Utbildningsvetenskaplig kärna I, inriktning förskola, 30 högskolepoäng

Core Education Subjects I, with a Specialisation in Early Years Teaching, 30 Credits

Mål

Mål för utbildning på grundnivå

Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas

• förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar,
• förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och
• beredskap att möta förändringar i arbetslivet.

Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att

• söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå,
• följa kunskapsutvecklingen, och
• utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området.

(1 kap. 8 § högskolelagen)

Kursens mål

Kunskap och förståelse
Den studerande ska efter avslutad kurs visa grundläggande kunskaper om

• olika teoretiska perspektiv på barndom, barns utveckling, sociala relationer, kommunikation och lärande,
• barns relationsskapande i förskolan samt dess betydelse för utveckling och lärande,
• förskollärares möjligheter att skapa förutsättningar för delaktighet, meningsskapande och lärande,
• praktiska och estetiska lärprocesser,
• förskolans uppdrag att ta hänsyn till barns rättigheter och att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av barn,
• förskolans historiska framväxt samt förskollärares professionshistoria,
• förskolans styrning och styrdokument,
• lagstiftningen gällande sekretess, diskriminering och kränkande behandling,
• innebörder av begreppet didaktik,
• förskolans uppdrag att hos barn förankra förskolans värdegrund,
• hur olika synsätt på barns utveckling, lärande, lek och kommunikation får betydelse för förskoleverksamhetens innehåll och utformning, och
• betydelsen av förskollärares didaktiska val i förskolan och dess konsekvenser för verksamhetens innehåll och utformning.

Färdighet och förmåga
Efter avslutad kurs ska den studerande kunna

• problematisera frågor om barns rättigheter, utifrån barn-, pedagog- och föräldraperspektiv,
• problematisera möjliga konsekvenser av olika samspelsmönster i förskolans vardag,
• reflektera över förskollärares pedagogiska ledarskap och dess konsekvenser för barns sociala relationer och lärande,
• reflektera över hur olika normer kring makt, kön, etnicitet och flerspråkighet kommer till uttryck i förskolan,
• relatera förskolans styrdokument till förskollärares arbete,
• använda estetiska och interaktiva presentationsformer, och
• hantera vetenskapligt skrivande på grundläggande nivå.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
Efter avslutad kurs ska den studerande kunna

• överväga hur barns olika livsvillkor får konsekvenser för barns sociala relationer och förskollärares arbete,
• förhålla sig till förskolans värdegrundsuppdrag med fokus på jämställdhet, jämlikhet, barns rättigheter och inflytande,
• värdera betydelsen av ett professionellt förhållningssätt gentemot barn, och
• kommunicera och samverka med barn och förskolans personal.

Kursens huvudsakliga innehåll

Sociala relationer och pedagogiskt ledarskap, 7,5 högskolepoäng

Inom delkursen behandlas grunderna i vetenskapligt förhållningssätt och vetenskapligt skrivande. Delkursen innehåller två teman:

Sociala relationer
Inom temat behandlas teorier om barns relationsskapande processer samt frågor om makt och normalitet.

Pedagogiskt ledarskap
Inom temat behandlas frågor om betydelsen av pedagogiskt ledarskap för barns lärande och sociala utveckling.

Didaktik och lärande, 7,5 högskolepoäng

Delkursen innehåller två teman:

Didaktiska perspektiv och lärandeteori
Inom temat behandlas olika teorier om lärande såsom behaviorism, kognitivism, sociokulturell teori och pragmatism. Vidare behandlas begreppet didaktik och dess betydelse för förskollärares arbete.

Kommunikation och lärande
Inom temat fördjupas teorier om barns anknytning och utveckling.

Utbildningens historia, organisation och värden, 7,5 högskolepoäng

Delkursen innehåller två teman:

Förskolans organisation och historia
Inom temat behandlas förskolans historiska framväxt och förskollärares professionshistoria. Vidare behandlas förskolans styrning samt styrdokument och lagstiftning som är relevant för förskolan.

