Musikvetenskap, Musikvetenskapens värld och musikvetenskap i världen, grundkurs, 30 högskolepoäng

Musicology, The World of Musicology and Musicology in the World, Basic Course, 30 Credits

Mål

Mål för utbildning på grundnivå

Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas

• förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar,
• förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och
• beredskap att möta förändringar i arbetslivet.

Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att

• söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå,
• följa kunskapsutvecklingen, och
• utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området.

(1 kap. 8 § högskolelagen)

Kursens mål

Kunskap och förståelse
Efter avslutad kurs ska studenten kunna

• redogöra för huvuddragen i musikvetenskap som forskningsfält och fackdisciplin,
• redogöra för identitetsskapande som process och musikens roll i sådana processer,
• redogöra för huvuddrag hos musiketnologi som musikvetenskaplig disciplin och identifiera typiska teorier och metoder, och
• förklara musikens huvudsakliga funktioner och betydelser i samhällen och kulturer.

Färdighet och förmåga
Efter avslutad kurs ska studenten kunna

• uttrycka sig muntligt och skriftligt med korrekt bruk av musikvetenskaplig fackterminologi,
• redogöra för musikens praxis, estetik och funktion ur ett samhällsperspektiv,
• redogöra för samspelet mellan del och helhet i hermeneutisk analys av musik, samt mellan det auditiva och det visuella i audiovisuell analys av musik,
• skriftligt och muntligt förmedla musikvetenskapliga insikter och analyser,
• genomföra elementära analyser av identitetsprocesser i samband med musik,
• identifiera, karakterisera och jämföra vanliga särdrag i olika kulturers musik,
• använda musikteoretisk och musikhistorisk kunskap för att analysera och reflektera över problemställningar knutna till olika typer av musik,
• självständigt planera och genomföra en mindre musiketnologisk fältstudie, och
• tillämpa relevant teori och metod vid grundläggande analys av musiketnologiska frågeställningar.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
Efter avslutad kurs ska studenten ha förmåga att

• kritiskt utvärdera musikvetenskapliga forskningsrön,
• reflektera över musikens praxis, estetik och funktion ur ett samhällsperspektiv,
• diskutera och utbyta synpunkter om musik, kultur och samhälle med människor utan kunskap om fältet,
• problematisera egen och andras syn på begrepp som "äkthet" och "autenticitet" i musik, och
• med ett kritiskt förhållningssätt reflektera över samhälleliga och kulturella kontexter och fenomen i relation till musiketnologiska frågeställningar.

Kursens huvudsakliga innehåll

Introduktion till musikvetenskap I, 7,5 högskolepoäng

Denna delkurs ger studenten en grundläggande introduktion till det vetenskapliga studiet av musik. Kursen ger ett mångfacetterat perspektiv på musikvetenskap genom att införa ämnesrelevanta frågor om historieskrivning, estetik och musikalisk analys. Kursen ger också en introduktion till musikvetenskap som en tvärvetenskaplig disciplin, som bl.a. inbegriper audiovisuell och hermeneutisk analys. Studenten tillägnar sig ämnet genom litteratur som studeras och diskuteras på seminarier och föreläsningar.

Introduktion till musikvetenskap II, 7,5 högskolepoäng

Denna delkurs handlar om hur musikvetenskap som disciplin kan ge olika perspektiv på vår förståelse av oss själva och vår samtid, genom praktisk tillämpning i vardagliga sammanhang. Kursen presenterar musikvetenskapliga angreppssätt och olika teoretiska och metodologiska tillvägagångssätt för att ta itu med centrala frågor som: Vilken är musikens funktion i det samhälle vi lever i? Hur påverkar musik våra uppfattningar om identitetskategorier såsom kön och nationalitet? Vilken roll har olika teknologier för vår användning och förståelse av musik? Kursen introducerar även diskursanalys som metod för att analysera hur massmedier påverkar uppfattningar om smak och identitetsskapande, både på individ- och gruppnivå, särskilt vad gäller begrepp som "äkthet" och "autenticitet" med avseende på musik.

Musiketnologi, 15 högskolepoäng

I kursen studeras de grundläggande dragen i den musikvetenskapliga grenen musiketnologi. Studenten lär sig vad ämnet innebär genom att studera exempelvis vilka typer av undersökningar som genomförs, vilka problemområden som undersöks, typiska analytiska förfaranden, samt hur ämnet relaterar till annan musikvetenskap. Kursen innehåller också musiketnologisk musik- och samhällsanalys av nära och avlägsna samhällen och kulturer, samt grundläggande utbildning i hur musiketnologiska fältstudier och rapportering går till.

Studieformer

Undervisningen bedrivs i form av fältstudier, föreläsningar och seminarier.

Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning och/eller handledning under den tid som angavs för kurstillfället som den sökande blivit antagen till (se universitetets antagningsordning). Därefter upphör rätten till undervisning och/eller handledning.

Examinationsformer

Introduktion till musikvetenskap I

Introduktion till musikvetenskap I, 1, 7,5 högskolepoäng (Provkod: A005)
Examination sker genom skriftlig inlämningsuppgift.

