Psykisk störning, droger och brott, 7,5 högskolepoäng

Psychopathology, Drugs and Crime, 7,5 Credits

Mål

Mål för utbildning på grundnivå

Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas

• förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar,
• förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och
• beredskap att möta förändringar i arbetslivet.

Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att

• söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå,
• följa kunskapsutvecklingen, och
• utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området.

(1 kap. 8 § högskolelagen)

Kursens mål

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

• Redogöra för och förklara centrala begrepp relaterade till psykopatologi och utvecklingspsykopatologi.
• Redogöra för olika psykopatologier/psykiatriska diagnoser, förklara hur dessa är relaterade till olika former av brott och andra typer av antisocialt beteende, samt hur dessa relationer kan modereras av ålder, kön och etnicitet.
• Redogöra för och beskriva hur vanligt förekommande droger är relaterade till olika former av brott och andra typer av antisocialt beteende samt hur dessa relationer kan modereras av ålder, kön och etnicitet.
• Redogöra för och värdera vanligt förekommande tillvägagångssätt för att bedöma psykisk hälsa, olika diagnoser samt droganvändning.
• Redogöra för och värdera vanligt förekommande forskningsmetoder inom fältet.
• Reflektera, utifrån teori och forskning, hur psykisk ohälsa och dess relation till brott och antisocialt beteende presenteras i olika sammanhang.
• Reflektera över hur kunskap om psykopatologier/psykiatriska diagnoser och droger och dess relation till olika former av brott och antisocialt beteende kan användas för att utveckla effektiva insatser som inkluderar brottsförebyggande och trygghetsskapande strategier.

Kursens huvudsakliga innehåll

Kursen berör centrala begrepp och forskningsmetoder som vanligen används inom fältet. Kursen syftar till att ge en orientering inom aktuell forskning på området vilket inkluderar olika former av psykisk störning under livets gång (t.ex. olika psykiska diagnoser hos barn, t.ex. uppförandestörning, och hos vuxna, t.ex. personlighetsstörningar) och droganvändning (med betoning på alkohol) i relation till brott. Under kursen diskuteras också hur kunskap från denna typ av forskning skiljer sig från hur psykisk störning och droger i relation till brott, särskilt våldskriminalitet, presenteras i media och andra icke-vetenskapliga källor, samt hur kunskapen från denna forskning kan användas för att utveckla effektiva brottsförebyggande insatser. Fokus är genomgående på att studenten ska träna sig i förmågan att tillämpa den förvärvade kunskapen på verkliga fall och situationer.

Studieformer

Kursen ges på engelska. Undervisning kan komma att ske i form av föreläsningar, muntliga presentationer, fältstudier, uppgifter och seminarier, både individuellt och i grupp. Vissa moment är obligatoriska och specificeras i studiehandledningen i början av respektive kurs. Vid eventuell frånvaro från obligatoriskt moment beslutar delkursansvarig lärare om ersättningsuppgift eller om studenten ska göra om momentet vid ett senare kurstillfälle.

Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning och/eller handledning under den tid som angavs för kurstillfället som den sökande blivit antagen till (se universitetets antagningsordning). Därefter upphör rätten till undervisning och/eller handledning.

Examinationsformer

Psykisk störning, droger och brott I, 5 högskolepoäng (Provkod: A001)
Skriftlig salstentamen

Psykisk störning, droger och brott II, 2,5 högskolepoäng (Provkod: A002)
Skriftliga uppgifter och seminarium

För studenter med dokumenterad funktionsnedsättning kan universitetet besluta om anpassning av examination eller annan examinationsform.

För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Betyg

Enligt 6 kap. 18 § högskoleförordningen ska betyg sättas på en genomgången kurs om inte universitetet föreskriver något annat. Universitetet får föreskriva vilket betygssystem som ska användas. Betyget ska beslutas av en av universitetet särskilt utsedd lärare (examinator).

Enligt universitetets föreskrifter om betygssystem för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (beslut ORU 2018/00929) ska något av uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd användas som betyg. För utbildning som ingår i en internationell magister- eller masterutbildning eller i universitetets kursutbud för utbytesstudenter ska betygsskalan A-F användas. Rektor, eller den rektorn bestämmer, får besluta om undantag från denna bestämmelse för en viss kurs om det finns särskilda skäl.

Som betyg på kursen används Underkänd (F), Tillräcklig (E), Tillfredsställande (D), Bra (C), Mycket bra (B) eller Utmärkt (A).

Psykisk störning, droger och brott I
Som betyg används Underkänd (F), Tillräcklig (E), Tillfredsställande (D), Bra (C), Mycket bra (B) eller Utmärkt (A).

Psykisk störning, droger och brott II
Som betyg används Underkänd (U) eller Godkänd (G).

För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Kommentar till betyg

För att få ett godkänt betyg på hela kursen krävs lägst betyget E på samtliga ingående moment. Sammanvägningen av examinationsuppgifternas betyg sker genom att bokstavsbetygen A-E omvandlas till siffrorna 5-1 och sammanräknas till ett medelbetyg där man också väger in det antal poäng som respektive examinerande moment utgör av hela kursens poängantal. Betyget på hela kursen sätts således genom ett viktat genomsnitt av samtliga examinerande moment.

Särskild behörighet och andra villkor

60 högskolepoäng varav 30 högskolepoäng inom ett beteende- eller samhällsvetenskapligt ämnesområde alternativt minst ett års arbetslivserfarenhet inom det kriminologiska fältet.

För ytterligare information se universitetets antagningsordning.

Tillgodoräknande av tidigare utbildning

Student som tidigare genomgått utbildning eller fullgjort annan verksamhet ska enligt högskoleförordningen tillgodoräknas detta som en del av den aktuella utbildningen under förutsättning att den tidigare utbildningen eller verksamheten uppfyller vissa krav.

För ytterligare information se universitetets lokala regler för tillgodoräknanden.

Övriga föreskrifter

Rätten till förnyat prov
1. Den som har blivit underkänd har rätt till omtentamen. I normalfallet erbjuds omtentamen viss tid efter ordinarie tentamen. Omtentamen efter vårterminens sista tentamenstillfälle och uppsamlingsprov inför höstterminen ges vid ett och samma provtillfälle i augusti.
2. Kurs som upphört eller väsentligt förändrats till sitt innehåll eller i sin omfattning kan tenteras vid tre tillfällen inom 12-18 månader efter att förändringen genomförts.
3. Studerande som har underkänts i prov vid två tillfällen för viss delkurs eller del av delkurs har rätt att hos prefekt begära att en annan lärare utses att bestämma betyg.
4. Den som fått betyget Godkänd på visst prov får inte tentera om för att få betyget Väl godkänd.
5. Om tidsgräns angivits för inlämning av hemtentamen/hemuppgift kommer för sent inlämnade svar ej att bedömas, utan ny tentamen/uppgift ges.

Övergångsbestämmelser

Se under Övriga föreskrifter, punkt 2 under Rätten till förnyat prov.

Kurslitteratur och övriga läromedel

Obligatorisk litteratur

Schug, Robert A. & Fradella, Henry F. (2015)
Mental illness and crime
Los Angeles: SAGE, 573 sidor

Artiklar och annat material, max 1000 sidor, tillkommer som obligatorisk litteratur och specificeras i studiehandledningen i början av kursen.

Tillägg och kommentarer till litteraturlistan

Om en nyare utgåva av angiven bok/böcker finns kan antingen den angivna utgåvan eller den nyare utgåvan användas.