Kulturanalytiska perspektiv på mat och måltider, avancerad nivå, 7,5 högskolepoäng

Cultural Analytical Perspectives on Food and Meals, Second Cycle, 7,5 Credits

Mål

Mål för utbildning på avancerad nivå

Utbildning på avancerad nivå ska innebära fördjupning av kunskaper, färdigheter och förmågor i förhållande till utbildning på grundnivå och ska, utöver vad som gäller för utbildning på grundnivå,

• ytterligare utveckla studenternas förmåga att självständigt integrera och använda kunskaper,
• utveckla studenternas förmåga att hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, och
• utveckla studenternas förutsättningar för yrkesverksamhet som ställer stora krav på självständighet eller för forsknings- och utvecklingsarbete.

(1 kap. 9 § högskolelagen)

Kursens mål

Efter avslutad kurs förväntas studenten:

Kunskap och förståelse

• redogöra för hur mat och måltider kan studeras ur ett kulturanalytiskt och kulturhistoriskt perspektiv inom ramen av ämnet måltidskunskap och värdskap,
• med fördjupade metodologiska och teoretiska kunskaper diskutera vad mat och måltider berättar om det omgivande samhället.

Färdighet och förmåga

• identifiera och inhämta relevant material och källor för studier om mat och måltiders kulturella och sociala roll i samhället,
• tillämpa relevanta kulturanalytiska perspektiv på källmaterial.

Värderingssätt och förhållningssätt

• konstruktivt och kritiskt utföra kollegial gransking av texter i olika stadier av skrivprocessen,
• argumentera källkritiskt relevant utifrån metod- och materialval.

Kursens huvudsakliga innehåll

Denna kurs syftar till att analysera mat och måltider ur ett kulturanalytiskt perspektiv för att undersöka hur mat och måltider förekommer i samhället samt dess sociala och kulturella roll både historiskt och i nutid. Kursen utgår från hur kulturanalytiska och kulturhistoriska perspektiv och metoder kan kopplas till ämnet måltidskunskap och värdskap. Som del av kursen utför studenten en mindre undersökning om mat eller dryck. Genom att kombinera olika källmaterial tränas studenten i att reflektera kring hur kunskap om kultur, människor och samhälle kan erhållas genom att studera mat och måltider.

Kursen lämpar sig för den som vill arbeta med måltider inom t.ex. gastronomi, hospitality, marknadsföring, journalism, turism, museisektorn och framtida forskning ur ett brett perspektiv.

Studieformer

Kursen är utformad som en distanskurs på halvfart med inspelade föreläsningar, online-seminarium, självstudier, skriftlig peer-review, oppositionsseminarium, samt författande av ett självständigt arbete (essä). Möjlighet till kortare handledning via Zoom kommer att erbjudas. Båda seminarierna kommer att schemaläggas på kvällstid.

Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning och/eller handledning under den tid som angavs för kurstillfället som den sökande blivit antagen till (se universitetets antagningsordning). Därefter upphör rätten till undervisning och/eller handledning.

Examinationsformer

Litteraturseminarium (Provkod: M100)
Examination sker genom muntigt deltagande i online-seminarium

Opposition och respondering vid oppositionsseminarium (Provkod: M200)
Examination sker genom opposition och försvar av självständigt arbete vid online-seminarium

Essä, 7,5 högskolepoäng (Provkod: M300)
Examination sker genom skriftig uppsats

För studenter med dokumenterad funktionsnedsättning kan universitetet besluta om anpassning av examination eller annan examinationsform.

För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Betyg

Enligt 6 kap. 18 § högskoleförordningen ska betyg sättas på en genomgången kurs om inte universitetet föreskriver något annat. Universitetet får föreskriva vilket betygssystem som ska användas. Betyget ska beslutas av en av universitetet särskilt utsedd lärare (examinator).

Enligt universitetets föreskrifter om betygssystem för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (beslut ORU 2018/00929) ska något av uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd användas som betyg. För utbildning som ingår i en internationell magister- eller masterutbildning eller i universitetets kursutbud för utbytesstudenter ska betygsskalan A-F användas. Rektor, eller den rektorn bestämmer, får besluta om undantag från denna bestämmelse för en viss kurs om det finns särskilda skäl.

