Pedagogiskt arbete med barns och ungas rättigheter i utbildning, 7,5 högskolepoäng

Pedagogical Work with Children's and Young Peoples Rights in Education, 7,5 Credits

Mål

Mål för utbildning på grundnivå

Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas

• förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar,
• förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och
• beredskap att möta förändringar i arbetslivet.

Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att

• söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå,
• följa kunskapsutvecklingen, och
• utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området.

(1 kap. 8 § högskolelagen)

Kursens mål

Den studerande ska efter avslutat kurs

• visa kunskaper om de mänskliga rättigheterna och om innebörden av utbildning för mänskliga rättigheter,
• visa kunskap om förskolans och skolans uppdrag i relation till barns och ungas mänskliga rättigheter,
• visa insikt i hur förskolans eller skolans utbildningsmiljö kan bli mer rättighetsfrämjande,
• visa förmåga att genomföra rättighetsutbildning för barn eller unga, och
• kunna reflektera om hinder och möjligheter i förskolan och skolan när det gäller rättighetsfrämjande utbildningsmiljö och rättighetsutbildning.

Kursens huvudsakliga innehåll

Kursen vänder sig till yrkesverksamma lärare i förskola, fritidshem, grundskola och gymnasieskola, samt till lärarstuderande i slutet av utbildningen. Kursen syftar till att utveckla den teoretiska kunskapsgrunden för rättighetsarbete i förskolan och skolan. Vidare utvecklas i kursen kunskaper och förmågor som behövs för ett framgångsrikt pedagogiskt arbete med barns och ungas mänskliga rättigheter.

Kursen är uppdelad i två delar, som båda varvar teoretiska resonemang med praktiska inslag.
I kursens första del ligger tyngdpunkten på litteratur och teori. Där grundläggs kunskap om och en förståelse för mänskliga rättigheter och hur de relaterar till barns rättigheter. Det ansvar som vilar på förskolan, skolan och fritidshemmet för att barn och unga ska utbildas för mänskliga rättigheter behandlas. Vidare fördjupas kunskaperna om utbildning för mänskliga rättigheter utifrån ett bredare nationellt och internationellt perspektiv med utgångspunkt i styrdokument på olika nivåer.
I kursens andra del ligger tyndpunkten på praktiskt arbete. Där omsätts de teoretiska resonemangen och insikterna från del 1 i pedagogisk praktik. Kursdeltagarna planerar, genomför och utvärderar ett eget pedagogiskt arbete med barns och ungas rättigheter för aktuell åldersgrupp.

Studieformer

Undervisningen sker vid såväl campusförlagda som webbaserade tillfällen, i form av föreläsningar, seminarier och workshops. Kursen innehåller ca 8 undervisningstillfällen varav ungefär hälften av träffarna är på campus, och hälften sker digitalt. Undervisningen är förlagd till sena eftermiddagar, i huvudsak varannan vecka.

I kursen ingår genomförande av praktikmoment i förskolans eller skolans verksamhet. Deltagare behöver därför ha tillgång till en sådan pedagogisk verksamhet.

Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning och/eller handledning under den tid som angavs för kurstillfället som den sökande blivit antagen till (se universitetets antagningsordning). Därefter upphör rätten till undervisning och/eller handledning.

Examinationsformer

Examination I, 3,5 högskolepoäng (Provkod: A001)
Muntlig presentation av genomfört pedagogiskt arbete.

Examination II, 4 högskolepoäng (Provkod: A003)
Skriftlig uppgift.

För studenter med dokumenterad funktionsnedsättning kan universitetet besluta om anpassning av examination eller annan examinationsform.

För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Kommentar till examinationsformer

Tid för examination
En examination ska genomföras vid den tidpunkt som bestäms av universitetet. Om en
examination, som innebär att studenten kan utföra uppgiften på annan plats än i lärosätets
lokaler (t.ex. hemtentamen) inte kan lämnas in i tid, beslutar examinator hur examinationen ska
hanteras.

Betyg

Enligt 6 kap. 18 § högskoleförordningen ska betyg sättas på en genomgången kurs om inte universitetet föreskriver något annat. Universitetet får föreskriva vilket betygssystem som ska användas. Betyget ska beslutas av en av universitetet särskilt utsedd lärare (examinator).

Enligt universitetets föreskrifter om betygssystem för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (beslut ORU 2018/00929) ska något av uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd användas som betyg. För utbildning som ingår i en internationell magister- eller masterutbildning eller i universitetets kursutbud för utbytesstudenter ska betygsskalan A-F användas. Rektor, eller den rektorn bestämmer, får besluta om undantag från denna bestämmelse för en viss kurs om det finns särskilda skäl.

