Musikvetenskap, Populärmusikforskning - medier, mediering och medialisering, fortsättningskurs, 30 högskolepoäng

Musicology, Popular Music Studies - Media, Mediation and Mediatization, Intermediate Course, 30 Credits

Mål

Mål för utbildning på grundnivå

Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas

• förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar,
• förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och
• beredskap att möta förändringar i arbetslivet.

Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att

• söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå,
• följa kunskapsutvecklingen, och
• utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området.

(1 kap. 8 § högskolelagen)

Kursens mål

Kunskap och förståelse
Efter avslutad kurs ska studenten kunna

• redogöra för populärmusik som historiskt och kulturellt fenomen,
• sammanfatta litteratur och metodologi inom fältet populärmusikforskning,
• diskutera musik som audiovisuellt och medierat fenomen, och
• beskriva musikens medialisering under det senaste seklet.

Färdighet och förmåga
Efter avslutad kurs ska studenten kunna

• diskutera populärmusik utifrån musikvetenskapliga, sociologiska och kulturhistoriska perspektiv på en grundläggande nivå,
• reflektera över mediernas roll för populärmusiken,
• kritiskt analysera historieskrivning och mytskapande inom populärmusiken,
• redogöra för och diskutera skillnaden mellan begreppen mediering och medialisering genom tydliga exempel, och
• undersöka musik genom att tillämpa multimodal analys.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
Efter avslutad kurs har studenten förmåga att

• reflektera över populärmusikens samhälleliga och kulturella funktioner,
• kritisera och problematisera myter och mytskapande i populärmusik, och
• värdera olika analysmetoder och deras tillämpbarhet på olika typer av musik.

Kursens huvudsakliga innehåll

Kursen är strukturerad som fyra delkurser. De tre första delkurserna fungerar som introduktioner som ger studenten ingångar till historieförståelse, relevant terminologi, litteratur och analysverktyg. Den slutliga delkursen samlar dessutom ihop delkursens teman och ger studenten möjlighet att använda sig av kunskap från alla kursens delkurser i ett större skriftligt arbete.

Populärmusik, genus och identifikation, 7,5 högskolepoäng

Delkursen introducerar populärmusikforskning som det kritiska studiet av 'populärmusik' i vid bemärkelse. Särskilt uppmärksammas forskning kring persona-begreppet samt mediernas roll i hur en artist utvecklar och iscensätter sin persona, där dess beroende av identitetskategorier som genus och sexualitet står i centrum.

Populärmusik, historieskrivning och mytskapande, 7,5 högskolepoäng

Delkursen behandlar populärmusik som historiskt och kulturellt fenomen i modern tid. Kursen ger verktyg för en kritisk analys av historieskrivning och mytskapande inom populärmusiken, samt mediernas funktion och betydelse för detta mytskapande.

Medialisering: från grammofon till smarttelefon, 7,5 högskolepoäng

Delkursen behandlar musikens medialisering med tonvikt på hur grammofonen, grammofonskivan och deras digitala efterföljare som mp3 och streamingtjänster under det senaste seklet påverkat både musicerande, komponerande och musiklyssnande.

Musik och multimodalitet, 7,5 högskolepoäng

Delkursen ger ett brett men kritiskt perspektiv på musik som audiovisuellt mediefenomen, samt hur det audiovisuella präglar vår vardag. Med insyn i historik och praktiska moment i musikproduktion i studio får studenten reflektera kring hur och i vilken mån olika analysmetoder kan appliceras på olika sorters musik samt själv tillämpa multimodal analys på ett för uppgiften relevant musikexempel.

Studieformer

Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar och seminarier.

Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning och/eller handledning under den tid som angavs för kurstillfället som den sökande blivit antagen till (se universitetets antagningsordning). Därefter upphör rätten till undervisning och/eller handledning.

Examinationsformer

Populärmusik, genus och identifikation

Populärmusik, genus och identifikation, 1, 7,5 högskolepoäng (Provkod: A005)
Examination sker genom skriftlig inlämningsuppgift.

Populärmusik, genus och identifikation, 2 (Provkod: A006)
Examination sker genom muntligt seminariedeltagande

Populärmusik, historieskrivning och mytskapande

Populärmusik, historieskrivning och mytskapande, 1, 7,5 högskolepoäng (Provkod: A007)
Examination sker genom skriftlig inlämningsuppgift.

Populärmusik, historieskrivning och mytskapande, 2 (Provkod: A008)
Examination sker genom muntligt seminariedeltagande.

Medialisering: från grammofon till smarttelefon

Medialisering: från grammofon till smarttelefon, 1, 7,5 högskolepoäng (Provkod: A009)
Examination sker genom skriftlig inlämningsuppgift.

Medialisering: från grammofon till smarttelefon, 2 (Provkod: A010)
Examination sker genom muntligt seminariedeltagande.

Musik och multimodalitet

Musik och multimodalitet, 1, 7,5 högskolepoäng (Provkod: A011)
Examination sker genom skriftlig inlämningsuppgift.

