Hälsoeffekter av miljöexponering, 5 högskolepoäng

Health Impacts of Environmental Exposure, Second Cycle, 5 Credits

Mål

Mål för utbildning på avancerad nivå

Utbildning på avancerad nivå ska innebära fördjupning av kunskaper, färdigheter och förmågor i förhållande till utbildning på grundnivå och ska, utöver vad som gäller för utbildning på grundnivå,

• ytterligare utveckla studenternas förmåga att självständigt integrera och använda kunskaper,
• utveckla studenternas förmåga att hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, och
• utveckla studenternas förutsättningar för yrkesverksamhet som ställer stora krav på självständighet eller för forsknings- och utvecklingsarbete.

(1 kap. 9 § högskolelagen)

Kursens mål

Kunskap och förståelse
Efter avslutad kurs ska den studerande kunna

• förstå och förklara begreppet exposom,
• ge exempel på olika typer av exponering inklusive exponeringsvägar och deras relaterade hälsoeffekter,
• förstå och beskriva metoder som används i exposomforskning såsom metabolomik, miljöanalys och effektstyrd analys, och
• förstå och använda grundläggande dataintegrationsverktyg i exposomforskning.

Färdighet och förmåga
Efter avslutad kurs ska den studerande kunna

• beskriva olika typer av exponering och identifiera deras relaterade hälsoeffekter,
• använda metodik inom exposomforskning såsom metabolomik, miljöanalys och effektriktad analys,
• visa färdigheter i databehandling, tolkning av resultat, kvalitetssäkring, och kvalitetskontroll i exposomforskning, och
• identifiera utmaningarna inom exposomforskningen.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
Efter avslutad kurs har den studerande förmåga att

• planera och rapportera forskning om exponering,
• reflektera över gruppens arbete, den egna rollen, samt det egna lärandet, och
• bedöma hälsoeffekter av exponering.

Kursens huvudsakliga innehåll

Kursen ger en översikt över hälsoeffekterna av miljöexponering, exponeringsvägar och metoder för att karakterisera både miljöbelastningen och hälsoeffekterna, såsom miljöundersökning, metabolomik samt grundläggande dataintegrationsverktyg. Fördelar och begränsningar för olika tillvägagångssätt behandlas under kursen. Dessutom berörs de exponeringsvägar som leder till negativa hälsoutfall.

Studieformer

Kursen inkluderar föreläsningar, problembaserat lärande och laborationer.

Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning och/eller handledning under den tid som angavs för kurstillfället som den sökande blivit antagen till (se universitetets antagningsordning). Därefter upphör rätten till undervisning och/eller handledning.

Examinationsformer

Teoretisk del, 3 högskolepoäng (Provkod: A001)
Salstentamen.

Praktisk del, 2 högskolepoäng (Provkod: A002)
Gruppvis skriftlig och muntlig redovisning av laborationer. Närvaro vid laborationstillfällen samt vid muntliga redovisningar av laborationen. Aktivt deltagande vid problembaserat lärande seminarier.

För studenter med dokumenterad funktionsnedsättning kan universitetet besluta om anpassning av examination eller annan examinationsform.

För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Kommentar till examinationsformer

Frånvaro från obligatoriskt moment
Vid frånvaro från obligatoriskt utbildningsmoment avgör examinator om momentet kan tas igen vid annat schemalagt undervisningstillfälle av samma slag. I annat fall hänvisas den studerande till nästa kurstillfälle. Undantagsvis kan examinator besluta om ersättningsuppgifter. Dessa ska i så fall genomföras före eller i nära anslutning till kursens slut.

Betyg

Enligt 6 kap. 18 § högskoleförordningen ska betyg sättas på en genomgången kurs om inte universitetet föreskriver något annat. Universitetet får föreskriva vilket betygssystem som ska användas. Betyget ska beslutas av en av universitetet särskilt utsedd lärare (examinator).

Enligt universitetets föreskrifter om betygssystem för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (beslut ORU 2018/00929) ska något av uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd användas som betyg. För utbildning som ingår i en internationell magister- eller masterutbildning eller i universitetets kursutbud för utbytesstudenter ska betygsskalan A-F användas. Rektor, eller den rektorn bestämmer, får besluta om undantag från denna bestämmelse för en viss kurs om det finns särskilda skäl.

Som betyg på kursen används Underkänd (F), Tillräcklig (E), Tillfredsställande (D), Bra (C), Mycket bra (B) eller Utmärkt (A).

Teoretisk del
Som betyg används Underkänd (F), Tillräcklig (E), Tillfredsställande (D), Bra (C), Mycket bra (B) eller Utmärkt (A).

Praktisk del
Som betyg används Underkänd (U) eller Godkänd (G).

För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Kommentar till betyg

Kommentar till betyg
För att få ett godkänt betyg på hela kursen krävs lägst betyget E i den teoretiska delen, och Godkänd i den praktiska delen som inkluderar deltagande vid laborationstillfällen och redovisningar samt problembaserat lärande seminarier. Kursens slutbetyg baseras på den teoretiska delens resultat.

Särskild behörighet och andra villkor

90 högskolepoäng med successiv fördjupning inom ett naturvetenskapligt alternativt medicinskt huvudområde med 60 högskolepoäng inom huvudområdet kemi, biologi, miljövetenskap, medicin alternativt biomedicin. Dessutom krävs Engelska 6/Engelska B.

För ytterligare information se universitetets antagningsordning.

Tillgodoräknande av tidigare utbildning

Student som tidigare genomgått utbildning eller fullgjort annan verksamhet ska enligt högskoleförordningen tillgodoräknas detta som en del av den aktuella utbildningen under förutsättning att den tidigare utbildningen eller verksamheten uppfyller vissa krav.

För ytterligare information se universitetets lokala regler för tillgodoräknanden.

Övriga föreskrifter

Undervisningen sker på engelska.

Kurslitteratur och övriga läromedel

Referenslitteratur

Escher, Beate I. et al.
From the exposome to mechanistic understanding of chemical-induced adverse effects.
Environment International 99 (2017) 97–106
(doi: 10.1016/j.envint.2016.11.029)

Giulivo, Monica et al.
Human exposure to endocrine disrupting compounds: Their role in reproductive systems, metabolic syndrome and breast cancer. A review.
Environmental Research151(2016)251–264
(doi: 10.1016/j.envres.2016.07.011)

Athersuch, Toby
Metabolome analyses in exposome studies: Profiling methods for a vast chemical space.
Archives of Biochemistry and Biophysics 589 (2016) 177e186
(doi: 10.1016/j.abb.2015.10.007)

Bonvallot, Nathalie et al.
Metabolomics as a powerful tool to decipher the biological effects of environmental contaminants in humans.
Current Opinion in Toxicology 2018, 8:48–56
(doi.org/10.1016/j.cotox.2017.12.007)