Introduktion till musikvetenskap I, 2 (Provkod: A006)
Examination sker genom muntligt seminariedeltagande.

Introduktion till musikvetenskap II

Introduktion till musikvetenskap II, 1, 7,5 högskolepoäng (Provkod: A007)
Examination sker genom skriftlig inlämningsuppgift.

Introduktion till musikvetenskap II, 2 (Provkod: A008)
Examination sker genom muntligt seminariedeltagande.

Musiketnologi

Musiketnologi I, 1, 10 högskolepoäng (Provkod: A009)
Examination sker genom skriftlig inlämningsuppgift.

Musiketnologi I, 2 (Provkod: A010)
Examination sker genom muntligt seminariedeltagande.

Musiketnologi II, 5 högskolepoäng (Provkod: A011)
Examination sker genom en skriftlig slutrapport som presenteras muntligt vid ett slutseminarium.

För studenter med dokumenterad funktionsnedsättning kan universitetet besluta om anpassning av examination eller annan examinationsform.

För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Betyg

Enligt 6 kap. 18 § högskoleförordningen ska betyg sättas på en genomgången kurs om inte universitetet föreskriver något annat. Universitetet får föreskriva vilket betygssystem som ska användas. Betyget ska beslutas av en av universitetet särskilt utsedd lärare (examinator).

Enligt universitetets föreskrifter om betygssystem för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (beslut ORU 2018/00929) ska något av uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd användas som betyg. För utbildning som ingår i en internationell magister- eller masterutbildning eller i universitetets kursutbud för utbytesstudenter ska betygsskalan A-F användas. Rektor, eller den rektorn bestämmer, får besluta om undantag från denna bestämmelse för en viss kurs om det finns särskilda skäl.

Som betyg på kursen används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Introduktion till musikvetenskap I, 1
Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Introduktion till musikvetenskap I, 2
Som betyg används Deltagit (DT).

Introduktion till musikvetenskap II, 1
Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Introduktion till musikvetenskap II, 2
Som betyg används Deltagit (DT).

Musiketnologi I, 1
Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Musiketnologi I, 2
Som betyg används Deltagit (DT).

Musiketnologi II
Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Kommentar till betyg

För att erhålla slutbetyget Väl godkänd krävs Väl godkänd på minst 22,5 hp samt minst betyget Godkänd på övriga moment.

Särskild behörighet och andra villkor

Grundläggande behörighet.

För ytterligare information se universitetets antagningsordning.

Tillgodoräknande av tidigare utbildning

Student som tidigare genomgått utbildning eller fullgjort annan verksamhet ska enligt högskoleförordningen tillgodoräknas detta som en del av den aktuella utbildningen under förutsättning att den tidigare utbildningen eller verksamheten uppfyller vissa krav.

För ytterligare information se universitetets lokala regler för tillgodoräknanden.

Övriga föreskrifter

Undervisningen sker på svenska, men vissa moment i utbildningen kan ges på engelska.

Komplettering för godkänt betyg
Examinator kan bestämma att den studerande som inte godkänts på examinationen får utföra kompletterande uppgifter istället för helt omprov. Kompletteringsuppgiften ska redovisas för läraren inom två veckor efter det att betyget Underkänd har delgivits den studerande.

Kurslitteratur och övriga läromedel

Tillägg och kommentarer

Till samtliga delkurser tillkommer litteratur enligt lärarens anvisningar.

Introduktion till musikvetenskap I, 7,5 högskolepoäng

Obligatorisk litteratur

Andreasson, Jesper & Thomas Johansson (2020).
Vetenskapsteori: Grunder och tillämpning
Lund: Studentlitteratur

Berggren, Kalle 2016).
'Snubben trodde han va cool för han hade en pistol': Maskulinitet, våld och föräldraskap i svensk rap
Tidskrift för genusvetenskap nr 37(3), s. 53-74.

Cromdal, Jakob, Anna Sparrman, Anna-Carita Evaldsson & Viveka Adelsvärd (2009).
Några diskursanalytiska perspektiv på tal, text och bild, i Den väsentliga vardagen, red. Sparrman (s. 13-35)
Stockholm: Carlsson

Moisala, Pirkko (2003).
Grundpremisser för dialogisk musikanalys (s. 13-27)
Svensk tidskrift för musikforskning

Ruud, Even (2016).
Musikkvitenskap
Oslo: Universitetsforlaget

Ternhag, Gunnar (2009).
Vad är det jag hör? Analys av musikinspelningar
Göteborg: Bo Ejeby Förlag

Referenslitteratur

Beard, David & Kenneth Gloag (2016).
Musicology: the Key Concepts. Second Edition
London: Routledge

Cook, Nicholas (1998).
Music: A Very Short Introduction
Oxford: Oxford University Press

Lilliestam, Lars (2009).
"Musikvetenskap som kulturvetenskap", i Säg det i toner och därtill i ord: Musikforskare berättar om 1900-talets musikliv (red. Olle Edström) (s. 134-181)
Stockholm: Carlsson Förlag

Williams, Alistair (2001).
Constructing Musicology
Aldershot: Ashgate

Introduktion till musikvetenskap II, 7,5 högskolepoäng

Obligatorisk litteratur

Frith, Simon (1996).
”Music and Identity” i Hall (red.): Questions of Cultural Identity (s. 108-127).