Förskolans värdegrundsuppdrag
Inom temat behandlas förskolans värdegrund med fokus på jämställdhet, jämlikhet och barns inflytande. Vidare behandlas frågor om barns rättigheter, sociala aspekter av hållbar utveckling och förskolans uppdrag att motverka diskriminering och kränkande behandling.

Verksamhetsförlagd utbildning 1, 7,5 högskolepoäng

Delkursen innehåller två teman:

Sociala relationer och pedagogiskt ledarskap
Inom temat behandlas förskollärares arbete med att leda pedagogisk verksamhet med särskilt avseende på kommunikation och sociala relationer.

Didaktik och lärande
Inom temat behandlas förskollärares arbete med att leda pedagogisk verksamhet med särskilt avseende på lärande och didaktiska val.

Studieformer

Undervisningen bygger på ett studentcentrerat lärande som kan innefatta föreläsningar (på campus och/eller webb), seminarier, workshops, verksamhetsförlagd utbildning, studiegruppsarbeten och handledning.

Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning och/eller handledning under den tid som angavs för kurstillfället som den sökande blivit antagen till (se universitetets antagningsordning). Därefter upphör rätten till undervisning och/eller handledning.

Examinationsformer

Sociala relationer och pedagogiskt ledarskap

Sociala relationer och pedagogiskt ledarskap I, 7,5 högskolepoäng (Provkod: A001)
Individuell skriftlig uppgift.

Sociala relationer och pedagogiskt ledarskap II (Provkod: A002)
Obligatoriska moment i form av deltagande i seminarier.

Didaktik och lärande

Didaktik och lärande I, 1 högskolepoäng (Provkod: B001)
Individuell muntlig presentation.

Didaktik och lärande II, 6,5 högskolepoäng (Provkod: B002)
Salstentamen.

Didaktik och lärande III (Provkod: B003)
Obligatoriska moment i form av deltagande i seminarier.

Utbildningens historia, organisation och värden

Utbildningens historia, organisation och värden I, 7,5 högskolepoäng (Provkod: C001)
Hemtentamen.

Utbildningens historia, organisation och värden II (Provkod: C002)
Obligatoriska moment i form av deltagande i seminarier.

Verksamhetsförlagd utbildning 1

Verksamhetsförlagd utbildning 1, I, 4,5 högskolepoäng (Provkod: D001)
Fullgjord VFU.

Verksamhetsförlagd utbildning 1, II, 1,5 högskolepoäng (Provkod: D004)
Skriftlig uppgift.

Verksamhetsförlagd utbildning 1, III, 1,5 högskolepoäng (Provkod: D005)
Gestaltande presentation.

Verksamhetsförlagd utbildning 1, IV (Provkod: D006)
Obligatoriska moment i form av deltagande i seminarier.

För studenter med dokumenterad funktionsnedsättning kan universitetet besluta om anpassning av examination eller annan examinationsform.

För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Kommentar till examinationsformer

Tid för examination
Om tidpunkten för examination inte hålls beslutar examinator hur examinationen ska genomföras, samt i förekommande fall tidsram för den.

Frånvaro vid obligatoriska moment
Vid eventuell frånvaro från obligatoriska moment gäller universitetets regler för omexamination. I det fall det finns särskilda skäl att göra undantag från tidsintervallet beslutar examinator när det obligatoriska momentet ska genomföras. Examinator kan dock besluta att ersättningsuppgift ska ges.

Frånvaro vid verksamhetsförlagd utbildning
Vid eventuell frånvaro från den verksamhetsförlagda utbildningen ska den studerande i samråd med VFU-lärare/arbetslag komplettera den inom kursens ram.

