Kursplan

Kulturgeografi, grundkurs, 30 högskolepoäng

Human Geography, Basic Course, 30 Credits

Kurskod: KG001G Högskolepoäng: 30
Huvudområde: Kulturgeografi Fördjupning: G1N
    Senast ändrad: 2020-03-12
Utbildningsnivå: Grundnivå Beslutad av: Prefekt
Inrättad: 2014-12-11 Litteraturlista fastställd: 2020-03-12
Giltig fr.o.m.: Höstterminen 2020 Revision: 2

Mål

Mål för utbildning på grundnivå

Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas

  • förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar,
  • förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och
  • beredskap att möta förändringar i arbetslivet.

Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att

  • söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå,
  • följa kunskapsutvecklingen, och
  • utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området.

(1 kap. 8 § högskolelagen)

Kursens mål

Kunskap och förståelse
Den studerande ska efter avslutad kurs ha

  • utvecklat och kunnat visa grundläggande kunskaper om och förståelse för centrala kulturgeografiska teorier, modeller och begrepp,
  • utvecklat och kunna visa grundläggande kunskaper om hållbarbarhetsfrågor och genusperspektiv inom kulturgeografi, och
  • tillägnat sig och kunna visa grundläggande kunskaper om kulturgeografiska metoder.

Färdighet och förmåga
Efter avslutad kurs ska den studerande visa grundläggande färdighet och förmåga att

  • använda centrala kulturgeografiska teorier, modeller och begrepp,
  • formulera problem utifrån ett givet fall,
  • formulera och kommunicera sina kunskaper, och
  • söka och värdera information som grund för kunskapsbildning och förståelse.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
Efter avslutad kurs ska den studerande visa förmåga att

  • i grundläggande avseende kunna tillämpa ett vetenskapligt förhållningssätt till centrala kulturgeografiska teorier, modeller och begrepp.

Kursens huvudsakliga innehåll

I kursen studeras samhälleliga förhållanden i relation till platser och regioner. Platser och regioner ses som arenor för människors vardagsliv samt företags och organisationers verksamhet. Förhållanden på olika platser och i olika regioner, som resursutnyttjande, näringsliv, urbana förhållanden och sociala mönster, studeras som ett resultat av både lokala och globala samhälleliga processer. Detta leder till att människors levnadsvillkor varierar mellan olika platser, regioner och delar av världen. Inom ramen för hållbar utveckling återkommer kursens olika delar dels genusperspektivet, dels hållbarhetsperspektivet om hur människors (ut)nyttjande av naturresurser ibland leder till miljöproblem.

Introduktion till kulturgeografi, 7,5 högskolepoäng

Delkursen består av tre teman. Det första behandlar centrala begrepp som rum, plats och region sett i relation till kulturgeografins idéhistoria. Det andra utgörs av miljöfrågor i ett humanekologiskt och kulturgeografiskt perspektiv. Det tredje temat är genusperspektiv i ämnet, som särskilt inriktas mot vardagslivets geografi.

Ekonomisk geografi, 7,5 högskolepoäng

I delkursen behandlas det världsekonomiska systemets framväxt och de processer som formar och omformar den nutida globala ekonomin. Vidare studeras Sveriges ekonomiska geografi: lokalisering, regional sammansättning och förändring, strukturomvandling, samt internationalisering.

Befolkning, urbanisering och mobilitet, 7,5 högskolepoäng

Delkursen behandlar dels befolkningsfrågor dels frågor som rör det urbana. I befolkningsfrågorna ingår grundläggande demografi samt migration och annan form för rörlighet, i lokalt, regionalt och globalt sammanhang. I delkursens andra del behandlas översiktligt städers historiska utveckling, ortssystemets framväxt, relationer mellan stad och land, städers funktionella differentiering samt boendesegregation.

Samhällsplanering utifrån genus- och ekologiperspektiv, 7,5 högskolepoäng

Delkursen inriktas främst på samhällsplanering på kommunal nivå. Särskilt uppmärksammas fysisk planering, bostadsplanering och social planering, samt olika planeringsprocesser som tar upp miljöfrågor och användandet av naturresurser. Nya fenomen inom samhällsutvecklingen och dess konsekvenser för samhällsplaneringen belyses. Olika kommunala planer används som exempel.

