Kursplan

Utbildningsvetenskaplig kärna I, inriktning f-3, 30 högskolepoäng

Core Education Subjects I, with a Specialisation in Early Years Teaching and Compulsory School Grades 1-3 Teaching, 30 Credits

Kurskod: PE021G Högskolepoäng: 30
Huvudområde: Pedagogik Fördjupning: GXX
    Senast ändrad: 2020-03-12
Utbildningsnivå: Grundnivå Beslutad av: Prefekt
Inrättad: 2015-02-10 Litteraturlista fastställd: 2020-03-12
Giltig fr.o.m.: Höstterminen 2020 Revision: 2

Mål

Mål för utbildning på grundnivå

Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas

  • förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar,
  • förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och
  • beredskap att möta förändringar i arbetslivet.

Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att

  • söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå,
  • följa kunskapsutvecklingen, och
  • utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området.

(1 kap. 8 § högskolelagen)

Kursens mål

Kursgemensamma mål
Den studerande ska efter avslutad kurs kunna

  • redogöra för vad som kännetecknar en vetenskaplig framställning och diskutera olika former för att kommunicera vetenskapliga resultat, och
  • skriva akademiska texter som följer gängse normer för disposition, struktur och språkbehandling, samt skilja den egna rösten från andras.

Delkurs Sociala relationer och pedagogiskt ledarskap
Den studerande ska efter avslutad kurs kunna

  • beskriva olika perspektiv på barns och elevers relationskapande samt överväga dess betydelse för elevers utveckling och lärande i förskoleklass respektive årskurs 1-3,
  • beskriva olika perspektiv på pedagogiskt ledarskap och överväga dess betydelse för elevers utveckling och lärande i förskoleklass respektive årskurs 1-3,
  • argumentera för betydelsen av konflikthantering och diskutera dess relation till pedagogiskt ledarskap, samt till elevers lärande och utveckling i förskoleklass respektive årskurs 1-3,
  • beskriva och diskutera lärarens yrkesetiska hållning i förskoleklass respektive årskurs 1-3, och
  • överväga hur normer påverkar elevers förutsättningar för utveckling och lärande i förskoleklass respektive årskurs 1-3.

Delkurs Didaktik och lärande
Den studerande ska efter avslutad kurs kunna

  • redogöra för didaktik som praktiskt verktyg i planering och utförande av undervisning, samt som vetenskapligt förhållningssätt,
  • redogöra för och jämföra utmärkande drag i olika lärandeteorier, samt reflektera över skillnader och likheter mellan vardagskunskap och vetenskaplig kunskap,
  • jämföra och diskutera didaktiska val och dess betydelse för undervisning i förskoleklass respektive årskurs 1-3,
  • använda digitala presentationer, och
  • diskutera didaktiska utmaningar kopplat till en utbildning för hållbar utveckling i förskoleklass respektive årskurs 1-3.

Delkurs Utbildningens historia, organisation och värden
Den studerande ska efter avslutad kurs kunna

  • beskriva huvuddrag i förskoleklassens och skolans historiska framväxt och resonera om dess relation till samtida utbildningspolitiska frågor,
  • redogöra för styrningen av skolan samt reflektera över betydelsen av styrdokument och lagstiftning i lärares arbete,
  • diskutera styrningens konsekvenser för lärares arbete och yrkesetiska dilemman som uppkommer i praktiken,
  • redogöra för och kritiskt reflektera över skolans värdegrundsuppdrag med fokus på demokrati, jämlikhet och barns mänskliga rättigheter, och
  • analysera och ta ställning till praktiskt värdegrundsarbete i förskoleklass respektive årskurs 1-3.

Delkurs Verksamhetsförlagd utbildning 1
Den studerande ska efter avslutad kurs kunna

  • med stöd av verksamma lärare planera, genomföra och utvärdera undervisningsaktiviteter,
  • reflektera kring det egna, och andras, pedagogiska ledarskap och dess konsekvenser för elevernas relationskapande och lärande i förskoleklass respektive årskurs 1-3,
  • förhålla sig till elever, vårdnadshavare, kollegor och övrig personal på skolan på ett ansvarstagande och samarbetsorienterat sätt, och
  • utifrån professionsrelevanta frågor använda enkla observationsmetoder för att undersöka delar av skolans verksamhet för förskoleklass respektive årskurs 1-3.

