Kursplan

Kriminologi II, 30 högskolepoäng

Criminology II, 30 Credits

Kurskod: KR701G Högskolepoäng: 30
Huvudområde: Kriminologi Fördjupning: G1F
    Senast ändrad: 2020-03-13
Utbildningsnivå: Grundnivå Beslutad av: Prefekt
Inrättad: 2014-12-17 Litteraturlista fastställd: 2020-03-13
Giltig fr.o.m.: Höstterminen 2020 Revision: 3

Mål

Mål för utbildning på grundnivå

Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas

  • förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar,
  • förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och
  • beredskap att möta förändringar i arbetslivet.

Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att

  • söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå,
  • följa kunskapsutvecklingen, och
  • utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området.

(1 kap. 8 § högskolelagen)

Kursens mål

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

Vetenskaplig metod med kriminologisk inriktning II, 15 högskolepoäng

  • Redogöra för och reflektera över relationen mellan olika vetenskapsteoretiska perspektiv och dess relation till olika forskningsansatser som används i kriminologi.
  • Redogöra för, använda och motivera val av kvalitativa såväl som kvantitativa datainsamlings- och analysmetoder för vetenskapliga arbeten inom det kriminologiska fältet.
  • Söka, värdera och sammanställa aktuell och relevant kunskap på vetenskaplig nivå inom det kriminologiska fältet samt identifiera behov av ytterligare kunskap inom området.
  • Planera, genomföra och presentera kvalitativa samt kvantitativa vetenskapliga arbeten i kriminologi.
  • Reflektera över olika etiska överväganden vid genomförandet av vetenskapliga studier inom det kriminologiska fältet.
  • Värdera egna såväl som andras vetenskapliga arbeten inom det kriminologiska fältet.

Integrativ teori och forskning om orsaker till brott, 7,5 högskolepoäng

  • Redogöra för och tillämpa integrativa teorier för att förklara en individs kriminalitetsutveckling.
  • Redogöra för och reflektera över förutsättningarna för de integrativa teoriernas framväxt och fokus.
  • Exemplifiera betydelsen av sociodemografiska faktorer i relation till kriminalitet och integrativa kriminologiska teorier.
  • Redogöra för hur integrativa kriminologiska teorier kan tillämpas i brottsprevention.
  • Söka och sammanställa aktuell och relevant integrativ forskning om orsaker till att personer begår brott.
  • Jämföra och kontrastera olika integrativa teorier mot varandra.

Viktimologi, 7,5 högskolepoäng

  • Redogöra för, tillämpa och värdera viktimologiska teorier, forskning samt problemområden på olika grupper av brottsoffer.
  • Redogöra för och reflektera över för- och nackdelar med olika sätt att mäta utsatthet på.
  • Redogöra för och diskutera hur viktimologisk kunskap kan användas i brottsprevention och trygghetsskapande arbete.
  • Redogöra för och reflektera kring olika konsekvenser som brott kan leda till för olika grupper av brottsoffer.
  • Redogöra för, reflektera kring och föreslå olika former av rättigheter samt stöd- och hjälpinsatser för brottsoffer.

Kursens huvudsakliga innehåll

Kursen syftar till att studenten ska förvärva sig fördjupade kunskaper om olika vetenskapliga metoder inom det kriminologiska fältet, integrativa teorier samt viktimologi (brottsoffer). Fokus är genomgående på att studenten ska träna sig i förmågan att tillämpa den förvärvade kunskapen på verkliga fall och situationer.

Vetenskaplig metod med kriminologisk inriktning II, 15 högskolepoäng

Kursen ger fördjupade kunskaper om vanligt förekommande forskningsmetoder inom kriminologin, både kvalitativa och kvantitativa.

Integrativ teori och forskning om orsaker till brott, 7,5 högskolepoäng

Kursen ger fördjupade kunskap om integrativa teorier och forskning om orsaker till brott. I kursen beskrivs centrala integrativa teorier.

