och regleringar av IP-rättsliga problem, inklusive att ge konstruktiv kritik till andra utifrån ett professionellt förhållningssätt,
• förhålla sig kritiskt till IP-rättsliga frågeställningar med hänsyn till internationella och samhälleliga frågor,
• reflektera över sitt eget lärande, inklusive att identifiera sitt kunskapsbehov.

Kursens huvudsakliga innehåll

Kursen behandlar gränsöverskridande rättshandlingar på förmögenhetsrättens område och de olika typer av främst kommersiella rättsförhållanden och tvister som en sådan verksamhet kan ge upphov till. Den svenska och europarättsliga IP-rätten och deras respektive reglering av kvalifikationsfrågan, domsrätt, lagval och erkännande och verkställighet av utländsk dom samt delgivning och interimistiska åtgärder utgör de centrala delarna i kursen.

Kursen innehåller följande integrerade IP-rättsliga ämnesområden: internationell partsautonomi, avtalsrättsliga spörsmål, mellanmansrätt, utomobligatoriska spörsmål såsom produktansvar, bolagsrättsliga spörsmål, flera parter, insolvensrätt med sakrätt, intermistiska åtgärder, erkännande och verkställighet av utländska domar.

Utgångspunkten för kursen är svensk rätt innefattande EU-rätt. Ämnesområdena kräver även vissa komparativa studier i framför allt anglosaxisk rätt samt Haagkonventioner på IP-rättens område.

Studieformer

Kursmålen uppnås dels genom studentens aktiva deltagande i den lärarledda undervisningen, dels genom studentens självständiga studier. Pedagogiken i kursen är inriktad på dels team-based learning, TBL, dels problembaserat lärande, PBL. Undervisningsformen TBL består av tre nyckelmoment, ) inhämtande av i förväg definierad kunskap (via t.ex. föreläsningar, läroböcker, rättsfall, videolänkar, vetenskapliga artiklar m.m.), 2) individuellt och gruppvis kontrollerande av inläsningen inklusive redovisning och diskussion under seminarierna av oklara moment och 3) fördjupande och utmanande individuella skriftliga eller muntliga uppgifter där gruppen tas till hjälp i det inledande arbetet. Med PBL är lärandet baserat på verklighetsbaserade situationer, där studenterna identifierar, samlar in och analyserar juridiskt källmaterial om internationellt förmögenhetsrättsliga problem, som de diskuterar och reflekterar över i grupp för att därefter kunna föreslå rättsligt relevanta lösningar. Övningarna följs sedan upp under seminarierna.

Träning i såväl muntlig som skriftlig argumentationsteknik samt ansvar för det egna lärandet är en stor del av kursens pedagogik.

Beroende av antalet studenter bedrivs kursen antingen som en läskurs – antalet studenter understiger 15 stycken, eller en traditionell kurs - antalet studenter överstiger 15 stycken.

Läskurs: Detta är en kurs som ställer mycket höga krav på självständigt arbete från studentens sida. Undervisningen är fördelad på tio tillfällen och ges i form av en inledande föreläsning, en sammanfattande frågestund samt åtta fördjupningsseminarier, vilka är obligatoriska. Föreläsningen syftar till att introducera och ge en överblick över respektive rättsområde utifrån teori och praktik. Seminarierna syftar till att ge studenterna möjlighet att träna sig i mera självständig problemlösning inom rättsområdet samt muntlig framställning. Detta sker genom att studenten vid sex tillfällen skall författa ett antal korta rättsfallsreferat eller artikelreferat och förbereda ett lösningsförslag till seminariets frågeställningar samt delta aktivt i seminariediskussionerna. Referaten är obligatoriska.

Vidare skall studenten vid två seminarietillfällen leda seminariet genom att vara föredragande och ansvara för att de aktuella rättsfrågorna utreds på ett tillfredställande sätt. Senast tre arbetsdagar före respektive seminarium skall studenten lämna in en disposition över föredragningen för feedback och kontroll att allt väsentligt är med. Till dessa två seminarietillfällen skall studenten författa en promemoria innehållande en rättsutredning avseende seminariets frågeställningar och konkreta lösningsförslag till dessa. Promemoriorna är obligatoriska.

Slutligen ska studenten vid kursens slut lämna in en reflekterande dagbok. Med detta avses en kortare dagbok där studenten noterar sina reflektioner över sitt eget lärande och sin prestation på kursen. Syftet med den reflekterande dagboken är att dels tydliggöra studentens ansvar för det egna lärandet, dels medvetandegöra vilka strategier och metoder som fungerar för studenten. Den reflekterande dagbok är obligatorisk.

Traditionell kurs: Detta är en kurs som ställer höga krav på självständigt arbete från studentens sida. Undervisningen ges i form av föreläsningar, gruppövningar och fördjupningsseminarier, varav de senare är obligatoriska. I övrigt är studieformerna desamma som ovan.

Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning och/eller handledning under den tid som angavs för kurstillfället som den sökande blivit antagen till (se universitetets antagningsordning). Därefter upphör rätten till undervisning och/eller handledning.

Examinationsformer

Rättsfallsreferat, 2 högskolepoäng (Provkod: A001)
Författande av rättsfallsreferat (alla) samt aktivt deltagande vid minst fyra av sex seminarietillfällen. Kan ge max 10 kreditpoäng. Underkänt examinationsmoment kan kompletteras till godkänt betyg och max 5 kreditpoäng.

Promemoria 1, 4 högskolepoäng (Provkod: A002)
Författande av promemoria med muntlig föredragning. Kan ge max 20 kreditpoäng. Underkänt examinationsmoment kan kompletteras till godkänt betyg och max 10 kreditpoäng.