Begränsning av antal provtillfällen
För kurser inom lärarprogrammen som innehåller verksamhetsförlagd utbildning (VFU) begränsas antalet tillfällen för den verksamhetsförlagda utbildningen till två (Dnr ORU 2018/01721). Studenter har rätt till stöd i samband med pågående VFU där det finns tveksamhet om VFU kommer fullgöras. Studenten har även rätt till stöd inför en eventuell förnyad prövning i enlighet med dokumentet ”Stöd vid tveksamhet om fullgjord VFU” (Dnr ORU 2018/04263).

Betyg

Enligt 6 kap. 18 § högskoleförordningen ska betyg sättas på en genomgången kurs om inte universitetet föreskriver något annat. Universitetet får föreskriva vilket betygssystem som ska användas. Betyget ska beslutas av en av universitetet särskilt utsedd lärare (examinator).

Enligt universitetets föreskrifter om betygssystem för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (beslut ORU 2018/00929) ska något av uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd användas som betyg. För utbildning som ingår i en internationell magister- eller masterutbildning eller i universitetets kursutbud för utbytesstudenter ska betygsskalan A-F användas. Rektor, eller den rektorn bestämmer, får besluta om undantag från denna bestämmelse för en viss kurs om det finns särskilda skäl.

Som betyg på kursen används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Sociala relationer och pedagogiskt ledarskap I
Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Sociala relationer och pedagogiskt ledarskap II
Som betyg används Deltagit (DT).

Didaktik och lärande I
Som betyg används Underkänd (U) eller Godkänd (G).

Didaktik och lärande II
Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Didaktik och lärande III
Som betyg används Deltagit (DT).

Utbildningens historia, organisation och värden I
Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Utbildningens historia, organisation och värden II
Som betyg används Deltagit (DT).

Verksamhetsförlagd utbildning 1, I
Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Verksamhetsförlagd utbildning 1, II
Som betyg används Underkänd (U) eller Godkänd (G).

Verksamhetsförlagd utbildning 1, III
Som betyg används Underkänd (U) eller Godkänd (G).

Verksamhetsförlagd utbildning 1, IV
Som betyg används Deltagit (DT).

För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Kommentar till betyg

För att erhålla betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på minst 18,5 högskolepoäng.

Särskild behörighet och andra villkor

Grundläggande behörighet samt Naturkunskap 1b / 1a1+1a2 och Samhällskunskap 1b / 1a1 +1a2 (områdesbehörighet A6a)

eller

Grundläggande behörighet samt Engelska B, Naturkunskap A och Samhällskunskap A (områdesbehörighet 6A)

För ytterligare information se universitetets antagningsordning.

Tillgodoräknande av tidigare utbildning

Student som tidigare genomgått utbildning eller fullgjort annan verksamhet ska enligt högskoleförordningen tillgodoräknas detta som en del av den aktuella utbildningen under förutsättning att den tidigare utbildningen eller verksamheten uppfyller vissa krav.

För ytterligare information se universitetets lokala regler för tillgodoräknanden.

Övriga föreskrifter

Verksamhetsförlagd utbildning (VFU)
Innan påbörjad VFU ska utdrag ur belastningsregistret överlämnas till rektor eller motsvarande vid den skola där den studerande har sin VFU-placering.

Örebro universitet har tecknat avtal avseende verksamhetsförlagd utbildning (VFU) med godkända skolhuvudmän i Örebroregionen och dess närområde. Den studerande anmäler önskemål om placering enligt universitetets rutiner. Örebro universitet beslutar om slutlig placering. Beslutet kan avvika från önskemålen.

Den verksamhetsförlagda utbildningen fullgörs inom ramen för en arbetsvecka enligt lärares arbetstidsavtal.

Utbildningsort
Kursen är förlagd till Campus Örebro. Den verksamhetsförlagda utbildningen i kursen förläggs enligt ovanstående föreskrifter om verksamhetsförlagd utbildning.

Övergångsbestämmelser

Om kursen genomgår sådana förändringar som är så omfattande att studenten inte kan examineras i enlighet med denna kursplan så anordnas möjlighet till särskilda examinationer i enlighet med universitetets lokala riktlinjer. Om det blir aktuellt kommer institutionen att informera berörda studenter.