Musik och multimodalitet, 2 (Provkod: A012)
Examination sker genom muntligt seminariedeltagande.

För studenter med dokumenterad funktionsnedsättning kan universitetet besluta om anpassning av examination eller annan examinationsform.

För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Betyg

Enligt 6 kap. 18 § högskoleförordningen ska betyg sättas på en genomgången kurs om inte universitetet föreskriver något annat. Universitetet får föreskriva vilket betygssystem som ska användas. Betyget ska beslutas av en av universitetet särskilt utsedd lärare (examinator).

Enligt universitetets föreskrifter om betygssystem för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (beslut ORU 2018/00929) ska något av uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd användas som betyg. För utbildning som ingår i en internationell magister- eller masterutbildning eller i universitetets kursutbud för utbytesstudenter ska betygsskalan A-F användas. Rektor, eller den rektorn bestämmer, får besluta om undantag från denna bestämmelse för en viss kurs om det finns särskilda skäl.

Som betyg på kursen används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Populärmusik, genus och identifikation, 1
Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Populärmusik, genus och identifikation, 2
Som betyg används Deltagit (DT).

Populärmusik, historieskrivning och mytskapande, 1
Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Populärmusik, historieskrivning och mytskapande, 2
Som betyg används Deltagit (DT).

Medialisering: från grammofon till smarttelefon, 1
Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Medialisering: från grammofon till smarttelefon, 2
Som betyg används Deltagit (DT).

Musik och multimodalitet, 1
Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Musik och multimodalitet, 2
Som betyg används Deltagit (DT).

För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Kommentar till betyg

För slutbetyget Väl godkänd krävs betyget Väl godkänd på minst 22,5 högskolepoäng samt minst betyget Godkänd respektive DT på övriga moment.

Särskild behörighet och andra villkor

15 högskolepoäng från Musikvetenskap, Musikvetenskapens värld och musikvetenskap i världen, 30 högskolepoäng.

För ytterligare information se universitetets antagningsordning.

Tillgodoräknande av tidigare utbildning

Student som tidigare genomgått utbildning eller fullgjort annan verksamhet ska enligt högskoleförordningen tillgodoräknas detta som en del av den aktuella utbildningen under förutsättning att den tidigare utbildningen eller verksamheten uppfyller vissa krav.

För ytterligare information se universitetets lokala regler för tillgodoräknanden.

Övriga föreskrifter

Komplettering för godkänt betyg
Examinator kan bestämma att den studerande som inte godkänts på examinationen får utföra kompletterande uppgifter i stället för helt omprov. Kompletteringsuppgiften ska lämnas in till läraren inom två veckor efter det att betyget Underkänd har delgivits den studerande.

Kurslitteratur och övriga läromedel

Tillägg och kommentarer

Till samtliga delkurser tillkommer artiklar enligt lärarens anvisningar.

Populärmusik, genus och identifikation, 7,5 högskolepoäng

Obligatorisk litteratur

Auslander, Philip (2006).
Performing Glam Rock
Michigan University Press

Bayton, Mavis (1998).
Frock Rock: Women Performing Popular Music
Oxford University Press

Burns, Lori & Lafrance, Melisse (2002).
Disruptive Divas: Feminism, Identiry and Popular Music
Routledge

Frith, Simon (1996).
Performing Rites: On the Value of Popular Music
Oxford: Oxford University press

Middleton, Richard (1990).
Studying Popular Music
Milton Keynes: Open University Press

Moore, Allan F. (2007).
"Introduction"
Critical Essays in Popular Musicology (red. Moore)
Aldershot: Ashgate

Scott, Derek B. (2009).
"Introduction"
The Ashgate Research Companion to Popular Musicology (red. Scott)
Aldershot: Ashgate

Referenslitteratur

Butler, Judith (2007).
Genustrubbel: Feminism och identitetens subversion
Göteborg: Daidalos

Hawkins, Stan och Jon Mikkel Broch Ålvik (2019).
“A-ha’s ‘Take on Me’: Melody, Vocal Compulsion, and Rotoscoping”
The Routledge Companion to Popular Music Analysis: Expanding Approaches, red. Scotto et al.

Moi, Toril (1989).
“Feminist, Female, Feminine”
The Feminist Reader: Essays in Gender and the Politics of Literary Criticism, red. Belsey & Moore

Moore, Allan (Red.) (2003).
Analyzing Popular Music
Cambridge University Press

Tagg, Philip (1982).
"Analysing Popular Music: Theory, Method and Practice"
Popular Music Vol. 2

Warwick, Jacqueline (2007).
Girl Groups, Girl Culture: Popular Music and Identity in the 1960s
London: Routledge

Populärmusik, historieskrivning och mytskapande, 7,5 högskolepoäng

Obligatorisk litteratur

Adorno, Theodor (1941/2002).
"On Popular Music" (s. 437-469)
Essays on Music

Bergman, Johan, Mikael Byström och Niklas Glover (2011).
Sign O' The Times: Introduktion till populärmusik som historia
Lund: Studentlitteratur

