Utbildningsvetenskaplig kärna III, inriktning gymnasieskolan, 30 högskolepoäng

Core Education Subjects III, with a Specialisation in Upper Secondary School Teaching, 30 Credits

Mål

Kunskap och förståelse
Efter avslutad kurs ska studenten visa

• kunskaper om specialpedagogik som kunskaps- och forskningsområde,
• fördjupade kunskaper om och förståelse för skolans uppdrag att erbjuda alla elever likvärdiga möjligheter till utveckling och lärande,
• kunskaper om dokumentation, bedömning, betygsättning och uppföljning ur historiska och samtida perspektiv,
• förståelse för pedagogisk bedömning i relation till för yrkesområdet centrala faktorer såsom syn på lärande och didaktiska val, och
• kunskaper om principer, mål och metoder för bedömning i de ämnen utbildningen avser med hänvisning till gällande ämnes- och kursplaner.

Färdighet och förmåga
Efter avslutad kurs ska studenten visa förmåga att

• problematisera konsekvenser av olika förhållningssätt i relation till elever i behov av särskilt stöd,
• diskutera hur en inkluderande undervisning med särskild hänsyn till elever med läs- och skrivsvårigheter kan genomföras,
• beakta betydelser av samarbete med elever, kollegor och andra yrkesgrupper,
• reflektera över skolans värdegrund och uppdrag i förhållande till frågor om etik, inkludering och jämställdhet,
• självständigt och tillsammans med andra planera och genomföra den pedagogiska verksamheten i skolan så att alla elever lär och utvecklas,
• bidra till alla elevers delaktighet och inflytande i pedagogiska verksamheter,
• självständigt och tillsammans med andra dokumentera, planera och följa upp det pedagogiska arbetet i skolan samt bedöma elevers kunskapsutveckling i de ämnen utbildningen avser,
• använda dokumentation, bedömningar och uppföljning som grund för utveckling och planering av undervisning i de ämnen utbildningen avser,
• planera, genomföra och utvärdera olika undervisningspraktiker och bedömningsstrategier i förhållande till syften och mål för de ämnen som utbildningen avser enligt ämnes- och kursplaner för gymnasieskolan,
• beakta likvärdighets- och rättssäkerhetsaspekter vid dokumentation, bedömning och betygsättning,
• analysera, kritiskt granska och ta ställning till olika typer av utvärderingar, kvalitets- och utvecklingsarbeten med relevans för grundskolan och gymnasieskolan,
• på vetenskaplig grund designa en utvecklingsplan för en skolas pedagogiska verksamhet, och
• problematisera beprövad erfarenhet, tyst kunskap och vetenskaplig grund i ämneslärares yrkesutövning.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
Efter avslutad kurs ska studenten visa förmåga att

• granska och tillämpa vetenskapliga undersökningar,
• tillämpa ett professionellt förhållningssätt gentemot elever, vårdnadshavare och skolans personal,
• självständigt och tillsammans med andra överväga och argumentera för olika tänkbara didaktiska val i det pedagogiska arbetet i skolan utifrån vetenskapliga, neuropsykiatriska och samhälleliga aspekter,
• diskutera och ta ställning till betydelsen av kollegialt lärande och pedagogiskt ledarskap för skolutveckling och professionsutveckling,
• i dialog med andra identifiera möjligheter och utmaningar med utvärdering, kvalitets- och utvecklingsarbete samt ämneslärares professionella lärande och utveckling,
• vid dokumentation, bedömning, betygsättning och uppföljning beakta och tillämpa föreskrifter om bedömningens inriktning i enlighet med förordningar, läroplaner, kursplaner och ämnesplaner samt kommentarmaterial,
• hantera, jämföra och värdera olika förhållningssätt vid pedagogisk bedömning,
• reflektera över principer och mål för bedömning inom ramen för undervisning i de ämnen utbildningen avser samt visa medvetenhet om specifika karaktärsdrag för bedömning i ämnet,
• reflektera över former för att praktisera och kommunicera bedömning till elever, och
• beakta frågor om likabehandling, etik, jämställdhet och inkludering i den pedagogiska praktiken.

