Undervisning och lärande, 7,5 högskolepoäng

Teaching and Learning, 7,5 Credits

Mål

Mål för utbildning på grundnivå

Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas

• förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar,
• förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och
• beredskap att möta förändringar i arbetslivet.

Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att

• söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå,
• följa kunskapsutvecklingen, och
• utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området.

(1 kap. 8 § högskolelagen)

Kursens mål

Kunskap och förståelse
Efter avslutad kurs ska studenten visa grundläggande kunskap om

• några centrala lärandeteorier, och
• pedagogiska perspektiv på målsättningar för utbildning och organisation av undervisning i skilda sociala, kulturella och historiska kontexter.

Färdighet och förmåga
Efter avslutad kurs ska studenten kunna

• analysera relationerna mellan några centrala lärandeteorier och överväga deras möjliga implikationer för undervisning och lärande, och
• jämföra pedagogiska perspektiv gällande målsättningar för utbildning och organisation av undervisning i skilda sociala och kulturella sammanhang, och överväga möjliga implikationer för undervisning och lärande.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
Efter avslutad kurs ska studenten visa förmåga att

• kritiskt reflektera över utbildningens roll i skilda sociala och kulturella sammanhang.

Kursens huvudsakliga innehåll

Kursen belyser undervisning och lärande som komplexa fenomen och fokuserar dels på teorier om lärande och dels på policyformuleringar gällande undervisning: Vilka är målsättningarna för undervisning i skilda sociala och kulturella kontexter? Hur organiseras undervisning? Vad innebär det att lära? Hur kan undervisning bidra till lärande? I kursen utforskas dessa frågor genomgående med ett jämförande angreppsätt och studenten erbjuds därigenom att undersöka olika uppfattningar och deras möjliga konsekvenser för undervisning och lärande.

Studieformer

Undervisning kan ske genom föreläsningar, seminarier, workshops och webbbaserade föreläsningar.

Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning och/eller handledning under den tid som angavs för kurstillfället som den sökande blivit antagen till (se universitetets antagningsordning). Därefter upphör rätten till undervisning och/eller handledning.

Examinationsformer

Perspektiv på undervisning och lärande, 7,5 högskolepoäng (Provkod: A001)
Hemtentamen.

Obligatoriska moment (Provkod: A002)
Obligatoriska moment i form av deltagande i seminarier.

För studenter med dokumenterad funktionsnedsättning kan universitetet besluta om anpassning av examination eller annan examinationsform.

För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Kommentar till examinationsformer

Tid för examination
En examination ska genomföras vid den tidpunkt som bestäms av universitetet. Om en examination, som innebär att studenten kan utföra uppgiften på annan plats än i lärosätets lokaler (t.ex. hemtentamen) inte kan lämnas in i tid, beslutar examinator hur examinationen ska hanteras.

Frånvaro vid obligatoriska moment
Vid eventuell frånvaro från obligatoriska moment gäller universitetets regler för omexamination. I det fall det finns särskilda skäl att göra undantag från tidsintervallet beslutar examinator när det obligatoriska momentet ska genomföras. Examinator kan dock besluta att ersättningsuppgift ska ges.

Betyg

Enligt 6 kap. 18 § högskoleförordningen ska betyg sättas på en genomgången kurs om inte universitetet föreskriver något annat. Universitetet får föreskriva vilket betygssystem som ska användas. Betyget ska beslutas av en av universitetet särskilt utsedd lärare (examinator).

Enligt universitetets föreskrifter om betygssystem för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (beslut ORU 2018/00929) ska något av uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd användas som betyg. För utbildning som ingår i en internationell magister- eller masterutbildning eller i universitetets kursutbud för utbytesstudenter ska betygsskalan A-F användas. Rektor, eller den rektorn bestämmer, får besluta om undantag från denna bestämmelse för en viss kurs om det finns särskilda skäl.

Som betyg på kursen används Underkänd (F), Tillräcklig (E), Tillfredsställande (D), Bra (C), Mycket bra (B) eller Utmärkt (A).

Perspektiv på undervisning och lärande
Som betyg används Underkänd (F), Tillräcklig (E), Tillfredsställande (D), Bra (C), Mycket bra (B) eller Utmärkt (A).

Obligatoriska moment
Som betyg används Deltagit (DT).

För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Kommentar till betyg

Examinationer med betyg Dt tas inte med i sammanvägningen.

För godkänt kursbetyg krävs dock DT på dessa examinationer.

Särskild behörighet och andra villkor

Grundläggande behörighet.

För ytterligare information se universitetets antagningsordning.

Tillgodoräknande av tidigare utbildning

Student som tidigare genomgått utbildning eller fullgjort annan verksamhet ska enligt högskoleförordningen tillgodoräknas detta som en del av den aktuella utbildningen under förutsättning att den tidigare utbildningen eller verksamheten uppfyller vissa krav.

För ytterligare information se universitetets lokala regler för tillgodoräknanden.

Övriga föreskrifter

Kursen ges på engelska.

Övergångsbestämmelser

Om kursen genomgår sådana förändringar som är så omfattande att studenten inte kan examineras i enlighet med denna kursplan så anordnas möjlighet till särskilda examinationer i enlighet med universitetets lokala riktlinjer. Om det blir aktuellt kommer institutionen att informera berörda studenter.

Kurslitteratur och övriga läromedel

Obligatorisk litteratur

McCowan, Tristan (2010)
Reframing the universal right to education
Comperative Education, (46), 4, pp. 509-525

Pritchard, Alan (2014)
Ways of learning: learning theories and learning styles in the classroom. 3. ed.
London: Routledge

Smith, Sandra (2014)
Introducing Freire
New York: Routledge

The Swedish National Agency for Education (2015)
An assessment of the situation in the swedish school system
Stockholm: Skolverket

The Swedish National Agency for Education (2011)
Curriculum for the compulsory school, preschool class and the leisure-time centre
(www.skolverket.se)

The Swedish National Agency for Education (2010)
Curriculum for the Preschool, Lpfö 98
(www.skolverket.se)

The Swedish National Agency for Education (2011)
Curriculum for the upper secondary school
(www.skolverket.se)

The Swedish National Agency for Education (2016)
Participation for learning
Stockholm: Skolverket

Tillägg och kommentarer
Litteratur om ca. 50 sidor tillkommer. Studenter väljer bland följande artiklar:

• Álvaro Choi & John Jerrim (2016). The use (and misuse) of PISA in guiding policy reform: the case of Spain. Comparative Education, 52(2), pp. 230-245.
• Anders Jonsson, Christian Lundahl & Anders Holmgren (2015). Evaluating a large-scale implementation of Assessment for Learning in Sweden, Assessment in Education: Principles, Policy & Practice, 22 (1), pp. 104-121
• Simola, Hannu (2005). The Finnish miracle of PISA: historical and sociological remarks on teaching and teacher education. Comparative Education, 41(4) .pp. 455-470.
• Zubeida Desai (2016). Learning through the medium of English in multilingual South Africa: enabling or disabling learners from low income contexts? Comparative Education, 52 (3), pp. 343-358