Kursens huvudsakliga innehåll

Sociala relationer och pedagogiskt ledarskap, 7,5 högskolepoäng

I delkursen perspektiveras lärares och elevers relationsskapande processer samt hur dessa påverkar elevers förutsättningar för utveckling och lärande i förskoleklass respektive årskurs 1-3. Att utöva pedagogiskt ledarskap handlar både om att skapa förutsättningar för pedagogiska möten och om att kunna reflektera över lärarens roll i relation till elevers villkor för utveckling och lärande. Centrala teman i kursen berör teorier om maktordning mellan barn och vuxna, anknytning och mentalisering, normstrukturer, lärares yrkesetiska principer samt konflikthantering. Inom delkursen introduceras även grunderna i vetenskapligt förhållningssätt och vetenskapligt skrivande. Detta utvecklas sedan fortlöpande under terminen. Teman som behandlas är bland annat skillnaden mellan vardaglig och vetenskaplig kunskap, vetenskaplig disposition, olika former för att kommunicera vetenskapliga resultat, referenshantering samt grundläggande normer för struktur och språkbehandling inom akademiska genrer.

Didaktik och lärande, 7,5 högskolepoäng

Delkursen fokuserar relationen mellan undervisning och lärande, samt didaktisk kunskap. Att utveckla en didaktisk kompetens kan handla om att skapa förståelse för hur läraren genom sitt agerande bidrar till undervisningens utformning och genomförande, och om hur didaktikens kunskap kan användas som verktyg för att hantera undervisningens utmaningar och möjligheter i förskoleklass respektive årskurs 1–3. Vidare behandlar delkursen olika teorier om lärande där generell teoribildning kombineras med specifika frågor om det lärande som präglar verksamheten i förskoleklass respektive årskurs 1–3. Delkursen innehåller även en didaktisk fördjupning på temat hållbar utveckling. Utbildning för hållbar utveckling präglas av ett komplext och känsloladdat innehåll vilket ställer krav på lärarens didaktiska kompetens. Under delkursen får studenten bekanta sig med didaktiska metoder (exempelvis lek) som kan vara användbara för att närma sig svåra frågor och undervisningsinnehåll.

Utbildningens historia, organisation och värden, 7,5 högskolepoäng

Delkursen består av två teman: skolans historia och organisation samt skolans värdegrundsuppdrag. Vad gäller skolans historia, syftar delkursen till att visa hur kännedom om skolans historiska framväxt bidrar till förståelsen för dagens skola och ger en bakgrund till samtida utbildningspolitiska frågor och debatter. När det gäller skolans styrning, ligger styrdokument och lagstiftning som är relevant för grundskolan i förgrunden. Betydelsen av styrdokument och lagstiftning gällande sekretess, diskriminering och kränkande behandling diskuteras utifrån fallbeskrivningar av autentiska situationer från skolsammanhang. På så vis uppmärksammas yrkesetiska dilemman som kan uppkomma i praktiken såväl som till exempel juridifieringens konsekvenser för lärares arbete. Delkursen innehåller också en fördjupning i skolans värdegrund och då med fokus på jämlikhet och barns mänskliga rättigheter. Här behandlas exempelvis hur värdegrundsarbete gällande antirasism/rasism och barns mänskliga rättigheter, som en del av skolans uppdrag att motverka diskriminering och kränkande behandling, kan praktiseras i förskoleklass respektive årskurs 1-3.

Verksamhetsförlagd utbildning 1, 7,5 högskolepoäng

I delkursen sker ett initialt möte med professionen då studenten gör cirka 5 veckors verksamhetsförlagd utbildning (VFU) i förskoleklass eller skolans årskurser 1-3. Detta tidiga möte med en pedagogisk praktik är av central vikt då det ger studenten möjlighet att skapa en övergripande förståelse för lärarens varierande arbetsuppgifter och mångfacetterade uppdrag. Delkursen anknyter till tidigare delkurser och tematiserar specifikt sociala relationer och pedagogiskt ledarskap samt didaktik och lärande. Under VFU förväntas studenten att med stöd av verksamma lärare genomföra undervisningsaktiviteter några gånger i veckan och i samtal med handledare reflektera över erfarenheten. Studenten undersöker även aspekter av den pedagogiska verksamheten genom att använda en enkel observationsmetod.

