Kulturanalytiska perspektiv på mat och måltider, avancerad nivå, 7,5 högskolepoäng

Cultural Analytical Perspectives on Food and Meals, Second Cycle, 7,5 Credits

Mål

Efter avslutad kurs förväntas studenten:

• förstå och diskutera hur mat och måltider kan studeras från ett kulurellt och sociologiskt perspektiv inom ramen av ämnet måltidskunskap och värdskap,
• använda vetenskapliga teorier och metoder för att förstå hur mat, upplevelsedesign och måltider kan relateras till det omgivande samhället,
• identifiera och inhämta data för att studera kulturella, analytiska och sociologiska perspektive inom måltidskunskap och värdskap,
• påvisa kompetens i att argumentera för val av metod och data.

Innehåll

Kursen tillhandahåller verktyg för att förstå och förklara kulturella dimensioner av mat och måltider, vilket bidrar till förståelse för hur kulturella, teoretiska och metodologiska perspektiv påverkar hur vi äter och vad som formar måltider i olika kontexter. Kursen ger perspektiv på hur man kan arbeta med måltider från gourmetmat till ”junkfood" och från naturbaserade måltidsupplevelser till urbana miljöer. Kursen har tre övergripande teman 1) Aspekter av måltidsupplevelser 2) Sociologiska perspektiv på mat och måltider 3) Metoder för att utveckla måltidsupplevelser.

Examinationer och betyg

Kulturanalytiska perspektiv på mat och måltider, 7,5 högskolepoäng (Provkod: M400)
Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Enligt 6 kap. 18 § högskoleförordningen ska betyg sättas på en genomgången kurs om inte universitetet föreskriver något annat. Universitetet får föreskriva vilket betygssystem som ska användas. Betyget ska beslutas av en av universitetet särskilt utsedd lärare (examinator).

Enligt universitetets föreskrifter om betygssystem för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (beslut ORU 2018/00929) ska något av uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd användas som betyg. För utbildning som ingår i en internationell magister- eller masterutbildning eller i universitetets kursutbud för utbytesstudenter ska betygsskalan A-F användas. Rektor, eller den rektorn bestämmer, får besluta om undantag från denna bestämmelse för en viss kurs om det finns särskilda skäl.

Som betyg på kursen används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Kommentar till betyg

För att få betyget G eller VG i kursen krävs närvaro vid examinationen och betyget G eller VG i den muntliga examinationen.

Om studenten inte uppnått betyget G vid examination kan examinator besluta om skriftlig komplettering. Denna ska då lämnas in inom tio arbetsdagar från att betyget meddelats.

Examinationsformer

Kulturanalytiska perspektiv på mat och måltider (M400): Muntlig examination

För studenter med dokumenterad funktionsnedsättning kan universitetet besluta om anpassning av examination eller annan examinationsform.

För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Särskild behörighet och andra villkor

90 hp i ett huvudområde där ett självständigt arbete om 15 hp ingår. Dessutom krävs Engelska 6/Engelska B.

För ytterligare information se universitetets antagningsordning.

Övriga föreskrifter

Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning och/eller handledning under den tid som angavs för kurstillfället som den sökande blivit antagen till (se universitetets antagningsordning). Därefter upphör rätten till undervisning och/eller handledning.

Litteratur och övriga lärresurser

Obligatorisk litteratur

Cairns, K., Johnston, J., & Baumann, S. (2014).
Caring about food: Doing gender in the foodie kitchen. In Foodies (pp. 177-201).
Routledge.

Fele, G., & Giglioli, P. P. (2020).
Performing taste: The sommelier ceremony. In Space, Taste and Affect (pp. 44-58).
Routledge.

Halawa, M., & Parasecoli, F. (2019).
Eating and drinking in Global Brooklyn. Food, Culture & Society, 22(4), 387-406.