Kurslitteratur och övriga läromedel

Obligatorisk litteratur som rör hela kursen

Schött, Kristina, Hållsten, Stina, Strand, Hans & Moberg, Bodil (2015)
Studentens skrivhandbok
Stockholm: Liber

SFS 1949:105 (1949)
Tryckfrihetsförordningen

SFS 2001:453 (2001)
Socialtjänstlag
(SoL)

SFS 2008:567 (2008)
Diskrimineringslag

SFS 2009:400 (2009)
Offentlighet och sekretesslag

SFS 2010:800 (2010)
Skollag

Skolverket (2018)
Lpfö 18: Läroplan för förskolan
Stockholm: Skolverket

Skolverket (2019)
Lgr 11: Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, reviderad 2019
Stockholm: Skolverket

Utrikesdepartementet (2006)
UD Info. Mänskliga rättigheter: Konventionen om barnets rättigheter
Stockholm: Utrikesdepartementet

Tillägg och kommentarer som rör hela kursen

Litteratur markerad med * distribueras via Blackboard.
Senare upplagor av kurslitteraturen kan användas om inget annat anges.

Sociala relationer och pedagogiskt ledarskap, 7,5 högskolepoäng

Obligatorisk litteratur

Alnervik, Karin & Alnervik, Per (2017)
Pedagogiskt ledarskap och kollegialt lärande i förskolan
Stockholm: Liber

Andersson Tegnér, Lisa & Heikkilä, Mia (2017)
Att arbeta med jämställdhet i förskolan med normmedveten pedagogik
Stockholm: Liber

Arnér, Elisabeth & Tellgren, Britt (2006)
Barns syn på vuxna. Att komma nära barns perspektiv
Lund: Studentlitteratur

Bergnehr, Disa (2019)
"Barnperspektiv, barns perspektiv och barns aktörskap - en begreppsdiskussion" i Nordisk tidsskrift for pedagogikk och kritikk, 5, 49-61
https://doi.org/10.23865/ntpk.v5.1373

Engdahl, Karin (2014)
Förskolegården. En pedagogisk miljö för barns möten, delaktighet och inflytande
Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap

Eriksson, Anita (2014)
"Förskollärarens förtydligande ansvar. En balansgång mellan demokratiskt förhållningssätt och att utöva yrkeskunskap" i Tidskrift for Nordisk Barnehageforskning, 7(7), 1-17

Frelin, Anneli (2012)
Lyhörda lärare: professionellt relationsbyggande i förskola och skola
Stockholm: Liber

Lunneblad, Johannes (2013)
"Tid att bli svensk: En studie om mottagandet av nyanlända barn och familjer i den svenska förskolan" i Tidskrift for Nordisk Barnehageforskning, 6(8), 1-14

Pramling Samuelsson, Ingrid, Asplund Carlsson, Maj, Olsson, Bengt, Pramling, Niclas & Wallerstedt, Cecilia (2015)
Konsten att lära barn estetik. En utvecklingspedagogisk studie av barns kunnande inom musik, poesi och dans
Lund: Studentlitteratur

Stier, Jonas & Riddersporre, Bim (2019)
Interkulturellt arbete i förskolan. Med läroplanen som grund
Stockholm: Natur & Kultur

Tellgren, Britt (2004)
Förskolan som mötesplats. Barns strategier för tillträden och uteslutningar i lek och samtal
Örebro universitet, Licentiatavhandlingar vid Pedagogiska institutionen

Tillägg och kommentarer
Tillkommer ytterligare ca 100 sidor i form av vetenskapliga artiklar.