Brackett, David (2016).
Categorizing Sound: Genre and Twentieth-Century Popular Music (Kap. 1)
Berkeley & Los Angeles: University of California Press

Holt, Fabian (2007).
Genre in Popular Music
Chicago: University of Chicago Press

Moore, Allan (2002).
"Authenticity as Authentication"
Popular Music 21/2

Reddington, Helen (2012).
The Lost Women of Rock Music
Equinox

Scott, Derek B. (2008).
Sounds of the Metropolis
Oxford & New York: Oxford University Press

Werner, Ann (2017).
"Titiyo: Race, Gender, and Genre in Swedish Popular Music"
Made in Sweden: Studies in Popular Music, red. Björnberg & Bossius

Referenslitteratur

Gunnarsson, Anna Charlotta (2019).
Kvinnorna som formade pophistorien
Stockholm: Bokförlaget Atlas

Horkheimer, Max och Theodor W. Adorno (2012).
Upplysningens dialektik: Filosofiska fragment
Göteborg: Daidalos

Lilliestam, Lars (2013).
Rock på svenska: Från Little Gerhard till Laleh
Göteborg: Bo Ejeby Förlag

Middleton, Richard (2007).
O Brother, Let's Go Down Home: Loss, Nostalgia and the Blues
Popular Music 26/1

Moore, Allan F. (2001).
"Categorical Conventions in Music Discourse: Style and Genre"
Music & Letters 82/3

Moore, Allan F. (2012).
Song Means: Analysing and Interpreting Recorded Popular Song
London: Routledge

Shuker, Roy (2017).
Popular Music: The Key Concepts. Fourth Edition
London: Routledge

Medialisering: från grammofon till smarttelefon, 7,5 högskolepoäng

Obligatorisk litteratur

Lärarsammanställt material

Volgsten, Ulrik, red. (2019).
Musikens medialisering och musikaliseringen av medier och vardagsliv i Sverige
Lund: Mediehistoria, Lunds universitet

Musik och multimodalitet, 7,5 högskolepoäng

Obligatorisk litteratur

Bull, Michael (2001).
“The World According to Sound”
New Media & Society 13/2

Burns, Lori, och Marc Lafrance (2014).
“‘Celebrity, Spectacle, and Surveillance': Understanding Lady Gaga’s ‘Paparazzi’ and ‘Telephone’ through Music, Image, and Movement”
Lady Gaga and Popular Music: Performing Gender, Fashion, and Culture, red. Iddon & Marshall

Chion, Michel (1994).
Audio-vision: Sound on Screen
New York: Columbia University Press

Devine, Kyle (2013).
Imperfect Sound Forever: loudness wars, listening formations and the history of sound reproduction
Popular Music 32/2

Ekins, Richard & Dave King (1999).
“Towards a Sociology of Transgendered Bodies”
The Sociological Review 47/3

Hawkins, Stan (2007).
“Aphex Twin: Monstrous Hermaphrodites, Madness and the Strain of Independent Dance Music”
Essays on Sound and Vision, red. Richardson & Hawkins

Kassabian, Anahid (2013).
”The end of diegesis as we know it?”
The Oxford Handbook of New Audiovisual Aesthetics, red. Richardson et al.

Lacasse, Serge (2000).
“Intertextuality and Hypertextuality in Recorded Popular Music”
Critical Essays in Popular Musicology, red. Moore

Machin, David (2010).
Analysing Popular Music
London: SAGE Publications

Mulvey, Laura (1975).
“Visual Pleasure and Narrative Cinema”
Feminisms, red. Warhol & Herndl

Strand Skånland, Marie (2013).
"Everyday Music Listening and Affect Regulation: The Role of MP3 Players"
International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being, 8:1

Tasker, Yvonne (1993).
Spectacular Bodies: Gender, Genre and the Action Cinema
London: Routledge

Välimäki, Susanna (2013).
“Listening to Transgender Utopia in Boys Don’t Cry”
SQS 1-2

Referenslitteratur

Bradby, Barbara (1993).
“Sampling Sexuality: Gender, Technology and the Body in Dance Music”
Popular Music 12/2

Halberstam, Judith (1998).
Female Masculinity
Durham & London: Duke University Press

Hawkins, Stan (2016).
Queerness in Pop Music: Aesthetics, Gender Norms, and Temporality
London: Routledge

Hawkins, Stan & John Richardson (2007).
“Remodeling Britney Spears: Matters of Intoxication and Mediation”
Popular Music and Society 30(5)

Keightley, Keir (2003).
“Low Television, High Fidelity: Taste and the Gendering of Home Entertainment Technologies”
Journal of Broadcasting & Electronic Media, 47(2)

Muñoz, José Esteban (1999).
Disidentifications: Queers of Color and the Performance of Politics
Minneapolis & London: University of Minnesota Press