Som betyg på kursen används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Litteraturseminarium
Som betyg används Deltagit (DT).

Opposition och respondering vid oppositionsseminarium
Som betyg används Deltagit (DT).

Essä
Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Kommentar till betyg

För betyg på helkurs krävs DT på momenten M100 och M200, samt G eller VG på Essä M300. För VG på helkurs krävs VG på provkod M300 samt DT i övriga moment.

Om studenten inte uppnått betyget G vid examination av Essä kan examinator besluta om skriftlig komplettering. Denna ska då lämnas in inom tio arbetsdagar från att betyget meddelats.

Särskild behörighet och andra villkor

90 hp i ett huvudområde där ett självständigt arbete om 15 hp ingår. Dessutom krävs Engelska 6/Engelska B.

För ytterligare information se universitetets antagningsordning.

Tillgodoräknande av tidigare utbildning

Student som tidigare genomgått utbildning eller fullgjort annan verksamhet ska enligt högskoleförordningen tillgodoräknas detta som en del av den aktuella utbildningen under förutsättning att den tidigare utbildningen eller verksamheten uppfyller vissa krav.

För ytterligare information se universitetets lokala regler för tillgodoräknanden.

Övriga föreskrifter

Kursen är nätbaserad, på halvfart, med två schemalagda onlineträffar i Zoom på kvällstid.

Kurslitteratur och övriga läromedel

 

Obligatorisk litteratur

Danius, Sara. (2014) Husmoderns död: Bonniers kokbok 1960-2010. I: Husmoderns död och andra texter. Stockholm: Bonnier. s 15-31.

de St. Maurice, Greg. (2017). Everything but the Taste: Kyoto’s Shishigatani Squash as Culinary Heritage. Food, Culture and Society, 20(2), 281-301. doi:10.1080/15528014.2017.1305829

Ekström, Simon. (2017). Humrarna och evigheten: kulturhistoriska essäer om konsumtion, begär och död. Göteborg: Makadam.

Jönsson, Lars-Erik., & Nilsson, Fredrik. (Red.) (2017). Kulturhistoria: En etnologisk metodbok. Lund: Lunds universitet, institutionen för kulturvetenskaper, etnologi. s. 7–40, 59-72. https://lup.lub.lu.se/search/publication/97af2335-280c-47c5-b7ab-eb1dcb4e6d54

Linder, Jens (2018) Så skriver surmörten om den svenska fornhistorien. Dagens Nyheter 2018-08-05, sid 8.

Ytterligare litteratur omfattande ca 500-600 sidor väljs i samråd med kursansvarig.

Referenslitteratur

Blomqvist, Hans. (1980) Mat och dryck i Sverige: En litteraturöversikt. Stockholm: LT.

Bringéus, Nils-Arvid (red.). (1970) Mat och miljö: En bok om svenska kostvanor. Lund: Gleerups.

Bringéus, Nils-Arvid. (1988) Mat och måltid: Studier i svensk matkultur. Stockholm: Carlssons.

Ehn, Billy & Löfgren, Orvar. (2001). Kulturanalyser. (2 uppl.) Malmö: Gleerup.

Ehn, Billy, Löfgren, Orvar & Wilk, Richard R. (2016). Exploring everyday life: strategies for ethnography and cultural analysis. Lanham, Maryland: Rowman & Littlefield.

Forssberg, Anna Maria & Sennefelt, Karin. (red.) (2014). Fråga föremålen: handbok till historiska studier av materiell kultur. Lund: Studentlitteratur.

Jönsson, Håkan och Rytkönen, Paulina. (2014). Mat och matkultur i Sverige – Litteraturöversikt över nationella och regionala verk om matkultur, mathistoria, inklusive fester och högtider, produktionsmetoder och recept samt arkiv och bibliotek. Jordbruksverket.

Jönsson, Lars-Erik, & Nilsson, Fredrik. (Red.) (2017). Kulturhistoria: En etnologisk metodbok. Lund: Lunds universitet, institutionen för kulturvetenskaper, etnologi. https://lup.lub.lu.se/search/publication/97af2335-280c-47c5-b7ab-eb1dcb4e6d54