Som betyg på kursen används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Examination I
Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Examination II
Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Särskild behörighet och andra villkor

Förskollärarexamen, Grundlärarexamen, Ämneslärarexamen alternativt Utbildningsvetenskaplig kärna I, 30 högskolepoäng och Utbildningsvetenskaplig kärna II, 30 högskolepoäng.

För ytterligare information se universitetets antagningsordning.

Tillgodoräknande av tidigare utbildning

Student som tidigare genomgått utbildning eller fullgjort annan verksamhet ska enligt högskoleförordningen tillgodoräknas detta som en del av den aktuella utbildningen under förutsättning att den tidigare utbildningen eller verksamheten uppfyller vissa krav.

För ytterligare information se universitetets lokala regler för tillgodoräknanden.

Övergångsbestämmelser

Om kursen genomgår förändringar som är så omfattande att studenten inte kan examineras i enlighet med denna kursplan, anordnas särskilda examinationer i enlighet med universitetets lokala riktlinjer. Om det blir aktuellt informerar institutionen berörda studenter.

Kurslitteratur och övriga läromedel

Obligatorisk litteratur

Cassidy, Claire, Brunner, Richard, & Webster, Elaine (2014)
Teaching human rights? ‘All hell will break loose!’. Education, Citizenship and Social Justice, 9(1), 19-33.

Förenta Nationerna (1948)
Allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna

Förenta Nationerna (1966)
Internationell konvention om ekonomiska, sociala, och kulturella rättigheter

Förenta Nationerna (1966)
Internationell konvention om medborgerliga och politiska rättigheter

Förenta Nationerna (1989)
Konventionen om barnets rättigheter

Howe, Brian & Covell, Katherine (2010)
Miseducating children about their rights. Education, Citizenship and Social Justice, 5(2), 91-102.

Isenström, Lisa (2020)
Att utbilda rättighetsbärare: Med läraren i fokus när undervisning för mänskliga rättigheter i skolans yngre åldrar studeras
(Doctoral dissertation, Örebro University). https://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1391732&dswid=-397 (valda delar)

Isenström, Lisa (2020)
Children as Growing Rights Subjects –The Significance of Teachers’ Actions. The International Journal of Children's Rights, 28(2), 258-287.

Isenström, Lisa (2021)
Teachers’ Rights-Teaching Mentalities—What Teachers Do and Why. Scandinavian Journal of Educational Research, 1-15.

Isenström, Lisa, & Quennerstedt, Ann (2020)
Governing rationalities in children’s human rights education. International Journal of Educational Research, 100, 1-13.

Nordström-Lytz, Rita (2017)
Mänskliga rättigheter i skolan – något att ha kunskap om eller leva i? I C. Hili & C. Kronqvist (Red.), Ungas rätt till samtal. En antologi om människorättsfostran (s. 42-549)
Åbo: Åbo Akademi

Olsson, Åsa, Elvstrand, Helene, & Thelander, Nina (2020)
Allt eller inget? Barns rättigheter i lärarutbildning. Utbildning & Demokrati–tidskrift för didaktik och utbildningspolitik, 29(1), 25-47.

Quennerstedt, Ann (2019)
Language use in the teaching of human rights. Cogent Education, 6(1), 1683932.

Quennerstedt, Ann, Thelander, Nina, & Hägglund, Solveig (2020)
Barns och ungas rättigheter i utbildning
Malmö: Gleerups

Struthers, Alison (2015)
Human rights education: Educating about, through and for human rights. The International Journal of Human Rights, 19(1), 53-73.

Struthers, Alison (2016)
Human rights: A topic too controversial for mainstream education? Human Rights Law Review, 16(1), 131-162.

United Nations (2006)
World Programme for Human Rights Education. First Phase.
New York and Geneva: United Nations

United Nations (2011)
Declaration on Human Rights Education and Training
New York and Geneva: United Nations

Zembylas, Michalinos, Charalambous, Panayiota Lesta, Stalo, & Charalambous, Constadina (2015)
Primary school teachers’ understandings of human rights and human rights education (HRE) in Cyprus: An exploratory study. Human rights review, 16(2), 161-182.

Tillägg och kommentarer

Viss gemensam obligatorisk litteratur, samt viss valbar åldersspecifik littertur, tillkommer, ca 100 sid.