Innehåll

Specialpedagogik, 7,5 högskolepoäng

Under delkursen behandlas specialpedagogik som kunskaps- och forskningsområde. Innebörder och konsekvenser av styrdokument med relevans för den specialpedagogiska verksamheten i gymnasieskolan behandlas. Vidare aktualiseras olika sätt att förebygga svårigheter för lärande och möta elever och vuxna i behov av särskilt stöd. I delkursen granskas specialpedagogiska insatser på olika nivåer i relation till skilda problem för elever i gymnasieskolan. Betydelser av samverkan med olika yrkesprofessioner, föräldrar och andra aktörer belyses och diskuteras.

Bedömning för och av lärande, 7,5 högskolepoäng

Delkursen behandlar och problematiserar lärares profession med fokus på uppföljning av lärande, bedömning, dokumentation och betygsättning, dels ur ett allmändidaktiskt perspektiv, dels ur ett ämnesdidaktiskt perspektiv. Utifrån skolans demokrati- och kunskapsuppdrag aktualiseras även likabehandling, etik, inkludering, jämställdhet och samverkan med vårdnadshavare. Delkursen behandlar även synen på kunskap, lärande och bedömning dels vad gäller förändringar under senare decennier, dels hur detta uttrycks i gällande läroplaner, ämnes- och kursplaner samt i övriga förordningar. Delkursens innehåll problematiseras med utgångspunkt i studenternas erfarenheter, aktuell forskning och debatt. Dessutom behandlas aspekter av rättssäkerhet och likvärdighet i olika bedömningssituationer.

Verksamhetsförlagd utbildning 4, 7,5 högskolepoäng

I den verksamhetsförlagda utbildningen prövar den studerande att självständigt och tillsammans med VFU-lärare/arbetslag planera, genomföra, dokumentera, följa upp och bedöma undervisning i ämnet med fokus på andraämne i vald inriktning. Vidare utformar den studerande arbets- och provuppgifter, som skapar förutsättningar för bedömning för och av lärande, i de ämnen utbildningen avser. Dessutom uppmärksammas hur pedagogisk bedömning kommuniceras mellan skolans personal samt med elever och vårdnadshavare.

Kvalitetsarbete i grund- och gymnasieskolan, 7,5 högskolepoäng

Delkursen behandlar frågor om kvalitetsarbete med fokus på senare delen av grundskolan och gymnasieskolan. Internationella och nationella perspektiv på utvärdering diskuteras i relation till lokalt kvalitetsarbete. Olika typer av utvärderingar och sätt att bedriva kvalitetsarbete analyseras och problematiseras. Delkursen betonar ämneslärares professionsutveckling, deras roll i utvecklingen av den pedagogiska verksamheten och den kollegiala kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet. Detta sker med fokus på kollegialt lärande, pedagogiskt ledarskap och relationen mellan beprövad erfarenhet, tyst kunskap och vetenskaplig grund. Ambitionen är att studenten efter avslutad kurs ska vara förberedd att genomföra, tolka och använda utvärderingar, delta i och driva kvalitetsarbeten samt leda kollegialt lärande.

Examinationer och betyg

Specialpedagogik

Specialpedagogik I, 7,5 högskolepoäng (Provkod: A003)
Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Specialpedagogik II (Provkod: A002)
Som betyg används Deltagit (DT).

Bedömning för och av lärande

Bedömning för och av lärande I, 7,5 högskolepoäng (Provkod: B001)
Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Bedömning för och av lärande II (Provkod: B002)
Som betyg används Deltagit (DT).

Verksamhetsförlagd utbildning 4

Verksamhetsförlagd utbildning 4, I, 5 högskolepoäng (Provkod: C001)
Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Verksamhetsförlagd utbildning 4, II, 2,5 högskolepoäng (Provkod: C002)
Som betyg används Underkänd (U) eller Godkänd (G).

Verksamhetsförlagd utbildning 4, III (Provkod: C003)
Som betyg används Deltagit (DT).

