Miljövetenskap, Mat och miljö, 15 högskolepoäng

Environmental Science, Food and Environment, 15 Credits

Mål

Mål för utbildning på grundnivå

Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas

• förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar,
• förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och
• beredskap att möta förändringar i arbetslivet.

Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att

• söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå,
• följa kunskapsutvecklingen, och
• utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området.

(1 kap. 8 § högskolelagen)

Kursens mål

Kunskap och förståelse
Efter avslutad kurs ska den studerande ha

• fördjupade kunskaper om hur livsmedelssystemet påverkar lokal och global miljö, och
• kunskap om hur globala förändringar i miljö och tillgång till naturresurser kan komma att påverka den framtida livsmedelsförsörjningen.

Färdighet och förmåga
Efter avslutad kurs ska den studerande kunna

• tillämpa ett mångvetenskapligt tankesätt vid förståelsen av livsmedelsproduktionens konsekvenser och möjligheter,
• förstå och tolka beräkningar och analyser av livsmedels miljö- och klimatpåverkan samt ha förmåga att värdera beräkningarnas och analysmetodernas styrkor och svagheter, och
• värdera samt skriftligt och muntligt presentera resultat med hjälp av datorstöd.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
Efter avslutad kurs ska den studerande ha

• utvecklat en förståelse för de globala sammanhang som påverkar livsmedelssystemen.

Kursens huvudsakliga innehåll

Kursen behandlar livsmedelssystemets påverkan på miljön från lokal till global skala i ett
tvärvetenskapligt perspektiv.

Följande moment ingår:

• planetens gränser (planetary boundaries),
• resiliens (tipping points),
• global resursfördelning,
• nationell och internationell livsmedelspolitik,
• miljöekonomi, miljöindikatorer, miljösociologi,
• livscykelanalys, ekologiska fotavtryck och miljöekonomiska analyser,
• energiförsörjning och livsmedelsproduktion,
• klimat och livsmedelsproduktion,
• biologisk mångfald och ekosystemtjänster,
• domesticerad mångfald och förädling, och
• kemikalieanvändning i livsmedelssystemet.

Studieformer

Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, gruppövningar, seminarier och studiebesök.

Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning och/eller handledning under den tid som angavs för kurstillfället som den sökande blivit antagen till (se universitetets antagningsordning). Därefter upphör rätten till undervisning och/eller handledning.

Examinationsformer

Teori 1, 5 högskolepoäng (Provkod: A001)
Individuell hemtentamen.

Teori 2, 3 högskolepoäng (Provkod: A002)
Individuell hemtentamen.

Praktiska moment, 4 högskolepoäng (Provkod: A003)
Inlämningsuppgifter samt aktivt deltagande vid gruppövningar, seminarier och studiebesök.

Litteraturstudier, 3 högskolepoäng (Provkod: A004)
Litteraturseminarium och gruppvis muntlig presentation samt enskild skriftlig uppgift.

För studenter med dokumenterad funktionsnedsättning kan universitetet besluta om anpassning av examination eller annan examinationsform.

För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Kommentar till examinationsformer

Frånvaro vid obligatoriskt utbildningsmoment
Vid frånvaro från obligatoriskt utbildningsmoment avgör examinator om momentet kan tas igen vid annat schemalagt undervisningstillfälle av samma slag eller beslutar om ersättningsuppgifter. I annat fall hänvisas den studerande till nästa kurstillfälle.

Betyg

Enligt 6 kap. 18 § högskoleförordningen ska betyg sättas på en genomgången kurs om inte universitetet föreskriver något annat. Universitetet får föreskriva vilket betygssystem som ska användas. Betyget ska beslutas av en av universitetet särskilt utsedd lärare (examinator).

Enligt föreskrifter om betygssystem för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (rektors beslut 2019-01-15, ORU 2019/00107) ska som betyg användas något av uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd. Rektor eller den rektor bestämmer får besluta om undantag från denna bestämmelse för en viss kurs om det finns särskilda skäl.

Som betyg på kursen används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Teori 1
Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Teori 2
Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Praktiska moment
Som betyg används Underkänd (U) eller Godkänd (G).

Litteraturstudier
Som betyg används Underkänd (U) eller Godkänd (G).

För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Kommentar till betyg

Betyg på hel kurs
För att få betyget Väl Godkänd (VG) på kursen som helhet krävs VG på båda hemtentamina.

