Medie- och kommunikationsvetenskap, grundkurs, 30 högskolepoäng

Media and Communication Studies, Basic Course, 30 Credits

Mål

Mål för utbildning på grundnivå

Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas

• förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar,
• förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och
• beredskap att möta förändringar i arbetslivet.

Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att

• söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå,
• följa kunskapsutvecklingen, och
• utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området.

(1 kap. 8 § högskolelagen)

Kursens mål

Kunskap och förståelse
Den studerande ska efter avslutad kurs visa

• kunskap om områdets kommunikationspraktiker och praktikernas funktion, villkor, konflikter och samspel i samhället,
• kunskap om olika kommunikationsteoretiska perspektiv på praktikernas texter,
• förståelse för texterna i relation till begrepp som etik, genus, ideologi och makt,
• kunskap om vetenskapsteorins grundläggande begrepp,
• kunskap om grundläggande principer för visuell kommunikation och grafisk formgivning,
• översiktlig kunskap om dagens mediesituation utifrån institutionella och rättsliga ramar, och
• kunskap om huvuddragen i mediernas historia, struktur och konvergens.

Färdighet och förmåga
Den studerande ska efter avslutad kurs kunna

• redogöra för grunderna för, och relationerna mellan, olika vetenskapliga perspektiv och vetenskapliga begrepp samt andra former av kunskaper,
• tillämpa kommunikationsteoretiska kunskaper på empiriskt material,
• självständigt delta i seminariediskussioner och genomföra egna presentationer,
• praktiskt använda datorn i arbete med visuella presentationer, och
• hantera grundläggande funktioner i fotografering med systemkamera och digitala program för illustration och bildbearbetning.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
Efter avslutad kurs visar den studerande förmågan att

• reflektera över hur medie- och kommunikationsvetenskapliga problem relaterar till vetenskapsteorier,
• kritiskt granska och värdera olika professioners kommunikation och medietexter,
• välja och värdera tillvägagångssätt för arbete i mjukvara med digitalfoto, digital bild och illustration,
• kritiskt analysera och reflektera kring andras och egna visuella presentationer, och
• se medier och kommunikation i ett samhälleligt och historiskt sammanhang.

Kursens huvudsakliga innehåll

Professioner, praktiker och texter, 12 högskolepoäng

Syftet med delkursen är att introducera dagens medielandskap utifrån ett professionsperspektiv. I fokus ligger medie- och kommunikationsfältets centrala kommunikationspraktiker - informationsverksamhet, journalistik, public relations och reklam - och praktikernas funktion, villkor, konflikter och samspel i samhället. Under delkursen ges studenten utrymme att med stöd av olika kommunikationsteoretiska perspektiv och metoder förstå, analysera och diskutera praktikernas olika texttyper. Även perspektiv som rör begrepp som etik, genus, ideologi och makt behandlas. I delkursen ingår också att tillämpa teoretisk kunskap om olika professioners kommunikation, till exempel övningar i layout och digitala bildbehandlingsverktyg.

Vetenskap och kunskap, 6 högskolepoäng

Delkursen introducerar strategier för läsning av akademiska texter. Den behandlar grunderna för, och relationerna mellan, olika vetenskapliga perspektiv och vetenskapliga begrepp samt reflekterar över hur medie- och kommunikationsvetenskapliga problem relaterar till vetenskapsteorier. Vidare erbjuder delkursen diskussion kring hur vetenskap skiljer sig från andra typer av kunskapsformer. Studenten ges även möjlighet att träna sin förmåga till vetenskaplig argumentation.

Medielandskapets historia, struktur och konvergens, 12 högskolepoäng

Delkursen behandlar massmediernas strukturella och konvergerande utveckling vad gäller t.ex. teknologi, internationalisering och kommersialisering. Vidare diskuteras mediernas betydelse i den allmänna samhällsutvecklingen och dagens mediesituation utifrån institutionella och rättsliga ramar.

Studieformer

Undervisning kan ske genom föreläsningar, seminarier och praktiska övningar.

Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning och/eller handledning under den tid som angavs för kurstillfället som den sökande blivit antagen till (se universitetets antagningsordning). Därefter upphör rätten till undervisning och/eller handledning.

Examinationsformer

Professioner, praktiker och texter

Professionskunskap, 4,5 högskolepoäng (Provkod: A006)
Salstentamen samt obligatoriska moment i form av deltagande i seminarier och övningar.

Text, kontext och språkanvändning I, 3,5 högskolepoäng (Provkod: A008)
Individuell skriftlig uppgift.

Text, kontext och språkanvändning II, 1 högskolepoäng (Provkod: A009)
HT2019 - Examinationen sker genom obligatoriska moment i form av deltagande i seminarier och övningar.
VT2020 - Examinationen sker genom praktiska övningar/uppgifter och obligatoriska moment i form av deltagande i seminarier.

Bildretuschering och illustration, 3 högskolepoäng (Provkod: A003)
Praktiska inlämningsuppgifter och obligatoriskt moment i form av deltagande i seminarium.

Vetenskap och kunskap

Vetenskap och kunskap, 6 högskolepoäng (Provkod: B003)
Hemtentamen samt inlämningsuppgift och obligatoriska moment i form av deltagande på seminarier.

Medielandskapets historia, struktur och konvergens

Medielandskapets historia, 6 högskolepoäng (Provkod: C001)
PM och obligatoriska moment i form av deltagande i seminarier.

Medielandskapets struktur och konvergens I, 3 högskolepoäng (Provkod: C002)
Salstentamen.

Medielandskapets struktur och konvergens II, 1 högskolepoäng (Provkod: C003)
Seminarieuppgift.

Upphovsrätt och yttrandefrihet, 2 högskolepoäng (Provkod: C004)
Salstentamen.

För studenter med dokumenterad funktionsnedsättning kan universitetet besluta om anpassning av examination eller annan examinationsform.

För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Kommentar till examinationsformer

Tid för examination
Om tidpunkten för examination inte hålls beslutar examinator hur examinationen ska genomföras, samt i förekommande fall tidsram för den.

Komplettering för godkänt betyg
Examinator kan bestämma att den studerande som inte godkänts på examinationen får utföra kompletterande uppgifter i stället för helt omprov. Kompletteringsuppgiften ska lämnas in till läraren inom en vecka efter det att betyget Underkänd har delgivits den studerande.

Frånvaro vid obligatoriska moment
Vid eventuell frånvaro från obligatoriska moment gäller universitetets regler för omexamination. I det fall det finns särskilda skäl att göra undantag från tidsintervallet beslutar examinator när det obligatoriska momentet ska genomföras. Examinator kan dock besluta att ersättningsuppgift ska ges.

Betyg

Enligt 6 kap. 18 § högskoleförordningen ska betyg sättas på en genomgången kurs om inte universitetet föreskriver något annat. Universitetet får föreskriva vilket betygssystem som ska användas. Betyget ska beslutas av en av universitetet särskilt utsedd lärare (examinator).

Enligt föreskrifter om betygssystem för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (rektors beslut 2019-01-15, ORU 2019/00107) ska som betyg användas något av uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd. Rektor eller den rektor bestämmer får besluta om undantag från denna bestämmelse för en viss kurs om det finns särskilda skäl.

Som betyg på kursen används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Professionskunskap
Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Text, kontext och språkanvändning I
Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Text, kontext och språkanvändning II
Som betyg används Underkänd (U) eller Godkänd (G).

Bildretuschering och illustration
Som betyg används Underkänd (U) eller Godkänd (G).

Vetenskap och kunskap
Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Medielandskapets historia
Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Medielandskapets struktur och konvergens I
Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Medielandskapets struktur och konvergens II
Som betyg används Underkänd (U) eller Godkänd (G).

Upphovsrätt och yttrandefrihet
Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Kommentar till betyg

För att erhålla betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på minst 19,5 högskolepoäng.

