Pedagogik, grundkurs, 30 högskolepoäng

Education, Basic Course, 30 Credits

Mål

Mål för utbildning på grundnivå

Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas

• förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar,
• förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och
• beredskap att möta förändringar i arbetslivet.

Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att

• söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå,
• följa kunskapsutvecklingen, och
• utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området.

(1 kap. 8 § högskolelagen)

Kursens mål

Delkurs Pedagogik, kommunikation och lärande

Den studerande ska efter avslutad kurs kunna
• beskriva olika pedagogiska teoribildningar,
• diskutera och jämföra likheter och skillnader mellan olika pedagogiska teorier,
• kritiskt överväga likheter och skillnader mellan didaktiska begrepp, och
• formulera självständiga slutsatser i vetenskaplig text gällande ett pedagogiskt relevant område.

Delkurs Bildning och utbildning

Den studerande ska efter avslutad kurs kunna
• redogöra för olika perspektiv på bildning och pedagogisk idéhistoria,
• beskriva och översiktligt jämföra olika perspektiv på utbildning och bildning,
• kritiskt överväga likheter och skillnader mellan olika bildningsbegrepp, och
• skriva ett vetenskapligt paper, gällande problemformulering, disposition och referenshantering.

Delkurs Pedagogiken i samhället

Den studerande ska efter avslutad kurs kunna
• granska olika pedagogiska teorier och hur dessa relaterar till olika kunskaps- och människosyner,
• anlägga ett självständigt och kritiskt perspektiv på utbildning som ett samhälleligt fenomen, bland annat utifrån social klass och genus,
• redogöra för och jämföra olika pedagogiska teoribildningar som varit inflytelserika i modern tid, och
• skriva ett vetenskapligt paper, gällande problemformulering, disposition och referenshantering.

Delkurs Vetenskapligt skrivande

Den studerande ska efter avslutad kurs kunna
• beskriva centrala vetenskapsteoretiska begrepp, samt ha kännedom om vetenskapsteori och vetenskaplig metodologi,
• identifiera styrkor och svagheter i vetenskapliga texter, och
• skriva text med vetenskaplig disponering, problemformulering, analys, diskussion och referenshantering.

Kursens huvudsakliga innehåll

Pedagogik, kommunikation och lärande, 7,5 högskolepoäng

Under delkursen introduceras och studeras olika begrepp och teorier om pedagogik, didaktik, kommunikation och lärande samt deras konsekvenser för pedagogiska verksamheter. Under delkursen diskuteras frågor om kunskap, lärande och normer.

Bildning och utbildning, 7,5 högskolepoäng

Under delkursen introduceras och studeras bildning och utbildning ur ett pedagogiskt och idéhistoriskt perspektiv. Vidare diskuteras och problematiseras historiska såväl som nutida begrepp om utbildning, livslångt lärande och olika bildningstraditioner.

Pedagogiken i samhället, 7,5 högskolepoäng

Under delkursen introduceras och studeras pedagogikens roll i samhället utifrån olika forskningstraditioner och forskningsansatser. Under delkursen behandlas frågor som t ex. hur styrs och realiseras utbildning i samhället.

Vetenskapligt skrivande, 7,5 högskolepoäng

Under delkursen introduceras vetenskaplig metod och vetenskapligt skrivande. Den studerande skriver en vetenskaplig text på ett valfritt tema med relevans för ämnet pedagogik.

Studieformer

Undervisning kan ske genom föreläsningar, handledning (på campus och/eller webb), workshoppar och seminarier.

Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning och/eller handledning under den tid som angavs för kurstillfället som den sökande blivit antagen till (se universitetets antagningsordning). Därefter upphör rätten till undervisning och/eller handledning.

Examinationsformer

Pedagogik, kommunikation och lärande

Pedagogik, kommunikation och lärande I, 7,5 högskolepoäng (Provkod: A003)
Individuell skriftlig uppgift.