Promemoria 2, 4 högskolepoäng (Provkod: A003)
Författande av promemoria med muntlig föredragning. (Kan ge max 30 kreditpoäng.) Underkänt examinationsmoment kan kompletteras till godkänt betyg och max 15 kreditpoäng.

Tentamen, 4 högskolepoäng (Provkod: A004)
Skriftlig individuell salstentamen. (Kan ge max 40 kreditpoäng.) Underkänt examinationsmoment kan inte kompletteras, utan enbart omexamination.

Reflekterande dagbok, 1 högskolepoäng (Provkod: A005)
Författande av en kortare dagbok där studenten reflekterar över sitt eget lärande.

För studenter med dokumenterad funktionsnedsättning kan universitetet besluta om anpassning av examination eller annan examinationsform.

För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Kommentar till examinationsformer

Rättsfallsreferat:
Vid sex tillfällen skall utvalda rättsfall sammanfattas i rättsfallsreferat. Rättsfallsreferaten skall lämnas in via Urkund före respektive seminarium. Närvaro vid minst fyra av dessa seminarier samt inlämning av alla rättsfallsreferaten är obligatorisk. Ett aktivt deltagande krävs för betyget godkänd. Vid underkännande av examinationsmomentet får studenten komplettera uppgiften. En godkänd komplettering kan endast tilldelas hälften av maxantalet kreditpoäng samt betyget godkänd. Kompletteringen skall senast vara inlämnad för bedömning den sista dagen på höstterminen. Om kompletteringen inte är tillräcklig för betyget godkänd, eller om den lämnas in efter ovanstående datum, är uppgiften underkänd.

Promemoria 1 och 2:
Två promemorior skall författas och föredras. Promemoriorna skall lämnas in via Urkund före respektive redovisningsseminarium. Närvaro vid dessa redovisningsseminarier obligatorisk. Studenten skall dessutom föredra dess innehåll samt besvara frågor under seminariet. Vid underkännande av examinationsmomentet får studenten komplettera uppgiften. En godkänd komplettering kan endast tilldelas hälften av maxantalet kreditpoäng samt betyget godkänd. Kompletteringen skall vara inlämnad för bedömning senast den 1 mars efterföljande vårtermin. Om kompletteringen inte är tillräcklig för betyget godkänd, eller om den lämnas in efter ovanstående datum, är uppgiften underkänd.

Betyg

Enligt 6 kap. 18 § högskoleförordningen ska betyg sättas på en genomgången kurs om inte universitetet föreskriver något annat. Universitetet får föreskriva vilket betygssystem som ska användas. Betyget ska beslutas av en av universitetet särskilt utsedd lärare (examinator).

Enligt föreskrifter om betygssystem för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (rektors beslut 2019-01-15, ORU 2019/00107) ska som betyg användas något av uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd. Rektor eller den rektor bestämmer får besluta om undantag från denna bestämmelse för en viss kurs om det finns särskilda skäl.

Som betyg på kursen används Underkänd (U), Godkänd (B), Icke utan beröm godkänd (Ba) eller Med beröm godkänd (AB).

Rättsfallsreferat
Som betyg används Underkänd (U) eller Godkänd (G).

Promemoria 1
Som betyg används Underkänd (U) eller Godkänd (G).

Promemoria 2
Som betyg används Underkänd (U) eller Godkänd (G).

Tentamen
Som betyg används Underkänd (U) eller Godkänd (G).

Reflekterande dagbok
Som betyg används Underkänd (U) eller Godkänd (G).

För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Kommentar till betyg

Som betyg på kursen används Underkänd (U), Godkänd (B), Icke utan beröm godkänd (Ba) eller Med beröm godkänd (AB).

För att erhålla minst betyget B på hela kursen fordras att studenten erhållit minst hälften av kreditpoängen på respektive examinationsmoment.

Betygsgränserna är:
betyget B erfordrar minst 50 kreditpoäng
betyget Ba erfordrar minst 67 kreditpoäng
betyget AB erfordrar minst 82 kreditpoäng.

Särskild behörighet och andra villkor

Avklarad grundnivå, 180 högskolepoäng på Juristprogrammet. Dessutom krävs Svenska 3/Svenska B.

För ytterligare information se universitetets antagningsordning.

Tillgodoräknande av tidigare utbildning

Student som tidigare genomgått utbildning eller fullgjort annan verksamhet ska enligt högskoleförordningen tillgodoräknas detta som en del av den aktuella utbildningen under förutsättning att den tidigare utbildningen eller verksamheten uppfyller vissa krav.

För ytterligare information se universitetets lokala regler för tillgodoräknanden.

Övriga föreskrifter

Kursens undervisningsspråk, inklusive litteratur och examination, är svenska och engelska.

Dispens från tregradig betygskala enligt rektorsbeslut (148/2005).

Övergångsbestämmelser

Kurs som har upphört eller väsentligt förändrats till innehåll eller omfattning kan examineras vid tre tillfällen inom 12 till 18 månader efter det att förändringen genomförts.

Kurslitteratur och övriga läromedel

Obligatorisk litteratur

van Calster, Geert (2016) 2:a upplagan - den senaste upplagan gäller
European Private International Law
Oxford: Hart Publishing, 520 sidor (valda delar om ca 360 sidor)

Tillägg och kommentarer till litteraturlistan
Artiklar, rättsfall och övrigt material, om högst 800 sidor, tillkommer som obligatorisk litteratur. En lista publiceras i samband med kursstart.

Läsanvisningar, litteraturhänvisningar och hänvisningar till arbetsmaterial ges fortskridande under kursens gång i enlighet med kursens schema.