Mångfald i klassrummet, 7,5 högskolepoäng

Diversity in the Classroom, 7,5 Credits

Mål

Mål för utbildning på grundnivå

Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas

• förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar,
• förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och
• beredskap att möta förändringar i arbetslivet.

Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att

• söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå,
• följa kunskapsutvecklingen, och
• utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området.

(1 kap. 8 § högskolelagen)

Kursens mål

Kunskap och förståelse
Efter avslutad kurs ska studenten ha kunskap om

• perspektiv på interkulturalism och multikulturalism,
• centrala utmaningar i utbildning, sett från perspektivet Kritisk Literacy, och
• möjliga pedagogiska strategier för att möta mångfald i klassrummet.

Färdighet och förmåga
Efter avslutad kurs ska studenten kunna

• diskutera möjligheter och utmaningar i olika pedagogiska strategier för att möta mångfald i klassrummet, mot bakgrund av skiftande sociala och kulturella kontexter.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
Efter avslutad kurs ska studenten visa förmåga att

• reflektera över personliga förhållningssätt till interkulturalitet och mångfald i klassrummet.

Kursens huvudsakliga innehåll

Kursen utforskar mångfald från ett samhälleligt och pedagogiskt perspektiv, och undersöker begrepp som social rättvisa och jämlikhet. Klassrummet används som utgångspunkt för kritisk reflektion över mångfaldens möjligheter och utmaningar. Kursen fokuserar främst på interkulturella, men även på feministiska, perspektiv och deras möjliga konsekvenser för lärande och undervisning inom interkulturella kontexter. Återkommande frågor under kursen är hur interkulturalitet formas i mötet mellan samhälle och skolor, och relationen mellan utbildningens mål och pedagogiska strategier för att nå dessa mål.

Studieformer

Undervisning kan ske genom föreläsningar, seminarium, webb-baserade diskussioner och workshops.

Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning och/eller handledning under den tid som angavs för kurstillfället som den sökande blivit antagen till (se universitetets antagningsordning). Därefter upphör rätten till undervisning och/eller handledning.

Examinationsformer

Pedagogiska perspektiv på mångfald, 7,5 högskolepoäng (Provkod: A001)
Individuellt skriftligt paper.

Obligatoriska moment (Provkod: A002)
Obligatoriska moment i form av deltagande i seminarier.

För studenter med dokumenterad funktionsnedsättning kan universitetet besluta om anpassning av examination eller annan examinationsform.

För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Kommentar till examinationsformer

Tid för examination
En examination ska genomföras vid den tidpunkt som bestäms av universitetet. Om en examination, som innebär att studenten kan utföra uppgiften på annan plats än i lärosätets lokaler (t.ex. hemtentamen) inte kan lämnas in i tid, beslutar examinator hur examinationen ska hanteras.

Frånvaro vid obligatoriska moment
Vid eventuell frånvaro från obligatoriska moment gäller universitetets regler för omexamination. I det fall det finns särskilda skäl att göra undantag från tidsintervallet beslutar examinator när det obligatoriska momentet ska genomföras. Examinator kan dock besluta att ersättningsuppgift ska ges.

Betyg

Enligt 6 kap. 18 § högskoleförordningen ska betyg sättas på en genomgången kurs om inte universitetet föreskriver något annat. Universitetet får föreskriva vilket betygssystem som ska användas. Betyget ska beslutas av en av universitetet särskilt utsedd lärare (examinator).

Enligt universitetets föreskrifter om betygssystem för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (beslut ORU 2018/00929) ska något av uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd användas som betyg. För utbildning som ingår i en internationell magister- eller masterutbildning eller i universitetets kursutbud för utbytesstudenter ska betygsskalan A-F användas. Rektor, eller den rektorn bestämmer, får besluta om undantag från denna bestämmelse för en viss kurs om det finns särskilda skäl.

Som betyg på kursen används Underkänd (F), Tillräcklig (E), Tillfredsställande (D), Bra (C), Mycket bra (B) eller Utmärkt (A).

Pedagogiska perspektiv på mångfald
Som betyg används Underkänd (F), Tillräcklig (E), Tillfredsställande (D), Bra (C), Mycket bra (B) eller Utmärkt (A).

Obligatoriska moment
Som betyg används Deltagit (DT).

För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Kommentar till betyg

Examinationer med betyg DT tas inte med i sammanvägningen.

För godkänt kursbetyg krävs dock DT på dessa examinationer.

Särskild behörighet och andra villkor

Grundläggande behörighet.

För ytterligare information se universitetets antagningsordning.

Tillgodoräknande av tidigare utbildning

Student som tidigare genomgått utbildning eller fullgjort annan verksamhet ska enligt högskoleförordningen tillgodoräknas detta som en del av den aktuella utbildningen under förutsättning att den tidigare utbildningen eller verksamheten uppfyller vissa krav.

För ytterligare information se universitetets lokala regler för tillgodoräknanden.

Övriga föreskrifter

Kursen ges på engelska.

Övergångsbestämmelser

Om kursen genomgår förändringar som är så omfattande att studenten inte kan examineras i enlighet med denna kursplan, anordnas särskilda examinationer i enlighet med universitetets lokala riktlinjer. Om det blir aktuellt informerar institutionen berörda studenter.

Kurslitteratur och övriga läromedel

Obligatorisk litteratur

Applebaum, Barbara (2003)
Social Justice, Democratic Education and the Silencing of Words that Wound
Journal of Moral Education, 32(2), 151-162

Carter, Angela M. (2015)
"Teaching with Trauma: Trigger Warnings, Feminism, and Disability Pedagogy" i Disabilities Studies Quarterly (35)2

Enns, Carolyn Zerbe & Sinacore, Ada L. (ed) (2005)
Teaching and Social Justice: Integrating Multicultural and Feminist Theories in the Classroom
Washington DC: American Psychological Association, (valda delar)

Levinson, Meira (2007)
Common Schools and Multicultural Education
Journal of Philosophy, Vol. 41, No. 4, (pp. 625-642)

Merry, Michael S. (2011)
Equality, self-respect and voluntary separation
Critical Review of International Social and Political Philosophy, 15:1, (pp. 79-100)

Mikander, Pia, Zilliacus, Hariett & Holm, Gunilla (2018)
"Intercultural education in transition" i Nordic perspectives, Education Inquiry, 9:1, 40-56
DOI: 10.1080/20004508.2018.1433432

Otheguy, Ricardo, García, Ofelia & Reid, Wallis (2015)
Clarifying translanguaging and deconstructing named languages: A perspective from linguistics
Applied Linguistics Review, 6(3), 281-307

St John, Oliver (2018)
Between question and answer: Mother tongue tutoring and translanguaging as dialogic action
Translation and Translanguaging in Multilingual Contexts (Special issue), 4(3).

Vasquez, Vivian Maria (2017)
Critical Literacy across the K-6 Curriculum
New York: Routledge, (valda delar)

Referenslitteratur

Nussbaum, Martha C. (1998)
Cultivating Humanity: Classical Defense of Reform in Liberal Education
Cambridge, USA: Harvard University Press

Sensoy, Öslem & DiAngelo, Robin (2012)
Is everyone equal? A Introduction to Key Concepts in Social Justice Education
New York: Teachers Collage Press

Vasquez, Vivian (2010)
Getting beyond "I like the book": Creating space for critical literacy in K-6 classrooms Newark, Del. : International Reading Association

Tillägg och kommentarer
Vetenskapliga texter väljs i samråd med lärare, ca 100 sidor.
Valda barnböcker