Studieformer

Undervisningen i alla delkurserna sker huvudsakligen i form av problembaserat lärande, PBL, men även föreläsningar, seminarier, gruppövningar och exkursioner förekommer. Informationssökning i biblioteket ingår. Deltagande i fallen i PBL, seminarier och exkursioner utgör obligatoriska moment.

Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning och/eller handledning under den tid som angavs för kurstillfället som den sökande blivit antagen till (se universitetets antagningsordning). Därefter upphör rätten till undervisning och/eller handledning.

Examinationsformer

Introduktion till kulturgeografi

Introduktion till kulturgeografi, 7,5 högskolepoäng (Provkod: A001)
Hemtentamen och deltagande i obligatoriska undervisningsmoment.

Ekonomisk geografi

Ekonomisk geografi, 7,5 högskolepoäng (Provkod: B001)
Salstentamen och deltagande i obligatoriska undervisningsmoment.

Befolkning, urbanisering och mobilitet

Befolkning, urbanisering och mobilitet, 7,5 högskolepoäng (Provkod: C001)
Muntlig examination och deltagande i obligatoriska undervisningsmoment.

Samhällsplanering utifrån genus- och ekologiperspektiv

Samhällsplanering utifrån genus- och ekologiperspektiv, 7,5 högskolepoäng (Provkod: D001)
Hemtentamen och deltagande i obligatoriska undervisningsmoment.


För studenter med dokumenterad funktionsnedsättning kan universitetet besluta om anpassning av examination eller annan examinationsform.

För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Kommentar till examinationsformer

Tid för examination
Om tidpunkten för examination inte hålls beslutar examinator hur examinationen ska genomföras, samt i förekommande fall tidsram för den.

Komplettering för godkänt betyg
Examinator kan bestämma att den studerande som inte godkänts på examinationen får utföra kompletterande uppgifter i stället för helt omprov. Kompletteringsuppgiften ska lämnas in till läraren inom en vecka efter det att betyget Underkänd har delgivits den studerande.

Frånvaro vid obligatoriska moment
Vid eventuell frånvaro från obligatoriska moment gäller universitetets regler för omexamination. I det fall det finns särskilda skäl att göra undantag från tidsintervallet beslutar examinator när det obligatoriska momentet ska genomföras. Examinator kan dock besluta att ersättningsuppgift ska ges.

Betyg

Enligt 6 kap. 18 § högskoleförordningen ska betyg sättas på en genomgången kurs om inte universitetet föreskriver något annat. Universitetet får föreskriva vilket betygssystem som ska användas. Betyget ska beslutas av en av universitetet särskilt utsedd lärare (examinator).

Enligt universitetets föreskrifter om betygssystem för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (beslut ORU 2018/00929) ska något av uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd användas som betyg. För utbildning som ingår i en internationell magister- eller masterutbildning eller i universitetets kursutbud för utbytesstudenter ska betygsskalan A-F användas. Rektor, eller den rektorn bestämmer, får besluta om undantag från denna bestämmelse för en viss kurs om det finns särskilda skäl.

Som betyg på kursen används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Introduktion till kulturgeografi
Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Ekonomisk geografi
Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Befolkning, urbanisering och mobilitet
Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Samhällsplanering utifrån genus- och ekologiperspektiv
Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Kommentar till betyg

För att erhålla betyget Väl godkänd på hel kurs krävs Väl godkänd på minst 22,5 högskolepoäng.

Särskild behörighet och andra villkor

Grundläggande behörighet.

För ytterligare information se universitetets antagningsordning.

Tillgodoräknande av tidigare utbildning

Student som tidigare genomgått utbildning eller fullgjort annan verksamhet ska enligt högskoleförordningen tillgodoräknas detta som en del av den aktuella utbildningen under förutsättning att den tidigare utbildningen eller verksamheten uppfyller vissa krav.