Kvalitetsarbete i grund- och gymnasieskolan

Kvalitetsarbete i grund- och gymnasieskolan I, 4,5 högskolepoäng (Provkod: D005)
Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Kvalitetsarbete i grund- och gymnasieskolan II, 3 högskolepoäng (Provkod: D006)
Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Enligt 6 kap. 18 § högskoleförordningen ska betyg sättas på en genomgången kurs om inte universitetet föreskriver något annat. Universitetet får föreskriva vilket betygssystem som ska användas. Betyget ska beslutas av en av universitetet särskilt utsedd lärare (examinator).

Enligt universitetets föreskrifter om betygssystem för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (beslut ORU 2018/00929) ska något av uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd användas som betyg. För utbildning som ingår i en internationell magister- eller masterutbildning eller i universitetets kursutbud för utbytesstudenter ska betygsskalan A-F användas. Rektor, eller den rektorn bestämmer, får besluta om undantag från denna bestämmelse för en viss kurs om det finns särskilda skäl.

Som betyg på kursen används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Kommentar till betyg

För att erhålla betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på minst 20 högskolepoäng.

Examinationsformer

Specialpedagogik I, 7,5 högskolepoäng (Provkod: A003)
Skriftlig inlämningsuppgift.

Specialpedagogik II (Provkod: A002)
Obligatoriska moment i form av deltagande i seminarier.

Bedömning för och av lärande I, 7,5 högskolepoäng (Provkod: B001)
Skriftlig inlämningsuppgift.

Bedömning för och av lärande II (Provkod: B002)
Obligatoriska moment i form av deltagande i seminarier.

Verksamhetsförlagd utbildning 4, I, 5 högskolepoäng (Provkod: C001)
Fullgjord VFU.

Verksamhetsförlagd utbildning 4, II, 2,5 högskolepoäng (Provkod: C002)
Muntlig examination.

Verksamhetsförlagd utbildning 4, III (Provkod: C003)
Obligatoriska moment i form av deltagande i seminarier.

Kvalitetsarbete i grund- och gymnasieskolan I, 4,5 högskolepoäng (Provkod: D005)
Skriftlig inlämningsuppgift och muntlig examination

Kvalitetsarbete i grund- och gymnasieskolan II, 3 högskolepoäng (Provkod: D006)
Skriftlig inlämningsuppgift.

Kommentar till examinationsformer
Tid för examination
En examination ska genomföras vid den tidpunkt som bestäms av universitetet. Om en examination, som innebär att studenten kan utföra uppgiften på annan plats än i lärosätets lokaler (t.ex. hemtentamen) inte kan lämnas in i tid, beslutar examinator hur examinationen ska hanteras.

Frånvaro vid obligatoriska moment
Vid eventuell frånvaro från obligatoriska moment gäller universitetets regler för omexamination. I det fall det finns särskilda skäl att göra undantag från tidsintervallet beslutar examinator när det obligatoriska momentet ska genomföras. Examinator kan dock besluta att ersättningsuppgift ska ges.

Frånvaro vid verksamhetsförlagd utbildning
Vid frånvaro från den verksamhetsförlagda utbildningen ska den studerande i samråd med VFU-lärare/arbetslag komplettera den inom kursens ram.

Begränsning av antal provtillfällen
För kurser inom lärarprogrammen som innehåller verksamhetsförlagd utbildning (VFU) begränsas antalet tillfällen för den verksamhetsförlagda utbildningen till två (Dnr ORU 2018/01721). Studenter har rätt till stöd i samband med pågående VFU där det finns tveksamhet om VFU kommer fullgöras. Studenten har även rätt till stöd inför en eventuell förnyad prövning i enlighet med dokumentet "Stöd vid tveksamhet om fullgjord VFU" (Dnr ORU 2018/04263).

Student som påbörjar men inte fullföljer VFU, utan särskilda skäl, ska tilldelas betyget underkänt. Studenten har då förbrukat ett VFU-tillfälle. Underkänd VFU får endast genomföras ytterligare en gång.

Examinator kan besluta om att med omedelbar verkan avbryta en students VFU eller motsvarande om studenten visar allvarliga brister i kunskaper, färdigheter eller förhållningssätt. När VFU avbryts på detta sätt innebär det att studenten underkänns på aktuellt moment och att ett VFU-tillfälle är förbrukat. I sådana fall ska en individuell handlingsplan upprättas i enlighet med institutionens riktlinjer.