Studieformer

Undervisningen bygger på ett studentcentrerat lärande som kan innefatta föreläsningar (på campus och/eller webb), seminarier, verksamhetsförlagd utbildning, workshops, studiegruppsarbeten och handledning.

Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning och/eller handledning under den tid som angavs för kurstillfället som den sökande blivit antagen till (se universitetets antagningsordning). Därefter upphör rätten till undervisning och/eller handledning.

Examinationsformer

Sociala relationer och pedagogiskt ledarskap

Sociala relationer och pedagogiskt ledarskap I, 7,5 högskolepoäng (Provkod: A001)
Individuell skriftlig uppgift.

Sociala relationer och pedagogiskt ledarskap II (Provkod: A002)
Obligatoriska moment i form av deltagande i seminarier.

Didaktik och lärande

Didaktik och lärande I, 3 högskolepoäng (Provkod: B004)
Individuell muntlig presentation.

Didaktik och lärande II, 4,5 högskolepoäng (Provkod: B005)
Salstentamen.

Didaktik och lärande III (Provkod: B003)
Obligatoriska moment i form av deltagande i seminarier.

Utbildningens historia, organisation och värden

Utbildningens historia, organisation och värden I, 7,5 högskolepoäng (Provkod: C001)
Individuell skriftlig uppgift.

Utbildningens historia, organisation och värden II (Provkod: C002)
Obligatoriska moment i form av deltagande i seminarier.

Verksamhetsförlagd utbildning 1

Verksamhetsförlagd utbildning 1, I, 4,5 högskolepoäng (Provkod: D001)
Fullgjord VFU.

Verksamhetsförlagd utbildning 1, II, 3 högskolepoäng (Provkod: D002)
Individuell skriftlig uppgift.

Verksamhetsförlagd utbildning 1, III (Provkod: D003)
Obligatoriska moment i form av deltagande i seminarier.


För studenter med dokumenterad funktionsnedsättning kan universitetet besluta om anpassning av examination eller annan examinationsform.

För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Kommentar till examinationsformer

Tid för examination
Om tidpunkten för examination inte hålls beslutar examinator hur examinationen ska genomföras, samt i förekommande fall tidsram för den.

Frånvaro vid obligatoriskt moment
Vid eventuell frånvaro från obligatoriska moment gäller universitetets regler för omexamination. I det fall det finns särskilda skäl att göra undantag från tidsintervallet beslutar examinator när det obligatoriska momentet ska genomföras.

Frånvaro vid verksamhetsförlagd utbildning
Vid eventuell frånvaro från den verksamhetsförlagda utbildningen ska den studerande i samråd med VFU-lärare komplettera den inom kursens ram.

Begränsning av antal provtillfällen
För kurser inom lärarprogrammen som innehåller verksamhetsförlagd utbildning (VFU) begränsas antalet tillfällen för den verksamhetsförlagda utbildningen till två (Dnr ORU 2018/01721). Studenter har rätt till stöd i samband med pågående VFU där det finns tveksamhet om VFU kommer fullgöras. Studenten har även rätt till stöd inför en eventuell förnyad prövning i enlighet med dokumentet ”Stöd vid tveksamhet om fullgjord VFU” (Dnr ORU 2018/04263).

Betyg

Enligt 6 kap. 18 § högskoleförordningen ska betyg sättas på en genomgången kurs om inte universitetet föreskriver något annat. Universitetet får föreskriva vilket betygssystem som ska användas. Betyget ska beslutas av en av universitetet särskilt utsedd lärare (examinator).

Enligt universitetets föreskrifter om betygssystem för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (beslut ORU 2018/00929) ska något av uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd användas som betyg. För utbildning som ingår i en internationell magister- eller masterutbildning eller i universitetets kursutbud för utbytesstudenter ska betygsskalan A-F användas. Rektor, eller den rektorn bestämmer, får besluta om undantag från denna bestämmelse för en viss kurs om det finns särskilda skäl.

Som betyg på kursen används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Sociala relationer och pedagogiskt ledarskap I
Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Sociala relationer och pedagogiskt ledarskap II
Som betyg används Deltagit (DT).