Hoff-Jørgensen, C., & Leer, J. (2022).
Rethinking Restaurant Queueing Design: The Example of Noma's Post-Covid-19 Burger Pop-up. Journal of Gastronomy and Tourism, 7(1), 51-67.

Ikäheimo, J. (2020).
Exclusive craft beer events: Liminoid spaces of performative craft consumption. Food, Culture & Society, 23(3), 296-314.

Johnston, J., & Baumann, S. (2007).
Democracy versus distinction: A study of omnivorousness in gourmet food writing. American Journal of Sociology, 113(1), 165-204.

Julier, A. P. (2013).
Meals:“Eating in” and “Eating out”. The handbook of food research, 338-351.

Jönsson, H., Michaud, M., & Neuman, N. (2021).
What is commensality? A critical discussion of an expanding research field. International Journal of Environmental Research and Public Health, 18(12), 6235.

Leer, J., & Kjær, K. M. (2015).
Strange Culinary Encounters: Stranger Fetishism in Jamie's Italian Escape and Gordon's Great Escape. Food, Culture & Society, 18(2), 309-327.

Leer, J. (2016).
The rise and fall of the New Nordic Cuisine. Journal of Aesthetics & Culture, 8(1), 33494.

Leer, J., & Juel-Jacobsen, L. G. (2022).
Food festival experiences from visitors’ perspectives: intellectual, sensory, and social dimensions. Food and Foodways, 30(4), 287-309.

Leer, J. (2021).
How to use digital media in food-related action research. In Research Methods in Digital Food Studies (pp. 164-176).
Routledge.

Leer, J (2024).
Pasta Grannies and Gourmet Chefs: Critical Perspectives on Gender and Food Heritage, Bloomsbury Handbook of Food Heritage (Accepted pre-publication).

Murcott, A. (2019).
Chap 2: “Food at home” Introducing the sociology of food and eating. Bloomsbury Publishing, p. 29-49.

Nygaard, M. E. (2019).
Swedish fermented herring as a marker of rural identity: the Alfta surströmmingsskiva. Food, Culture & Society, 22(4), 407-422.

Pink, S. (2015).
Doing sensory ethnography.
Sage.

Pine, B. J., & Gilmore, J. H. (1998).
Welcome to the experience economy (Vol. 76, No. 4, pp. 97-105).
Cambridge, MA, USA: Harvard Business Review Press.

Ray, K. (2016).
The ethnic restaurateur.
Bloomsbury Publishing, 1-29.

Vásquez, C., & Chik, A. (2015).
“I Am Not a Foodie…”: Culinary capital in online reviews of Michelin restaurants. Food and Foodways, 23(4), 231-250.

Referenslitteratur

Bertran, F. A., & Wilde, D. (2018).
Playing with food: reconfiguring the gastronomic experience through play. Experiencing Food, Designing Dialogues; Bonacho, R., de Sousa, AP, Viegas, C., Martins, JP, Pires, MJ, Estévão, SV, Eds, 3-6.

Julier, A. P. (2013).
Eating together: Food, friendship and inequality.
University of Illinois Press.

Gyimóthy, S. (2018).
The reinvention of terroir in Danish food place promotion. In Nordic Food Transitions (pp. 100-116).
Routledge.

Krogager, S. G. S., & Leer, J. (2021).
Doing digital food studies. Research methods in digital food studies, 1-11.

Koponen, S., & Mustonen, P. (2022).
Eating alone, or commensality redefined? Solo dining and the aestheticization of eating (out). Journal of Consumer Culture, 22(2), 359-377.

Lapina, L., & Leer, J. (2016).
Carnivorous heterotopias: Gender, nostalgia and hipsterness in the Copenhagen meat scene. Norma, 11(2), 89-109.

Parker, T. (2015).
Tasting French terroir: the history of an idea (Vol. 54).
Univ of California Pres

Zampollo, F. (2016).
Welcome to food design. International Journal of Food Design, 1(1), 3-9.