För studenter med dokumenterad funktionsnedsättning kan universitetet besluta om anpassning av examination eller annan examinationsform.

För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Särskild behörighet och andra villkor

Utbildningsvetenskaplig kärna II, inriktning gymnasieskolan, 15 högskolepoäng alternativt Utbildningsvetenskaplig kärna II, musiklärare, inriktning gymnasieskolan, 15 högskolepoäng samt någon av kurserna Engelska IVb, Självständigt arbete, inriktning gymnasieskolan, 15 högskolepoäng, Historia IVb, Självständigt arbete, inriktning gymnasieskolan, 15 högskolepoäng, Idrott och hälsa IVb, Självständigt arbete, inriktning gymnasieskolan, 15 högskolepoäng, Matematik IVb, Självständigt arbete, inriktning gymnasieskolan, 15 högskolepoäng eller Musiklärare fördjupning IV, Självständigt arbete, 15 högskolepoäng.

För ytterligare information se universitetets antagningsordning.

Övriga föreskrifter

Delkursen Verksamhetsförlagd utbildning 4 ges på engelska för studenter med inriktning där engelska utgör andraämne.

Verksamhetsförlagd utbildning (VFU)
Innan påbörjad VFU ska utdrag ur belastningsregistret överlämnas till rektor eller motsvarande vid den skola där den studerande har sin VFU-placering.

Örebro universitet har tecknat avtal avseende verksamhetsförlagd utbildning (VFU) med godkända skolhuvudmän i Örebroregionen och dess närområde. Studenten anmäler önskemål om placering enligt universitetets rutiner. Slutlig VFU-placering görs av Örebro universitet och kan avvika från önskemålen.

Den verksamhetsförlagda utbildningen fullgörs inom ramen för en arbetsvecka enligt lärares arbetstidsavtal.

Utbildningsort
Kursen är förlagd till Campus Örebro. Den verksamhetsförlagda utbildningen i kursen förläggs enligt ovanstående föreskrifter om verksamhetsförlagd utbildning.

Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning och/eller handledning under den tid som angavs för kurstillfället som den sökande blivit antagen till (se universitetets antagningsordning). Därefter upphör rätten till undervisning och/eller handledning.

Övergångsbestämmelser

Studenter som påbörjat men inte avslutat kursen i enlighet med den version av kursplan som gällde vårterminen 2023, har rätt att examinera Kvalitetsarbete i grund- och gymnasieskolan I, 6 högskolepoäng (provkod D003) samt Kvalitetsarbete i grund- och gymnasieskolan II, 1,5 högskolepoäng (provkod D004) under 12 till 18 månader från och med 2024-01-15.

Litteratur och övriga lärresurser

Obligatorisk litteratur som rör hela kursen

Rienecker, Lotte & Stray Jørgensen, Peter (2014)
Att skriva en bra uppsats
Malmö: Liber

SFS 2010:800 Skollagen
(senaste upplagan), (valda delar)

Skolverket (2022)
Lgr 22: Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet
Stockholm: Skolverket
(http://www.skolverket.se), (valda delar)

Skolverket (2011)
Lgy11: Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola
Stockholm: Skolverket

Specialpedagogik, 7,5 högskolepoäng

Obligatorisk litteratur

Ahlberg, Ann (2015)
Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik - att bygga broar
Stockholm: Liber

Edfelt, David, Karlsson, Annelie, Lindgren, Ann & Sjölund, Anna (2019)
Autism och ADHD i gymnasiet
Stockholm: Natur & Kultur

Hjörne, Eva & Säljö, Roger (2021)
Elevhälsa och en hälsofrämjande skolutveckling - i teori och praktik
Lund: Gleerups

Hugo, Martin (2018)
Motivationsskapande undervisning och lärmiljö
Skolverket, Lärportal Specialpedagogik, Del 4

Hugo, Martin & Hedegaard, Joel (2019)
Möjligheter och hinder i undervisningen - elever med diagnos inom autismspektrumtillstånd berättar
Stockholm: Skolverket