Hammarén, Nils & Thomas Johansson (2009).
BeGreppbart: identitet
Stockholm: Liber

Holt, Fabian (2017).
”Nordic Modernity and the Structure of the Musical Landscape”, i Holt, Fabian & Antti-Ville Kärjä (red.): The Oxford Handbook of Popular Music in the Nordic Countries, (s. 57-73).

Nilsson, Gabriella (2017).
Genusperspektiv och feministisk teori, i Tillämpad kulturteori, red. Jenny Gunnarsson Payne & Magnus Öhlander, (s. 175-202).
Lund: Studentlitteratur

Nordström, Marika (2014).
”Det var frigörelse!”: Svenska kvinnliga rockmusikers berättelser om sitt musikskapande och sitt feministiska engagemang
Noterat 21, (s. 68-87).

Volgsten, Ulrik (2014).
”Kulturteori – introduktion till några centrala teman” i Varkøy & Söderman (red.): Musik för alla (s. 57-78).

Werner, Ann (2010).
Danssteg på YouTube: musik, genus, etnicitet/”ras”
Tidsskrift for kjønnsforskning 34/3, (s. 236-249).

Werner, Ann & Marika Nordström (2013).
Starka kvinnor? Förebilder och tjejer i musikproduktion och musikkonsumtion
Tidskrift för genusvetenskap 2-3 (s. 112-129).

Referenslitteratur

Fagerström, Linda & Maria Nilsson (2008).
Genus, medier & masskultur
Malmö: Gleerups

Lilliestam, Lars (2012).
"Att lyssna på musik: Från lyssnartypologier till intervjuer med verkliga människor" (s. 25-48)
Svensk tidskrift för musikforskning vol. 94

Nordström, Susanna (2017).
"Contextualizing Extreme-Metal Music: The Case of the Swedish Metal Nursery", i Made in Sweden: Studies in Popular Music (red. Alf Björnberg & Thomas Bossius) (s. 121-130).
London: Routledge

Ruud, Even (2013).
Musikk og identitet. 2. utgave
Oslo: Universitetsforlaget

Musiketnologi, 15 högskolepoäng

Obligatorisk litteratur

Barz, Gregory & Cooley, Timothy J (2008).
Shadows in the Field: New Perspectives for Fieldwork in Ethnomusicology (2:a upplagan)
New York: Oxford University Press (valda delar)

Koskoff, Ellen (2014).
A Feminist Ethnomusicology: Writings on Music and Gender
Urbana: University of Illinois Press (valda delar)

Lundberg, Dan & Ternhag, Gunnar (2014).
Musiketnologi: en introduktion
Hedemora: Gidlunds Förlag

Reyes, Adeleida (2009).
“What do Ethnomusicologists Do? An Old Question for a New Century”
Ethnomusicology, No. 1, vol. 53, s.1-17.

Rice, Timothy (2014).
Ethnomusicology: A Very Short Introduction
New York: Oxford University Press

Referenslitteratur

Augustin Palm, Erik (2010).
”Världsmusiker med afroklang”
LIRA. Musikmagasin, 3 s. 19-23.

Bakan, Michael B. (2019).
World music: traditions and transformations. Third Edition
New York: McGraw-Hill Education

Brooks, Kinitra D. & Martin, Kameelah L. (2019).
“'I used to be your sweet Mama': Beyonce at the crossroads of blues and conjure in Lemonade”, i The Lemonade Reader, red. Kinitra D. Brooks & Kameelah L. Martin
London: Routledge, s. 202–215.

Davis, Angela Y. (1998).
“Introduction” & “I used to be your sweet mama”, ur Blues Legacies and Black feminism
New York: Pantheon Books, s. 3–41.

Eriksson, Karin (2017).
Sensing Traditional Music Through Sweden’s Zorn Badge. Precarious Musical Value and Ritual Orientation
Uppsala: Studia Musicologica Upsaliensia, New Series 28. Kap 3.
URL: http://uu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1087825&dswid=-8867>

Feld, Steven (2000).
“A Sweet Lullaby for World Music”
Public Culture, 12.1, s. 145-171.

Hyltén-Cavallius, Sverker (2017).
“Progg: Utopia and Chronotope”, i Björnberg, Alf & Thomas Bossius (red.): Made in Sweden: Studies in Popular Music
London: Routledge, s. 65–77.

Lundberg, Dan & Ternhag, Gunnar (2005).
Folkmusik i Sverige
Hedemora: Gidlunds Förlag

Meintjes, Louise (1990).
“Paul Simon's Graceland, South Africa, and the Mediation of Musical Meaning”
Ethnomusicology 1, vol. 34, s. 37-74.

Ronström, Owe & Lundberg, Dan (red.) (2021).
Sounds of migration: music and migration in the Nordic countries
Uppsala: Kungl. Gustav Adolfs akademien för svensk folkkultur.