Didaktik och lärande I
Som betyg används Underkänd (U) eller Godkänd (G).

Didaktik och lärande II
Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Didaktik och lärande III
Som betyg används Deltagit (DT).

Utbildningens historia, organisation och värden I
Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Utbildningens historia, organisation och värden II
Som betyg används Deltagit (DT).

Verksamhetsförlagd utbildning 1, I
Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Verksamhetsförlagd utbildning 1, II
Som betyg används Underkänd (U) eller Godkänd (G).

Verksamhetsförlagd utbildning 1, III
Som betyg används Deltagit (DT).

För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Kommentar till betyg

För att erhålla betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på minst 16,5 högskolepoäng.

Särskild behörighet och andra villkor

Grundläggande behörighet samt Matematik 2a / 2b / 2c, Naturkunskap 1b / 1a1+1a2 och Samhällskunskap 1b / 1a1 +1a2 (områdesbehörighet A6b)

eller

Grundläggande behörighet samt Engelska B, Matematik B, Naturkunskap A och Samhällskunskap A (områdesbehörighet 6B)

För ytterligare information se universitetets antagningsordning.

Tillgodoräknande av tidigare utbildning

Student som tidigare genomgått utbildning eller fullgjort annan verksamhet ska enligt högskoleförordningen tillgodoräknas detta som en del av den aktuella utbildningen under förutsättning att den tidigare utbildningen eller verksamheten uppfyller vissa krav.

För ytterligare information se universitetets lokala regler för tillgodoräknanden.

Övriga föreskrifter

Verksamhetsförlagd utbildning (VFU)
Innan påbörjad VFU ska utdrag ur belastningsregistret överlämnas till rektor eller motsvarande vid den skola där den studerande har sin VFU-placering.

Örebro universitet har tecknat avtal avseende verksamhetsförlagd utbildning (VFU) med godkända skolhuvudmän i Örebroregionen och dess närområde. Den studerande anmäler önskemål om placering enligt universitetets rutiner. Örebro universitet beslutar om slutlig placering. Beslutet kan avvika från önskemålen.

Den verksamhetsförlagda utbildningen fullgörs inom ramen för en arbetsvecka enligt lärares arbetstidsavtal.

Utbildningsort
Kursen är förlagd till Campus Örebro. Den verksamhetsförlagda utbildningen i kursen förläggs enligt ovanstående föreskrifter om verksamhetsförlagd utbildning.

Övergångsbestämmelser

Om kursen genomgår sådana förändringar som är så omfattande att studenten inte kan examineras i enlighet med denna kursplan så anordnas möjlighet till särskilda examinationer i enlighet med universitetets lokala riktlinjer. Om det blir aktuellt kommer institutionen att informera berörda studenter.

Kurslitteratur och övriga läromedel

Obligatorisk litteratur som rör hela kursen

Lundgren, Ulf P., Säljö, Roger & Liberg, Caroline (red.) (2017)
Lärande, skola, bildning. Grundbok för lärare
Stockholm: Natur och Kultur
(valda delar)

Lärarförbundet (2005)
Lärares yrkesetik - Principerna
(www.lararforbundet.se)

Schött, Kristina, Hållsten, Stina, Strand, Hans & Moberg, Bodil (2015)
Studentens skrivhandbok
Stockholm: Liber

SFS 1949:105 (1949)
Tryckfrihetsförordningen
(www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/_sfs-1949-105/#K2)

SFS 2001:453 (2001)
Socialtjänstlag
(SoL)

SFS 2008:567 (2008)
Diskrimineringslag

SFS 2009:400 (2009)
Offentlighet och sekretesslag

SFS 2010:800 (2010)
Skollag

Skolverket (2011)
Lgr 11: Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet
Stockholm: Skolverket

Utrikesdepartementet (2006)
UD Info. Mänskliga rättigheter: Konventionen om barnets rättigheter
Stockholm: Utrikesdepartementet

Tillägg och kommentarer som rör hela kursen

Senare upplagor av kurslitteraturen kan användas om inget annat anges.