Viktimologi, 7,5 högskolepoäng

Kursen ger fördjupade kunskaper om viktimologi med fokus på vilka konsekvenser olika typer av brott kan få, hur olika grupper av människor drabbas av brott, innebörden av föreställningar om offer och offerskap samt vilka behov och rättigheter brottsoffer har.

Studieformer

Undervisning sker i form av föreläsningar, seminarier och gruppuppgifter till arbete i grupp. Vissa moment är obligatoriska och specificeras i början av respektive kurs.
Hela eller delar av kursen kan komma att ges på engelska.

Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning och/eller handledning under den tid som angavs för kurstillfället som den sökande blivit antagen till (se universitetets antagningsordning). Därefter upphör rätten till undervisning och/eller handledning.

Examinationsformer

Vetenskaplig metod med kriminologisk inriktning II

Forskningsmetodik, 1,5 högskolepoäng (Provkod: A001)
Seminarium och skriftliga uppgifter

Kvalitativ metod, 3 högskolepoäng (Provkod: A002)
Skriftlig salstentamen

Kvantitativ metod, 3 högskolepoäng (Provkod: A003)
Skriftlig salstentamen

Vetenskaplig metod med kriminologisk inriktning II, 7,5 högskolepoäng (Provkod: A004)
PM och muntlig ventilering. Författande av uppsats, uppsatsventilering och opponering

Integrativ teori och forskning om orsaker till brott

Integrativ teori och forskning om orsaker till brott I, 5 högskolepoäng (Provkod: B001)
Hemtentamen

Integrativ teori och forskning II, 2,5 högskolepoäng (Provkod: B002)
Seminarier och PM

Viktimologi

Viktimologi I, 5 högskolepoäng (Provkod: C001)
Skriftlig salstentamen

Viktimologi II, 2,5 högskolepoäng (Provkod: C002)
Seminarier och PM


För studenter med dokumenterad funktionsnedsättning kan universitetet besluta om anpassning av examination eller annan examinationsform.

För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Betyg

Enligt 6 kap. 18 § högskoleförordningen ska betyg sättas på en genomgången kurs om inte universitetet föreskriver något annat. Universitetet får föreskriva vilket betygssystem som ska användas. Betyget ska beslutas av en av universitetet särskilt utsedd lärare (examinator).

Enligt universitetets föreskrifter om betygssystem för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (beslut ORU 2018/00929) ska något av uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd användas som betyg. För utbildning som ingår i en internationell magister- eller masterutbildning eller i universitetets kursutbud för utbytesstudenter ska betygsskalan A-F användas. Rektor, eller den rektorn bestämmer, får besluta om undantag från denna bestämmelse för en viss kurs om det finns särskilda skäl.

Som betyg på kursen används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Forskningsmetodik
Som betyg används Underkänd (U) eller Godkänd (G).

Kvalitativ metod
Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Kvantitativ metod
Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Vetenskaplig metod med kriminologisk inriktning II
Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Integrativ teori och forskning om orsaker till brott I
Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Integrativ teori och forskning II
Som betyg används Underkänd (U) eller Godkänd (G).

Viktimologi I
Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Viktimologi II
Som betyg används Underkänd (U) eller Godkänd (G).

För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Kommentar till betyg

För betyget G på kursen krävs att samtliga examinerande moment är examinerade med betyget G och att samtliga obligatoriska moment genomförts. För betyget VG på kursen krävs betyget VG på 15,5 hp av kursens delkurser samt lägst betyget G på samtliga andra examinationer och att alla obligatoriska moment genomförts. Betyget U innebär att en eller flera examinationer bedömts med U och/eller att inte alla obligatoriska moment genomförts.

Särskild behörighet och andra villkor

22,5 hp från Kriminologi I, 30 högskolepoäng.

För ytterligare information se universitetets antagningsordning.

Tillgodoräknande av tidigare utbildning

Student som tidigare genomgått utbildning eller fullgjort annan verksamhet ska enligt högskoleförordningen tillgodoräknas detta som en del av den aktuella utbildningen under förutsättning att den tidigare utbildningen eller verksamheten uppfyller vissa krav.

