Kompletterande pedagogisk utbildning II, 30 högskolepoäng

Bridging Teacher Education Programme II, 30 Credits

Mål

Delkurs Allmän ämnesdidaktik 2
Den studerande ska efter avslutad kurs kunna

• diskutera lärares didaktiska val i ett ämnesdidaktiskt perspektiv,
• beskriva hur lärares didaktiska handlande påverkar unga och vuxnas lärande,
• diskutera relationen undervisningsinnehåll, lärares didaktisk val och elevers lärande,
• problematisera hur lärare kan behandla undervisningsinnehåll på olika sätt, och
• diskutera vilken betydelse elevers tidigare erfarenheter och kunskaper har för lärares didaktiska val.

Delkurs Verksamhetsförlagd utbildning 2
Den studerande ska efter avslutad kurs kunna

• planera och genomföra undervisning samt moment som innehåller bedömning av elevers kunskaper,
• kommunicera sina didaktiska överväganden och bedömningspraktiker med andra,
• motivera de egna didaktiska valen och bedömningspraktiken i relation till skolans styrdokument,
• reflektera över hur den egna undervisningen och bedömningspraktiken stimulerar elevers lärande och utveckling, och
• diskutera den egna undervisningen och bedömningspraktiken i relation till didaktisk teori och forskning.

Delkurs Bedömning för och av lärande
Den studerande ska efter avslutad kurs kunna

• beskriva olika aspekter av bedömning och betygssättning i relation till frågor om likvärdighet,
• beskriva hur lärares bedömningspraktiker kan stimulera elevers lärande,
• diskutera betydelsen av kommunikation med elever och vårdnadshavare i relation till frågor om bedömning,
• diskutera lärares bedömningspraktik i relation till skolans styrdokument och utvärderingsverktyg, och
• problematisera väsentliga aspekter av relationen mellan lärares didaktiska val, bedömning och elevers lärande.

Innehåll

Allmän ämnesdidaktik 2, 7,5 högskolepoäng

Delkursen behandlar allmän ämnesdidaktik och fördjupar några perspektiv kring undervisning och lärande. Delkursen ger ett teoretiskt perspektiv på lärares didaktiska val och erbjuder en internationell utblick. Vidare behandlar delkursen ämnesdidaktiska frågor och perspektiv på ett fördjupat sätt inom studentens respektive ämne. Delkursen fördjupar också frågor om relationen mellan lärares didaktiska handlande och elevers lärande genom att belysa resultat från praktiknära undervisningsforskning. Delkursen behandlar också frågor om vuxnas lärande.

Verksamhetsförlagd utbildning 2, 15 högskolepoäng

Delkursen är i huvudsak förlagd till skolverksamhet där studenten planerar och genomför undervisningsmoment. I fokus för delkursen står ämnesdidaktiska frågor om undervisning och lärande samt frågor om bedömning och betygssättning.

Genom att studenten planerar och genomför undervisningsmoment erbjuder delkursen möjlighet till fördjupade och praktiska kunskaper om relationen mellan lärares didaktiska val och elevers lärande. Inom delkursen ska studenten också planera och genomföra moment som innehåller bedömning av elevers kunskaper. Studenten utformar bedömningsmoment i samråd med sin VFU-handledare. Genom att studenten genomför bedömningsmoment i skolverksamhet erbjuder delkursen möjligheter till fördjupade kunskaper om bedömning och betygssättning. Inom delkursen ska studenten reflektera kring hur den egna undervisningen och bedömningspraktiken stimulerar elevers lärande. Delkursen knyter an till studentens tidigare kunskaper om bedömning, vilket ger studenten möjlighet att på ett fördjupat sätt belysa den egna bedömningspraktiken i relation till forskning och teori. Delkursen behandlar också intervju och textanalys som metod för att undersöka lärares arbete och villkor.

Bedömning för och av lärande, 7,5 högskolepoäng

Delkursen behandlar och problematiserar lärares profession med fokus på uppföljning av lärande, bedömning, dokumentation och betygsättning. Delkursen behandlar även synen på kunskap, lärande och bedömning dels vad gäller förändringar under senare decennier, dels hur detta uttrycks i gällande läroplaner, ämnes- och kursplaner samt i övriga förordningar. Delkursen behandlar således frågor om bedömning och betygssättning i ett läroplansteoretiskt perspektiv. Delkursens innehåll problematiseras med utgångspunkt i studenternas erfarenheter, aktuell forskning och debatt. Dessutom behandlas aspekter av rättssäkerhet och likvärdighet i olika bedömningssituationer.

Examinationer och betyg

Allmän ämnesdidaktik 2

Allmän ämnesdidaktik 2, I, 3 högskolepoäng (Provkod: A001)
Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Allmän ämnesdidaktik 2, II, 4,5 högskolepoäng (Provkod: A002)
Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Allmän ämnesdidaktik 2, III (Provkod: A003)
Som betyg används Deltagit (DT).

Verksamhetsförlagd utbildning 2

Verksamhetsförlagd utbildning 2, I, 10 högskolepoäng (Provkod: B011)
Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Verksamhetsförlagd utbildning 2, II, 2,5 högskolepoäng (Provkod: B012)
Som betyg används Underkänd (U) eller Godkänd (G).

Verksamhetsförlagd utbildning 2, III, 2,5 högskolepoäng (Provkod: B013)
Som betyg används Underkänd (U) eller Godkänd (G).

Verksamhetsförlagd utbildning 2, IV (Provkod: B014)
Som betyg används Deltagit (DT).

Bedömning för och av lärande

Bedömning för och av lärande I, 7,5 högskolepoäng (Provkod: C001)
Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Bedömning för och av lärande, II (Provkod: C002)
Som betyg används Deltagit (DT).