Pedagogik, kommunikation och lärande II (Provkod: A002)
Obligatoriska moment i form av deltagande i seminarier

Bildning och utbildning

Bildning och utbildning I, 7,5 högskolepoäng (Provkod: B003)
Individuell skriftlig uppgift.

Bildning och utbildning II (Provkod: B002)
Obligatoriska moment i form av deltagande i seminarier.

Pedagogiken i samhället

Pedagogiken i samhället I, 7,5 högskolepoäng (Provkod: C003)
Individuell skriftlig uppgift.

Pedagogiken i samhället II (Provkod: C002)
Obligatoriska moment i form av deltagande i seminarier.

Vetenskapligt skrivande

Vetenskapligt skrivande I, 7,5 högskolepoäng (Provkod: D004)
Skriftligt arbete av vetenskaplig karaktär, skrivs i par eller individuellt. Kritisk granskning av ett annat skriftligt arbete i form av en opposition.

Vetenskapligt skrivande II (Provkod: D002)
Obligatoriska moment i form av deltagande i seminarier.

För studenter med dokumenterad funktionsnedsättning kan universitetet besluta om anpassning av examination eller annan examinationsform.

För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Kommentar till examinationsformer

Tid för examination
En examination ska genomföras vid den tidpunkt som bestäms av universitetet. Om en examination, som innebär att studenten kan utföra uppgiften på annan plats än i lärosätets lokaler (t.ex. hemtentamen) inte kan lämnas in i tid, beslutar examinator hur examinationen ska hanteras.

Frånvaro vid obligatoriska moment
Vid eventuell frånvaro från obligatoriska moment gäller universitetets regler för omexamination. I det fall det finns särskilda skäl att göra undantag från tidsintervallet beslutar examinator när det obligatoriska momentet ska genomföras. Examinator kan dock besluta att ersättningsuppgift ska ges.

Betyg

Enligt 6 kap. 18 § högskoleförordningen ska betyg sättas på en genomgången kurs om inte universitetet föreskriver något annat. Universitetet får föreskriva vilket betygssystem som ska användas. Betyget ska beslutas av en av universitetet särskilt utsedd lärare (examinator).

Enligt universitetets föreskrifter om betygssystem för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (beslut ORU 2018/00929) ska något av uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd användas som betyg. För utbildning som ingår i en internationell magister- eller masterutbildning eller i universitetets kursutbud för utbytesstudenter ska betygsskalan A-F användas. Rektor, eller den rektorn bestämmer, får besluta om undantag från denna bestämmelse för en viss kurs om det finns särskilda skäl.

Som betyg på kursen används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Pedagogik, kommunikation och lärande I
Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Pedagogik, kommunikation och lärande II
Som betyg används Deltagit (DT).

Bildning och utbildning I
Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Bildning och utbildning II
Som betyg används Deltagit (DT).

Pedagogiken i samhället I
Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Pedagogiken i samhället II
Som betyg används Deltagit (DT).

Vetenskapligt skrivande I
Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Vetenskapligt skrivande II
Som betyg används Deltagit (DT).

För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Kommentar till betyg

För att erhålla betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på minst 22,5 högskolepoäng.

Särskild behörighet och andra villkor

Grundläggande behörighet.

För ytterligare information se universitetets antagningsordning.

Tillgodoräknande av tidigare utbildning

Student som tidigare genomgått utbildning eller fullgjort annan verksamhet ska enligt högskoleförordningen tillgodoräknas detta som en del av den aktuella utbildningen under förutsättning att den tidigare utbildningen eller verksamheten uppfyller vissa krav.

För ytterligare information se universitetets lokala regler för tillgodoräknanden.

Övergångsbestämmelser

Om kursen genomgår förändringar som är så omfattande att studenten inte kan examineras i enlighet med denna kursplan, anordnas särskilda examinationer i enlighet med universitetets lokala riktlinjer. Om det blir aktuellt informerar institutionen berörda studenter.