För ytterligare information se universitetets lokala regler för tillgodoräknanden.

Övriga föreskrifter

Rätten till förnyad examination

  1. Den som har blivit underkänd vid examination har rätt till omexamination. I normalfallet erbjuds omexamination en viss tid efter ordinarie examinationstillfälle. Under augusti månad ges möjlighet att examinera samtliga examinerande moment som getts under läsåret.
  2. Kurs som upphört eller väsentligt förändrats till sitt innehåll eller i sin omfattning kan examineras vid tre tillfällen inom 12-18 månader efter att förändringen genomförts.
  3. Studerande som har underkänts vid examination vid två tillfällen för viss delkurs eller del av delkurs har rätt att hos prefekten begära att annan examinator utses.
  4. Den som fått betyget Godkänd på viss examination får inte omexamineras för att få betyget Väl godkänd.
  5. Om tidsgräns angivits för inlämning av hemtentamen/hemuppgift kommer för sent inlämnade svar ej att bedömas och studenten hänvisas till omexaminationen.

Övergångsbestämmelser

Se under Övriga föreskrifter, punkt 2 under Rätten till förnyad examination.

Kurslitteratur och övriga läromedel

Obligatorisk litteratur

Kriminologiämnet Örebro universitet (senaste upplagan)
Riktlinjer för skriftlig uppgift i kriminologi
Örebro: Örebro universitet

Newburn, Tim (2017)
Criminology
Abingdon: Routledge Publishing, 1168 sidor

Vetenskaplig metod med kriminologisk inriktning II, 15 högskolepoäng

Obligatorisk litteratur

Borg, Elisabet & Westerlund, Joakim (2012)
Statistik för beteendevetare: faktabok
Stockholm: Liber AB, 552 sidor

International Business Machines
IBM SPSS Software, [statistikprogram]
Studentlicens kan köpas via Örebro universitet. För mer information, se www.oru.se

Pallant, Julie (2016)
SPSS survival manual. A step by step guide to data analysis using the IBM SPSS.
Berkshire: Open University Press, 400 sidor

Thurén, Torsten (2019)
Vetenskapsteori för nybörjare
Stockholm: Liber AB, 184 sidor

Trost, Jan (2010)
Kvalitativa intervjuer
Lund: Studentlitteratur, 163 sidor

Trost, Jan & Hultåker, Oscar (2016)
Enkätboken
Lund: Studentlitteratur, 178 sidor

Vetenskapsrådet (2002)
Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning
Stockholm: Vetenskapsrådet, 17 sidor

Vetenskapsrådet (2017)
God forskningssed
Stockholm: Vetenskapsrådet, 84 sidor

Yin, K., Robert (2013)
Kvalitativ forskning från start till mål
Lund: Studentlitteratur AB, 324 sidor

Artiklar och annat material, som bland annat väljs av studenten i relation till PM-uppgiftens syfte och frågeställningar max 1000 sidor, tillkommer som obligatorisk litteratur.

Om en nyare utgåva av angiven bok/böcker finns kan antingen den angivna utgåvan eller den nyare utgåvan användas.

Integrativ teori och forskning om orsaker till brott, 7,5 högskolepoäng

Obligatorisk litteratur

Farrington, P., David (2005)
Integrated developmental & life-course theories of offending
New Brunswick, N.J: Transaction Publishers, 279 sidor

Artiklar och annat material, max 500 sidor, tillkommer som obligatorisk litteratur.

Viktimologi, 7,5 högskolepoäng

Obligatorisk litteratur

Brottsförebyggande rådet (senaste upplagan)
Nationella trygghetsundersökningen. Om utsatthet, trygghet och förtroende
Stockholm: Brottsförebyggande rådet

Davies, Pamela, Francis, Peter & Greer, Chris (2017)
Victims, crime and society
New York, Sage Publications Ltd, 304 sidor

Artiklar och annat material, max 1000 sidor, tillkommer som obligatorisk litteratur.