Särskild behörighet och andra villkor

Grundläggande behörighet samt Samhällskunskap 1b / 1a1 +1a2 (områdesbehörighet A6)

eller

Grundläggande behörighet samt Engelska B och Samhällskunskap A (områdesbehörighet 6)

För ytterligare information se universitetets antagningsordning.

Tillgodoräknande av tidigare utbildning

Student som tidigare genomgått utbildning eller fullgjort annan verksamhet ska enligt högskoleförordningen tillgodoräknas detta som en del av den aktuella utbildningen under förutsättning att den tidigare utbildningen eller verksamheten uppfyller vissa krav.

För ytterligare information se universitetets lokala regler för tillgodoräknanden.

Övriga föreskrifter

Undervisningsspråket kan även vara engelska.

Övergångsbestämmelser

Om kursen genomgår sådana förändringar som är så omfattande att studenten inte kan examineras i enlighet med denna kursplan så anordnas möjlighet till särskilda examinationer i enlighet med universitetets lokala riktlinjer. Om det blir aktuellt kommer institutionen att informera berörda studenter.

Kurslitteratur och övriga läromedel

Obligatorisk litteratur som rör hela kursen

Det kan tillkomma kostnader i samband med undervisning, t.ex. licensavgifter.

Professioner, praktiker och texter, 12 högskolepoäng

Obligatorisk litteratur

Bax, Stephen (2011)
Discourse and Genre. Analysing Language in Context
London: Plagrave McMillan, (valda delar)

Bengtsson, Stina m.fl (2017)
Medielandskap & mediekultur - en introduktion till medie- och kommunikationsvetenskap
Stockholm: Liber, (valda delar)

Berglez, Peter & Olausson, Ulrika (2009)
Mediesamhället
Lund: Studentlitteratur, (valda delar)

Deuze, Mark (2009)
"Media Industries: Work and Life" i European Journal of Communication 24(4): 467-480

Fiske, John (senaste upplaga)
Introduction to Communication Studies
London and New York: Routledge

Jarlbro, Gunilla (2013)
Genusmedveten journalistik
Lund: Studentlitteratur

Lupton, Ellen (senaste upplaga)
Graphic Design the New Basics
New York: Princeton Architectural Press

Tillägg och kommentarer
Tidskriftsartiklar, onlinematerial och/eller litteraturkompendium tillkommer om ca 300 sidor. Vidare tillkommer videokurser och handledning från www.lynda.com.

Vetenskap och kunskap, 6 högskolepoäng

Obligatorisk litteratur

Bengtsson, Stina m.fl. (2017)
Medielandskap & mediekultur - en introduktion till medie- och kommunikationsvetenskap
Stockholm: Liber, (valda delar)

Bjereld, Ulf, Demker, Marie & Hinnfors, Jonas (2018)
Varför Vetenskap?: Om vikten av problem och teori i forskningsprocessen
Lund: Studentlitteratur

Tillägg och kommentarer
Litteratur och tidskriftsartiklar om ca 300 sidor tillkommer.

Medielandskapets historia, struktur och konvergens, 12 högskolepoäng

Obligatorisk litteratur

Bengtsson, Stina m.fl. (2017)
Medielandskap & mediekultur - en introduktion till medie- och kommunikationsvetenskap
Stockholm: Liber, (valda delar)

Berglez, Peter & Olausson, Ulrika (2009)
Mediesamhället
Lund: Studentlitteratur, (valda delar)

Carlén-Wendel, Thomas (senaste upplaga)
Upphovsrätt i reklam och media
Lund: Studentlitteratur

Chapman, Jane (senaste upplaga)
Comparative Media History: an Introduction: 1789 to the Present
Cambridge, UK; Malden, MA: Polity

Nylander, Christina (senaste upplaga)
Medierätt 1
Lund: Studentlitteratur

Weibull, Lennart, Wadbring, Ingela & Ohlsson, Jonas (senaste upplaga)
Det svenska medielandskapet: traditionella och sociala medier i samspel och konkurrens
Stockholm: Liber

Tillägg och kommentarer
Litteratur som väljs i samråd med handledare tillkommer samt tidskriftsartiklar och online-material om ca 300 sidor.