Särskild behörighet och andra villkor

10 högskolepoäng från Miljövetenskap, Agroekologi, 15 högskolepoäng.

För ytterligare information se universitetets antagningsordning.

Tillgodoräknande av tidigare utbildning

Student som tidigare genomgått utbildning eller fullgjort annan verksamhet ska enligt högskoleförordningen tillgodoräknas detta som en del av den aktuella utbildningen under förutsättning att den tidigare utbildningen eller verksamheten uppfyller vissa krav.

För ytterligare information se universitetets lokala regler för tillgodoräknanden.

Övriga föreskrifter

Föreläsningar på engelska kan förekomma.

Vissa moment i kursen, till exempel studiebesök, kan ske på annan plats än studieorten och vara förenade med vissa merkostnader för studenten.

Kurslitteratur och övriga läromedel

Obligatorisk litteratur

Den svenska konsumtionens globala miljöpåverkan
Stockholm: Naturvårdsverket, (2010), 114 sidor, https://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/978-91-620-1284-7.pdf, [Rapport]

FN:s klimatpanel, Klimatförändring 2013, Den naturvetenskapliga grunden Sammanfattning för beslutsfattare.
Stockholm: Naturvårdsverket, (2013), 50 sidor, https://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer6400/978-91-620-6592-8.pdf?pid=10117, [Rapport]

Helmfrid, Hillevi (2007)
Natursyn. Tre svar på vad naturen är. Rapport nr 1, Institutionen för stad och land
Uppsala: SLU, 52 sidor, http://pub.epsilon.slu.se/9416/7/helmfrid_h_130207.pdf

Johansson, Birgitta (2010)
Formas Fokuserar: Jordbruk som håller i längden
Stockholm: Forskningsrådet Formas, 464 sidor, http://www.formas.se/PageFiles/2314/jordbruk_som_haller_i_langden.pdf

Steffen, Will et. al. (2015)
Planetary Boundries: Guiding Human Development on a Changing Planet. Science, 347(6223)
17 sidor, http://www.sciencemag.org/content/347/6223/1259855

Florén, Britta, Sund, Veronica, Krewer, Christoffer & Angervall, Thomas (2015)
Lätt att välja rätt – Klimatdata för medvetna val av livsmedelsråvaror i storkök.
SP rapport 2015:47, Borås.

FN (2015)
Att förändra vår värld – Agenda 2030. (svensk översättning)
Regeringskansliet (http://fn.se/wp-content/uploads/2016/07/Att-förändra-vår-värld_-Agenda-2030-för-hållbar-utveckling.pdf)

Jordbruksverket (2014)
Vad betyder EU för vårt jordbruk och vår mat? Rapport 2014:21
Jordbruksverket, Jönköping.

Konkurrensverket (2018)
Konkurrensen i Sverige 2018
Kapitel 29 Offentlig upphandling av livsmedel. Rapport 2018:1

Naturvårdsverket & SMHI (2014)
FNs Klimatpanel – sammanfattning för beslutsfattare. Effekter, anpassning och sårbarhet. Bidrag från arbetsgrupp 2 (WG 2) till den femte utvärderingen från Intergovernamental Panel on Climate Change, IPCC.
Klimatologi nr 7, SMHI.

SJV (2013)
Åtgärder för minskade växtnäringsförluster från jordbruket.

Wallman, Magdalena, Berglund, Maria & Cederberg, Christel (2013)
Miljöpåverkan av animalieprodukter. Kött, mjölk och ägg. Livsmedelsverket, Rapport 17. (https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/rapporter/2013/2013_livsmedelsverket_17_animalieproduktionens_miljopaverkan.pdf)

Tillägg och kommentarer till litteraturlistan

Referenslitteratur omfattande c:a 500 sidor samt aktuella rapporter och vetenskapliga artiklar omfattande c:a 400 sidor med anknytning till kursens moment tillkommer och presenteras vid kursstart. Syftet med denna litteratur är att studenterna med lärarens vägledning ska få en överblick över det breda och snabbt växande forskningsfält som kursen behandlar samt möjlighet att fördjupa sig i delar efter behov och intresse. En populärvetenskaplig bok inom miljöområdet omfattande c:a 200 sidor som ska läsas som underlag till litteraturseminarierna tillkommer också och presenteras vid kursstart.