Samhällsplanering och krisberedskap, 7,5 högskolepoäng

Planning and Crisis Management, 7,5 Credits

Mål

Kunskap och förståelse
Efter avslutad kurs visar den studerande grundläggande förståelse och kunskaper i

• att kunna beskriva centrala samhällsrisker och dess bakomliggande orsaker,
• att kunna förklara olika aspekter som bidrar till att göra samhällen sårbara, och
• att på ett självständigt beskriva och diskutera hur förmågan att hantera störningar i samhället kan stärkas genom samhällsplanering.

Färdighet och förmåga
Efter avslutad kurs visar den studerande

• grundläggande färdigheter i att tillämpa metoder för aktörs- samt risk- och sårbarhetsanalys inom samhällsplaneringen,
• förmåga att kunna redogöra för olika perspektiv och angreppssätt inom krisberedskap och samhällsplanering, och
• förmåga att muntligt och skriftligt formulera och sammanställa ett egenvalt projekt inom fältet för samhällsplanering och krisberedskap.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
Efter avslutad kurs visar den studerande förmåga att

• föreslå och värdera olika konkreta förslag för att stärka samhällets förmåga att hantera risker i relation till ett utvalt riskområde, och
• kritiskt kunna värdera och diskutera olika perspektiv och angreppssätt inom krisberedskap och samhällsplanering.

Innehåll

Kursen syftar till att ge kunskap om och förmåga att analysera olika former av risker,
t.ex. rörande klimat- och väderrelaterade händelser, sociala spänningar och konflikter och
infrastruktur, samt hur dessa hantereras inom samhällsplaneringen. Risk, sårbarhet och
resiliens är centrala begrepp på kursen. Genom dessa begrepp ställer vi frågor om hur
samhället arbetar förbyggande, med särskilt fokus på fysisk planering och användning
av mark- och vattenresurser. Kursen behandlar även omvärldsförändringar och
drivkrafterna bakom centrala risker och hotbilder. På så vis knyts insikter om lokal
fysisk planering och riskhantering till storskaliga processer som migration,
klimatförändring och teknikutveckling samt begrepp som makt, (o)jämlikhet och
ansvar.

Examinationer och betyg

Examination, 7,5 högskolepoäng (Provkod: A001)
Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Enligt 6 kap. 18 § högskoleförordningen ska betyg sättas på en genomgången kurs om inte universitetet föreskriver något annat. Universitetet får föreskriva vilket betygssystem som ska användas. Betyget ska beslutas av en av universitetet särskilt utsedd lärare (examinator).

Enligt universitetets föreskrifter om betygssystem för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (beslut ORU 2018/00929) ska något av uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd användas som betyg. För utbildning som ingår i en internationell magister- eller masterutbildning eller i universitetets kursutbud för utbytesstudenter ska betygsskalan A-F användas. Rektor, eller den rektorn bestämmer, får besluta om undantag från denna bestämmelse för en viss kurs om det finns särskilda skäl.

Som betyg på kursen används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Examinationsformer

Examination, 7,5 högskolepoäng (Provkod: A001)
Muntlig och skriftlig presentation av ett projektarbete, samt deltagande i obligatoriska undervisningsmoment.

Kommentar till examinationsformer
Tid för examination
En examination ska genomföras vid den tidpunkt som bestäms av universitetet. Om en examination, som innebär att studenten kan utföra uppgiften på annan plats än i lärosätets lokaler (t.ex. hemtentamen) inte kan lämnas in i tid, beslutar examinator hur examinationen ska hanteras.

Komplettering för godkänt betyg
Examinator kan bestämma att den studerande som inte godkänts på examinationen får utföra kompletterande uppgifter i stället för helt omprov. Kompletteringen ska utföras i enlighet med lärarens instruktioner och lämnas in till läraren inom en vecka efter det att betyget Underkänd har delgivits den studerande.

Frånvaro vid obligatoriska moment
Vid eventuell frånvaro från obligatoriska moment gäller universitetets regler för omexamination. I det fall det finns särskilda skäl att göra undantag från tidsintervallet beslutar examinator när det obligatoriska momentet ska genomföras. Examinator kan dock besluta att ersättningsuppgift ska ges.

Komplettering av frånvaro vid obligatoriska undervisningsmoment kan endast uppgå till 30%av samtliga tillfällen under en delkurs.

För studenter med dokumenterad funktionsnedsättning kan universitetet besluta om anpassning av examination eller annan examinationsform.

För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Särskild behörighet och andra villkor

30 högskolepoäng från det samhällsvetenskapliga utbildningsområdet.

För ytterligare information se universitetets antagningsordning.

Övriga föreskrifter

Undervisningsspråket kan även vara engelska.

Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning och/eller handledning under den tid som angavs för kurstillfället som den sökande blivit antagen till (se universitetets antagningsordning). Därefter upphör rätten till undervisning och/eller handledning.

Litteratur och övriga lärresurser

Obligatorisk litteratur

Fra.Paleo, U. (Ed.). (2015)
Risk Governance: The Articulation of Hazard, Politics and Ecology. Springer Netherlands https://www.springer.com/gp/book/9789401793278

Jonasson, M. (2009)
Krishantering, Yrkesspråk och en Alltmer Komplex Verklighet, i Adolfsson, P. & Solli, R. (red) Offentlig sektor och komplexitet – om hantering av mål, strategier och professioner
Lund: Studentlitteratur

Kelman, I. (2018)
Lost Words Amongst Disaster Risk Science Vocabulary? International Journal of Disaster Risk Sciences
Doi: 10.1007/s13753-0180188-3

Länsstyrelsen Stockholm och Västra Götaland. (2015) Krisberedskap – för social hållbarhet. En vägledning för att inkludera social hållbarhet inom krisberedskap
Tillgänglig: https://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/tjanster/publikationer/2015/krisberedskap-for- social-hallbarhet.html

MacKinnon, D., Dericksson, K.D. (2012)
From resilience to resourcefulness: A Critique of resilience policy and activism
Progress in Human Geography, 253-270.Doi:10.1177/030913512454775

Tillägg och kommentarer
Ytterligare litteratur om ca 200 sidor.

Referenslitteratur

Meriläinen, Eija (2020)
Urban Disaster Governance: Resilience and Rights in the Unequal City. Hanken School of Economics