För ytterligare information se universitetets lokala regler för tillgodoräknanden.

Övergångsbestämmelser

Om kursen genomgår sådana förändringar som är så omfattande att studenten inte kan examineras i enlighet med denna kursplan så anordnas möjlighet till särskilda examinationer i enlighet med universitetets lokala riktlinjer. Om det blir aktuellt kommer institutionen att informera berörda studenter.

Kurslitteratur och övriga läromedel

Tillägg och kommentarer som rör hela kursen

Litteratur markerad med * finns tillgänglig via Blackboard.

Se också ämnesguiden för kulturgeografi på universitetsbibliotektets hemsida: http://libguides.oru.se/c.php?g=199184

Introduktion till kulturgeografi, 7,5 högskolepoäng

Obligatorisk litteratur

Andersson, Birgitta (2002)
"Rädslans rum" i Schough, Katarina (red.) Svensk kulturgeografi och feminism - rötter och rörelser i en rumslig disciplin
Karlstad: Karlstad University Studies 2002:3, *

Daniels, Peter et al. (2016, 5th ed.)
An introduction to Human Geography
Pearson Education (valda delar)

Forsberg, Gunnel (2003)
Genusforskning i kulturgeografi – en rumslig utmaning
Stockholm, Högskoleverket, *

Forsberg, Gunnel (red) (2019)
Samhällsplaneringens teori och praktik
Stockholm: Liber förlag (valda delar)

Friberg, Tora (2002)
"Om konsten att foga samman - kvinnors förflyttningsprojekt i tid och rum" i Schough, Katarina (red.) Svensk kulturgeografi och feminism - rötter och rörelser i en rumslig diciplin
Karlstad: Karlstad University Studies 2002:3, *

Gibson, Chris (2009)
Human Geography, International Encyclopedia of Human Geography. Kitchin, Rob & Thrift, Nigel (red.)
Elsevier Science, 218-231, *

Åquist, Ann-Cathrine (2014)
Introduktion till kulturgeografins idéhistoria
Örebro: Örebro universitet, *

Åquist, Ann-Cathrine (2014)
Introduktion till tidsgeografi
Örebro: Örebro universitet, *

Tillägg och kommentarer
Det kan tillkomma artiklar och rapporter i anslutning till undervisningen, på ca 100 sidor.

Ekonomisk geografi, 7,5 högskolepoäng

Obligatorisk litteratur

Andersson, Frida, Ek, Richard & Molina, Irene (red.) (2008)
Regionalpolitikens geografi: regional tillväxt i teori och praktik
Lund: Studentlitteratur, (valda delar)

Daniels, Peter et al. (2016, 5th ed.)
An introduction to Human Geography
Pearson Education, (valda delar)

Florida, Richard (2014)
The creative class and economic development, Economic development Quartlerly, 28(3): 196-205

Flowerdew, Robin & Martin, David (eds.) (2005)
Methods in Human Geography: A guide for students doing a research project
Harlow: Prentice Hall, (valda delar)

Forsberg, Gunnel (red) (2019)
Samhällsplaneringens teori och praktik
Stockholm, Liber förlag, (valda delar)

Hermelin, Brita (2010)
"The Space Economy of Services"I Hermelin, Brita & Jansson, Ulf (red.) Placing Human Geography, Sweden through time and space
Årsboken Ymer. Svenska Sällskapet förAntropologi och Geografi, 130, *

Lundmark, Mats (2010)
"Industrial Development in Sweden" I Hermelin, Brita & Jansson, Ulf (red.) Placing Human Geography, Sweden through time and space
Årsboken Ymer. Svenska Sällskapet för Antropologi och Geografi, 130, *

Malmberg, Anders (2001)
"Lokala miljöer för industriell innovations - och utvecklingskraft" I kunskap och handling för företagande och regional utveckling Ekstedt, Eskil (red.)
Arbetsliv i omvandling 2001:4, Arbetslivsinstitutet, http://ebib.sub.su/aio/2001/aio2001_04.pdf

Tillägg och kommentarer
Det kan tillkomma artiklar och rapporter i anslutning till undervisningen, på ca 100 sidor.