Kurslitteratur och övriga läromedel

Pedagogik, kommunikation och lärande, 7,5 högskolepoäng

Obligatorisk litteratur

Elmeroth, Elisabeth (red.) (2012)
Normkritiska perspektiv - i skolans likabehandlingsarbete
Lund: Studentlitteratur

Jernström, Elisabeth & Säljö, Roger (2010)
Lärande i arbetsliv och var dag
Stockholm: Natur & Kultur

Svensson, Lennart (2014)
Introduktion till Pedagogik
Stockholm: Nordstedts akademiska förlag

Säljö, Roger (2014)
Lärande i praktiken - ett sociokulturellt perspektiv
Lund: Studentlitteratur

Öhman, Johan (2014)
"Om didaktikens möjligheter- ett pragmatiskt perspektiv" i Utbildning & Demokrati, 23(3), 33–52 (finns tillgänglig online)

Tillägg och kommentarer
Tillkommer forskningslitteratur om ca 100 sidor.

Bildning och utbildning, 7,5 högskolepoäng

Obligatorisk litteratur

Bjursell, Cecilia (2020)
Tre perspektiv på livslångt lärande
Jönköping: ENCELL Rapport 1:2020 (finns tillgänglig online)

Burman, Anders (2012)
Pedagogikens idéhistoria
Lund: Studentlitteratur

Gustavsson, Bernt (2017)
Bildningens dynamik: Framväxt, dimensioner, mening
Göteborg: Korpen

Ekstrand, Britten & Nordin, Andreas (2007)
"Bilder av bildning – och dess frånvaro i det politiska talet om ett livslångt lärande" i Utbildning & Demokrati, 16(1), 109–122 (finns tillgänglig online)

Mark, Eva, Erkell, Lars J., Dahlén, Lena, Hellman, Anette, Synnestvedt, Anita & Ängsal, Magnus, P. (2015)
Bildningens praktiker: om de bildande momenten i en akademisk undervisningsprocess
Göteborg: Makadams förlag

Tillägg och kommentarer
Tillkommer forskningslitteratur om ca 100 sidor.

Pedagogiken i samhället, 7,5 högskolepoäng

Obligatorisk litteratur

Biesta, Gert (2011)
God utbildning i mätningens tidevarv
Stockholm: Liber

Bunar, Nihad (2008)
När marknaden kom till förorten
Lund: Studentlitteratur

Dahlin, Bo (2007)
Fristående skolor och segregation ”Give a dog a bad name and hang him?” i
Utbildning & demokrati, 2007, VOL 16, NR 1, 31–51

Didau, David, Björk, Robert, A. & William, Dylan (2017)
Tänk om allt du vet om utbildning är fel?
Stockholm: Natur & Kultur

Jakobsson, Anders (2013)
"Att undersöka kunskapstrender med hjälp av PISA- Likvärdighet, förståelse och kunskapssyn" i Utbildning & Demokrati, 22(13), 13–36 (finns tillgänglig online)

Lindé, Göran (2021)
Det skall ni veta. En introduktion till läroplansteori
Lund: Studentlitteratur

Tillägg och kommentarer
Tillkommer forskningslitteratur om ca 100 sidor.

Vetenskapligt skrivande, 7,5 högskolepoäng

Obligatorisk litteratur

Eriksson Barajas, Katarina, Forsberg, Christina & Wengström, Yvonne (2013)
Systematiska litteraturstudier i utbildningsvetenskap. Vägledning vid examensarbeten och vetenskapliga artiklar
Stockholm: Natur & Kultur

Strömquist, Siv (2014), (7:e upplagan)
Skrivboken: skrivprocess, skrivråd och skrivstrategier
Malmö: Gleerup

Tillägg och kommentarer
Tillkommer litteratur efter eget val till examinationsuppgift, ca 200 sidor.