Hylander, Ingrid & Guvå, Gunilla (2017)
Elevhälsa som främjar lärande. Om professionellt samarbete inom retorik och praktik
Lund: Studentlitteratur

Magnússon, Gunnlaugur, Göransson, Kerstin & Lindqvist, Gunilla (2019)
"Contextualizing inclusive education in educational policy: the case of Sweden" i Nordic Journal of Studies in Educational Policy, DOI: 10.1080/08856257.2019.1603601

Mossige, Margunn, Røskeland, Marianne & Skaathuun, Astrid (2009)
Flera vägar mot mål. Läs- och skrivsvårigheter i gymnasieskolan
Stockholm: Liber

Myrberg, Mats (2007)
Dyslexi - en kunskapsöversikt
Stockholm: Vetenskapsrådet
(https://publikationer.vr.se), (valda delar)

Nilholm, Claes (2019)
En inkluderande skola - möjligheter, hinder och dilemman
Lund: Studentlitteratur

Skolverket (2012)
Kommentarer till Skolverkets allmänna råd om arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram
Stockholm: Skolverket
https://www.skolverket.se/publikationsserier/allmanna-rad/2022/kommentarer-till-allmanna-rad-for-arbete-med-extra-anpassningar-sarskilt-stod-och-atgardsprogram

Skolinspektionen (2021)
Arbetet med individuella stödinsatser i gymnasieskolan
Stockholm: Skolinspektionen

von Ahlefeld Nisser, Désirée (2014)
Specialpedagogers och speciallärares olika roller och uppdrag - Skilda föreställningar möts och möter en pedagogisk praktik
Nordic Studies in Education, 34(4) 246-264
https://doi.org/10.18261/ISSN1891-5949-2014-04-03

Tillägg och kommentarer
Tillkommer ca 200 sidor där breddnings- eller fördjupningslitteratur inom valt tema i anslutning till delkursen ingår. Litteraturen väljs i samråd med läraren.

Bedömning för och av lärande, 7,5 högskolepoäng

Obligatorisk litteratur

Arensmeier, Cecilia & Lennqvist Lindén, Ann-Sofie (2017)
"Bemyndigande eller granskning - nationella prov som styrinstrument" i Utbildning & Demokrati, 26(2), 49-74

Black, Paul, Harrison, Christine, Lee, Clara, Marshall, Bethan & Wiliam, Dylan (2004)
"Working Inside the Black Box: Assessment for Learning in the Classroom" i Phi Delta Kappan, 86(1), 8-21

Grettve, Anna, Israelsson, Marie & Jönsson, Anders (2014)
Att bedöma och sätta betyg: tio utmaningar i lararens vardag (första utgåvan)
Stockholm: Natur & Kultur

Hirsch, Åsa & Lundahl, Christian (red.) (2021)
Hållbar bedömning: bildning, välbefinnande och utveckling i skolans bedömningsarbete (första utgåvan)
Stockholm: Natur & kultur

Hofvendal, Johan (2006)
"Noa har inga fel: om bristfokus i skolans utvecklingssamtal" i Utbildning och Demokrati, Tidskrift för didaktik och utbildningspolitik, 15(3)

Jönsson, Anders (2017)
Prov eller bedömning? Att tolka och använda provresultat och omdömen
Lund: Gleerups förlag

Lundahl, Christian (2014)
Bedömning för lärande
Lund: Studentlitteratur

Mickwitz, Larissa (2015)
"Den professionella lärarens möjlighetsvillkor" i Utbildning & Demokrati, 24(2), 33-54

Ninomiya, Shuichi (2016)
"The Possibilities and Limitations of Assessment for Learning: Exploring the Theory of Formative Assessment and the Notion of "Closing the Learning Gap"" i Educational Studies in Japan: International Yearbook, 79(10), 79-91

Skolverket (2014)
Allmänna råd för arbete med extra anpassning, särskilt stöd och åtgärdsprogram
Stockholm: Skolverket
(www.skolverket.se)

Skolverket (2018)
Skolverkets allmänna råd med kommentarer. Betyg och betygssättning
Stockholm: Skolverket
(http://www.skolverket.se)