Sociala relationer och pedagogiskt ledarskap, 7,5 högskolepoäng

Obligatorisk litteratur

Arnér Elisabeth & Tellgren Britt (2006)
Barns syn på vuxna: att komma nära barns perspektiv
Lund: Studentlitteratur

Frelin, Anneli (2012)
Lyhörda lärare: professionellt relationsbyggande i förskola och skola
Stockholm: Liber

Hakvoort Ilse & Lundström Agneta (2019)
Pedagogiskt ledarskap med konflikter i fokus
Malmö: Gleerups

Martinsson, Lena & Reimers, Eva (red.) (2014)
Skola i normer (2. uppl.)
Malmö: Gleerups
(valda delar)

Normell Margareta (2012)
Kunskap, fantasi och föreställning - om mentalisering i lärarprofessionen
Lund: Studentlitteratur

Orlenius, Kennert & Bigsten, Airi (2008)
Den värdefulla praktiken: yrkesetik i pedagogers vardag (2. uppl.)
Stockholm: Liber
(valda delar), (tillgänglig på Blackboard)

Tillägg och kommentarer
Kan tillkomma ytterligare ca 100 sidor i form av vetenskapliga artiklar och Skolverkstexter.

Didaktik och lärande, 7,5 högskolepoäng

Obligatorisk litteratur

Biesta, Gert (2004).
"Kunskapande som ett sätt att handla" I Utbildning & Demokrati, 04(1), 41–64.
(sökes via nätet)

Dewey, John (1938/1997)
Experience & Education
New York: Touchstone
(tillgänglig på Blackboard)

Herrlin, Katarina, Frank, Elisabeth & Ackersjö, Helena (2019)
Förskoleklassens didaktik
Stockholm: Natur & Kultur
(kap.3 läses), (tillgänglig på Blackboard)

Sund, Per & Sund, Louise (2017)
Hållbar utveckling
Stockholm: Liber

Wahlström, Ninni (2019)
Didaktik
Malmö: Gleerups

Öhman, Johan (2014)
"Om didaktikens möjligheter – ett pragmatiskt perspektiv" i Utbildning & Demokrati, 23(3), 33–52
(sökes via nätet)

Tillägg och kommentarer
Kan tillkomma ytterligare ca 100 sidor i form av vetenskapliga artiklar och Skolverkstexter.

Utbildningens historia, organisation och värden, 7,5 högskolepoäng

Obligatorisk litteratur

Ackesjö, Helena (2014)
Barns övergångar till och från förskoleklass. Gränser, identiteter och (dis-)kontinuiteter
Doktorsavhandling i pedagogik, Institutionen för pedagogik Linnéuniversitetet, Linnaeus University Dissertations, 180 (s. 30-40)
Tillgänglig på https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:738484/FULLTEXT01.pdf

Arneback, Emma & Jämte, Jan (2015)
"Rasism och antirasism i skolan" ur Ljunggren, Carsten, Unemar Öst, Ingrid & Englund, Tomas (red.) Kontroversiella frågor – om kunskap och politik i samhällsundervisningen
Malmö: Gleerups

Colnerud, Gunnel (2017)
Läraryrkets etik och värdepedagogiska praktik
Stockholm: Liber

Englund, Anna-Lena & Englund, Tomas (2012)
"Hur realisera värdegrunden? Historia, olika uttolkningar: Vad är värdegrundsstärkande?" i Rapporter i pedagogik, 17
Örebro universitet

Hult, Agneta & Lindgren, Joakim (2016)
"Med lagen som rättsnöre – kunskapsformer i lärares arbete mot kränkande behandling" i Utbildning & Demokrati, 25(1), 73-93

Hägglund, Solveig, Quennerstedt, Ann & Thelander, Nina (2020)
Barns och ungas rättigheter i utbildning
Malmö: Gleerups

Nilsson, Marco (2019)
Juridik i professionellt lärarskap
Malmö: Gleerups

Tillägg och kommentarer
Kan tillkomma ytterligare ca 100 sidor i form av vetenskapliga artiklar och Skolverkstexter.

Verksamhetsförlagd utbildning 1, 7,5 högskolepoäng

Tillägg och kommentarer

Den verksamhetsförlagda utbildningen omfattas av följande litteratur: obligatorisk litteratur som rör hela kursen, litteratur från delkursen ”Sociala relationer och pedagogiskt ledarskap” samt litteratur från delkursen ”Didaktik och lärande”.