Befolkning, urbanisering och mobilitet, 7,5 högskolepoäng

Obligatorisk litteratur

Bellander, Gunilla (2002)
Blandstaden – ett planeringskoncept för hållbar bebyggelseutveckling
Karlskrona: Boverket https://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2005/blandstaden.pdf

Boverket (2019)
Konsten att bygga en stad – Svenska stadsplaner genom seklerna
Karlskrona: Boverket https://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2019/konsten-att-bygga-en-stad-webb.pdf

Daniels, Peter et al. (2016, 5th ed.)
An introduction to Human Geography
Pearson Education, (valda delar)

Duvander, Ann-Zofie & Turunen, Jani (red.) (2017)
Demografi. Befolkningsperspektiv på samhället
Lund: Studentlitteratur

Faist, Thomas, Fauser, Margit & Reisenauer, Eveline (2014)
Transnationell migration
Lund: Studentlitteratur

Forsberg, Gunnel (red) (2019)
Samhällsplaneringens teori och praktik
Stockholm, Liber förlag, (valda delar)

Lilja, Elisabeth & Pemer, Mats (2010)
Boendesegregation – orsaker och mekanismer. En genomgång av aktuell forskning. Bilaga till rapporten Socialt hållbar stadsutveckling - En kunskapsöversikt
Karlskrona: Boverket
https://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2010/bilaga-1.pdf

Ohlander, Ann-Sofie (1994)
Kvinnor, barn och arbete i Sverige 1850-1993. SOU 1994:38
Stockholm: Fritzes, *

SKL (2015)
Urbanisering. Utmaningar för kommuner med växande och minskande befolkning
Stockholm: Sveriges Kommuner och Landsting
https://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7585-308-6.pdf

Tillägg och kommentarer
Det kan tillkomma artiklar och rapporter i anslutning till undervisningen, på ca 100 sidor

Samhällsplanering utifrån genus- och ekologiperspektiv, 7,5 högskolepoäng

Obligatorisk litteratur

Andersson, Frida, Ek, Richard & Molina, Irene (red.) (2008)
Regionalpolitikens geografi: regional tillväxt i teori och praktik
Lund: Studentlitteratur, (valda delar)

Cele, Sofia (2013)
Performing the Political through
Public Space: Teenage Girls´ Everyday Use of a City Park Space and Polity
17:1. pp. 74-87. DOI: 10.1080/13562576.2013.78071

Dahl, Emmy & Henriksson, Malin (2010)
Genusdimensioner i svensk kommunal planering och krishantering. En forskningsöversikt
VTI Rapport 677
Linköping: VTI, *

Forsberg, Gunnel (2019)
Samhällsplaneringens teori och praktik
Stockholm, Liber förlag (valda delar)

Graninger, Göran & Knuthammar, Krister (red.) (2010)
Makten över rummet. Tankar om den hållbara staden Stiftelsen Vadstena Forum för samhällsbyggande http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:369824/
FULLTEXT01.pdf

Molina, Irene (2007)
Intersektionella rumsligheter
Tidskrift för genusvetenskap

Nr. 3. pp. 7-21

Nyström, Jan & Tonell, Lennart (2012)
Planeringens grunder: en översikt. 3. uppl.
Lund: Studentlitteratur

Olsson, Krister, Nilsson, Daniel & Haas, Tigran (red.) (2016)
Urbanismer: dagens stadsbyggande i retorik och praktik
Lund: Nordic Academic Press
Plan- och bygglagen och Miljöbalken
Sök via: www.boverket.se

Rapporter om samhällsplanering
Boverket, www.boverket.se

Åquist, Ann-Cathrine (2001)
Den miljövänliga staden - kompakt eller gles? En forskningsöversikt
Örebro: Örebro universitet, Centrum för stadsmiljöforsknings skriftserie, nr 49, *

Tillägg och kommentarer
Det kan tillkomma artiklar och rapporter i anslutning till undervisningen, på ca 100 sidor samt olika planer enligt lärares anvisningar.