Skolverket (2013)
Förskolans och skolans värdegrund - förhållningssätt, verktyg och metoder
Stockholm: Skolverket
(www.skolverket.se)

Skolverket (2014)
Skolan och hemmet - exempel och forskning om lärares samarbete med elevernas vårdnadshavare
Stockholm: Skolverket
(www.skolverket.se)

Torrance, Harry (2012)
"Formative assessment at the crossroads: Conformative, deformative and transformative assessment" i Oxford Review of Education, 38(3), 323-342

Inriktning engelska som andraämne

Borg, Simon (2011)
"The impact of in-service teacher education on language teachers' beliefs" i System, 39, 370-380*

Council of Europe (2001)
The Common European Framework of Reference for Languages: Learning, Teaching, Assessment
Cambridge: Cambridge University Press, (valda delar)*

Davison, Chris & Leung, Constant (2009)
"Current issues in English language teacher-based assessment" i TESOL Quarterly, 43(3), 393-415*

Hedge, Tricia (2000)
Teaching and learning in the English language classroom
Oxford: Oxford University Press, (valda delar)*

Ivanic, Roz (2004)
"Discourses of Writing and Learning to Write" i Language and Education, 18(3), (valda delar)*

Ketabi, Somaye & Ketabi, Saeed (2014)
"Classroom and formative assessment in second/foreign language teaching and learning" i Theory and practice in language studies, 4(2), 435-440*
Knight, Ben (1992)
"Assessing speaking skills: A workshop for teacher development" i ELT Journal, 46(3), 294-302*

Lundahl, Bo (2012)
Engelsk språkdidaktik
Lund: Studentlitteratur, (valda delar)

Skolverket (2022)
Kommentarmaterial till kursplanen i engelska
(www.skolverket.se), (valda delar)*

Sommers, Nancy (1982)
"Responding to Student Writing" i College Composition and Communication, 33(2), (valda delar)*

Inriktning historia som andraämne

Duquette, Catherine (2015)
"Relating Historical Conciousness to Historical Thinking through Assessment" i Ercikan, Kadriye & Seixas, Peter (red.): New Directions in Assessing Historical Thinking Routledge
New York, NY: Routledge

Gómez Carrasco, Cosme J. & Miralles Martínez, Pedro (2016)
"Historical skills in compulsory education: assessment, inquiry based strategies and students' argumentation" i Journal of New Approaches in Educational Research, 5(2), 130-136

Mullin, Joan & Hill, William (1997)
"The Evaluator as Evaluated: The Role of Formative Assessment in History Class" i The Clearing House, 71(2), 88-91

Seixas, Peter, Gibson, Lindsay, & Ercikan Kadriye (2015)
"A design process for assessing historical thinking. The Case of a One-Hour Test" i Ercikan, Kadriye & Seixas, Peter (red.): New Directions in Assessing Historical Thinking
New York, NY: Routledge

Van Sledright, Bruce (2015)
"Assessing for learning in the History Classroom" i Ercikan, Kadriye & Seixas, Peter (red.): New Directions in Assessing Historical Thinking Routledge
New York, NY: Routledge

Inriktning idrott som andraämne

Leirhaug, Peter E. & MacPhail, Ann (2015)
"'It's the other assessment that is the key': three Norwegian physical education teachers' engagement (or not) with assessment for learning" i Sport, education and society, 20(5), 624-640

López-Pastor, Victor Manuel, Kirk, David, Lorente-Catalán, Eloisa, MacPhail, Ann & Macdonald, Doune (2013)
"Alternative assessment in physical education: a review of international literature" i Sport, Education and Society, 18(1)

Redelius, Karin & Hay, Peter J. (2012)
"Student views on criterion-referenced assessment and grading in Swedish physical education" i Physical Education & Sport Pedagogy, 17(2)

Svennberg, Lena, Meckbach, Jane & Redelius, Karin (2014)
"Exploring PE teachers' 'gut feelings': An attempt to verbalise and discuss teachers' internalised grading criteria" i European Physical Education Review, 20(2)