Didaktik och lärande, 7,5 högskolepoäng

Obligatorisk litteratur

Broberg, Malin, Hagström, Birthe & Broberg, Anders (2012)
Anknytning i förskolan
Stockholm: Natur och Kultur

Engdahl, Karin (2014)
Förskolegården. En pedagogisk miljö för barns möten, delaktighet och inflytande
Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap

Eriksson Bergström, Sofia (2017)
Rum, barn och pedagoger. Om möjligheter och begränsningar för lek, kreativitet och förhandlingar
Stockholm: Liber

Frödén, Sara (2012)
I föränderliga och slutna rosa rum. En etnografisk studie av kön, ålder och andlighet i en svensk waldorfförskola
Örebro universitet, Örebro studies in education 35

Heikkilä, Mia, Schaeffer Andersson, Jennie, Saler, Karin, Lillvist, Anne, Lindberg, Malin & Engman, Jens (2019)
12 råd om förskolans rum för barns lek och lärande
Vinnova, Mälardalens högskola, Luleå tekniska universitet, Lycklig arkitektur AB, Västerås stad
http://normmedvetnarum.se/wp-content/uploads/2019/09/Ra%CC%8Ad-fo%CC%88r-normkreativa-fo%CC%88rskolerum.pdf

Hellman, Anette (2010)
Kan Batman vara rosa? Förhandlingar om pojkighet och normalitet på en förskola
Göteborg: Göteborgs universitet, Gothenburg studies in educational sciences 299

Jonsson, Agneta (2017)
"Nuets didaktik i undervisning med förskolans yngsta barn" i Jonsson, Agneta & Pramling Samuelsson, Ingrid (red.) Förskolans yngsta barn. perspektiv på omsorg, lärande och lek
Stockholm: Liber *

Selander, Staffan (2012)
"Didaktik - undervisning och lärande" i Lundgren, Ulf P, Säljö, Roger & Liberg, Caroline (red.) Lärande skola bildning. Grundbok för lärare
Stockholm: Natur & Kultur *

Säljö, Roger (2012)
"Den lärande människan - teoretiska traditioner" i Lundgren, Ulf P, Säljö, Roger & Liberg, Caroline (red.) Lärande skola bildning. Grundbok för lärare
Stockholm: Natur & Kultur *

Wardle, Francis (2009)
Approaches to early childhood and elementary education
Hauppauge: Nova Science Publishers (valda delar)

Tillägg och kommentarer
Tillkommer ytterligare ca 100 sidor i form av vetenskapliga texter.

Utbildningens historia, organisation och värden, 7,5 högskolepoäng

Obligatorisk litteratur

Andersson Tegnér, Lisa & Heikkilä, Mia (2017)
Att arbeta med jämställdhet i förskolan med normmedveten pedagogik
Stockholm: Liber

Arneback, Emma & Jämte, Jan (2017)
Att motverka rasism i förskolan och skolan
Stockholm: Natur & Kultur

Davidsson, Fanny (2018)
Lekande rätt. En förskola för barnets rättigheter
Lund: Studentlitteratur

Hägglund, Solveig, Quennerstedt, Ann & Thelander, Nina (2012)
Barns och ungas rättigheter i utbildning
Malmö: Gleerups

Lindgren, Anne-Li & Söderlind, Ingrid (2019)
Förskolans historia. Förskolepolitik, barn och barndom
Malmö: Gleerups

Roslund, Helene (2019)
Förskolan - uppdrag och juridik
Lund: Studentlitteratur

Tellgren, Britt (2008)
Från samhällsmoder till forskarbehörig lärare. Kontinuitet och förändring i en lokal förskollärarutbildning
Örebro Studies in Education 24

Tillägg och kommentarer
Tillkommer ytterligare ca 100 sidor i form av vetenskapliga artiklar eller andra relevanta texter från myndigheter.

Verksamhetsförlagd utbildning 1, 7,5 högskolepoäng

Tillägg och kommentarer

Den verksamhetsförlagda utbildningen omfattas av följande litteratur: obligatorisk litteratur som rör hela kursen, litteratur från delkursen ”Sociala relationer och pedagogiskt ledarskap” samt litteratur från delkursen ”Didaktik och lärande”.