Tolgfors, Björn (2018)
"Different versions of assessment for learning in the subject of physical education" i Physical Education and Sport Pedagogy, 23(3), 311-327

Inriktning matematik som andraämne

Lithner, Johan, Bergqvist, Ewa, Bergqvist, Tomas & Boesen, Jesper (2010)
Mathematical Competencies: A Research Framework i Mathematics and mathematics education: Cultural and social dimensions / [ed] Bergsten, Jablonka & Wedege, Linköping

Sweden: Svensk förening för matematikdidaktisk forskning, SMDF
(valda delar), (valbar mot Säfström, Anna Ida (2013))

Niss, Mogens (2015)
Mathematical Competencies and PISA i Stacey, Kaye & Turner, Ross (red.):
Assessing Mathematical Literacy - The Pisa Experience (s. 35 - 56). Cham: Springer
(valbar mot Niss, Mogens (2003) eller Niss, Mogens & Højgaard Jensen, Tomas (2002))

Niss, Mogens (2003)
Mathematical competencies and the learning of mathematics: the Danish KOM project.
Paper presented at the 3rd Mediterranean Conference on Mathematical Education - Athens, Hellas 3-4-5 January 2003, Athen
(valbar mot Niss, Mogens (2015) eller Niss, Mogens & Højgaard Jensen, Tomas (2002))

Niss, Mogens & Højgaard Jensen, Tomas (2002)
Kompetencer og matematiklaering - Ideer og inspiration til udvikling af matematikundervisning i Danmark. (nr.18-2002)
Copenhagen: Undervisningsministeriet, Uddannelsesstyrelsen
(valbar mot Niss, Mogens (2015) eller Niss, Mogens (2003))

Skolverket
Bedömningsportalen
Stockholm: Skolverket
(https://bp.skolverket.se/web/bs_gy_mat/start)

Säfström, Anna Ida (2013)
Exercising mathematical competence: Practicing representation theory and representing mathematical practice. (Doctoral Thesis, Gothenburg University, Gothenburg) (valda delar), (valbar mot Lithner, Johan, Bergqvist, Ewa, Bergqvist, Tomas & Boesen, Jesper (2010))

Inriktning musik som andraämne

Fautley, Martin (2010)
Assessment in Music Education
Oxford: Oxford University Press

Vinge, John (2014)
Vurdering i musikkfag. En deskriptiv, analytisk studie av musikklæreres vurderingspraksis i ungdomsskolen
Diss: Oslo, Norges musikkhøgskole, NMH-publikasjoner 2014:1, (valda delar)*

Zandén, Olle (2010)
Samtal om samspel: kvalitetsuppfattningar i musiklärares dialoger om ensemblespel på gymnasiet
(Diss., Göteborg: Göteborgs universitet)

Tillägg och kommentarer
Litteratur markerad med * distribueras via Blackboard.
Material om ca 150 sidor tillkommer (inriktning engelska).
Ca 50 sidor artikelmaterial samt 2 vetenskapliga artiklar och en avhandling i historiedidaktik som väljs i samråd med läraren tillkommer (inriktning historia).

Dessutom tillkommer lokala dokument som reglerar verksamheten vid VFU-skolan:

• Kommunala och lokala planer
• Åtgärdsprogram
• Likabehandlingsplan

Verksamhetsförlagd utbildning 4, 7,5 högskolepoäng

Obligatorisk litteratur

Samma kurslitteratur som för delkursen: Bedömning för och av lärande.

Tillägg och kommentarer
Vetenskapliga artiklar och rapporter ca 250 sidor och populärvetenskapliga artiklar som speglar aktuell debatt ca 50 sidor tillkommer.

Kvalitetsarbete i grund- och gymnasieskolan, 7,5 högskolepoäng

Obligatorisk litteratur

Andersson, Erik, Rudsberg, Karin, Sundhäll, Marcus & Teledahl, Anna (2022)
Kollegialt lärande för skol- och undervisningsförbättring - ett helhetsperspektiv
Lund: Studentlitteratur

Tillägg och kommentarer
Ytterligare litteratur tillkommer i form av 4-6 vetenskapliga artiklar och 2-3 rapporter av vetenskaplig karaktär.