Enligt 6 kap. 18 § högskoleförordningen ska betyg sättas på en genomgången kurs om inte universitetet föreskriver något annat. Universitetet får föreskriva vilket betygssystem som ska användas. Betyget ska beslutas av en av universitetet särskilt utsedd lärare (examinator).

Enligt universitetets föreskrifter om betygssystem för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (beslut ORU 2018/00929) ska något av uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd användas som betyg. För utbildning som ingår i en internationell magister- eller masterutbildning eller i universitetets kursutbud för utbytesstudenter ska betygsskalan A-F användas. Rektor, eller den rektorn bestämmer, får besluta om undantag från denna bestämmelse för en viss kurs om det finns särskilda skäl.

Som betyg på kursen används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Kommentar till betyg

För att erhålla betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på minst 20,5 högskolepoäng.

Examinationsformer

Allmän ämnesdidaktik 2, I, 3 högskolepoäng (Provkod: A001)
Skriftlig inlämningsuppgift.

Allmän ämnesdidaktik 2, II, 4,5 högskolepoäng (Provkod: A002)
Hemtentamen.

Allmän ämnesdidaktik 2, III (Provkod: A003)
Obligatoriska moment i form av deltagande i seminarier.

Verksamhetsförlagd utbildning 2, I, 10 högskolepoäng (Provkod: B011)
Verksamhetsförlagd utbildning.

Verksamhetsförlagd utbildning 2, II, 2,5 högskolepoäng (Provkod: B012)
Skriftlig inlämningsuppgift.

Verksamhetsförlagd utbildning 2, III, 2,5 högskolepoäng (Provkod: B013)
Skriftlig inlämningsuppgift.

Verksamhetsförlagd utbildning 2, IV (Provkod: B014)
Obligatoriska moment i form av deltagande i seminarier.

Bedömning för och av lärande I, 7,5 högskolepoäng (Provkod: C001)
Skriftlig inlämningsuppgift.

Bedömning för och av lärande, II (Provkod: C002)
Obligatoriska moment i form av deltagande i seminarier.

Kommentar till examinationsformer
Tid för examination
En examination ska genomföras vid den tidpunkt som bestäms av universitetet. Om en examination, som innebär att studenten kan utföra uppgiften på annan plats än i lärosätets lokaler (t.ex. hemtentamen) inte kan lämnas in i tid, beslutar examinator hur examinationen ska hanteras.

Frånvaro vid obligatoriska moment
Vid eventuell frånvaro från obligatoriska moment gäller universitetets regler för omexamination. I det fall det finns särskilda skäl att göra undantag från tidsintervallet beslutar examinator när det obligatoriska momentet ska genomföras.

Frånvaro vid verksamhetsförlagd utbildning
Vid eventuell frånvaro från den verksamhetsförlagda utbildningen ska den studerande i samråd med VFU-lärare komplettera den inom kursens ram.

Begränsning av antal provtillfällen
För kurser inom lärarprogrammen som innehåller verksamhetsförlagd utbildning (VFU) begränsas antalet tillfällen för den verksamhetsförlagda utbildningen till två (Dnr ORU 2018/01721). Studenter har rätt till stöd i samband med pågående VFU där det finns tveksamhet om VFU kommer fullgöras. Studenten har även rätt till stöd inför en eventuell förnyad prövning i enlighet med dokumentet ”Stöd vid tveksamhet om fullgjord VFU” (Dnr ORU 2018/04263).

Student som påbörjar men inte fullföljer VFU, utan särskilda skäl, ska tilldelas betyget underkänt. Studenten har då förbrukat ett VFU-tillfälle. Underkänd VFU får endast genomföras ytterligare en gång.

Examinator kan besluta om att med omedelbar verkan avbryta en students VFU eller motsvarande om studenten visar allvarliga brister i kunskaper, färdigheter eller förhållningssätt. När VFU avbryts på detta sätt innebär det att studenten underkänns på aktuellt moment och att ett VFU-tillfälle är förbrukat. I sådana fall ska en individuell handlingsplan upprättas i enlighet med institutionens riktlinjer.

För studenter med dokumenterad funktionsnedsättning kan universitetet besluta om anpassning av examination eller annan examinationsform.

För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Särskild behörighet och andra villkor

Verksamhetsförlagd utbildning 1, I 4,5 högskolepoäng från Kompletterande pedagogisk utbildning I, 30 högskolepoäng.

För ytterligare information se universitetets antagningsordning.

Övriga föreskrifter

Verksamhetsförlagd utbildning (VFU)
Innan påbörjad VFU ska utdrag ur belastningsregistret överlämnas till rektor eller motsvarande vid den skola där den studerande har sin VFU-placering.

Den studerande ska söka VFU-placering i enlighet med universitetets rutiner för VFU i samband med KPU. VFU-placering ska ske så att jäv inte kan uppstå i samband med genomförande eller bedömning av VFU. Örebro universitet beslutar om slutlig placering. Beslutet kan avvika från önskemålen

Den verksamhetsförlagda utbildningen fullgörs inom ramen för en arbetsvecka enligt lärares arbetstidsavtal.

Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning och/eller handledning under den tid som angavs för kurstillfället som den sökande blivit antagen till (se universitetets antagningsordning). Därefter upphör rätten till undervisning och/eller handledning.

Övergångsbestämmelser

Studenter som påbörjat men inte avslutat kursen i enlighet med den version av kursplan som gällde vårterminen 2023, har rätt att examinera Verksamhetsförlagd utbildning 2, I, 5 högskolepoäng (provkod B001) samt Verksamhetsförlagd utbildning 3, I, 5 högskolepoäng (provkod D001) under 12 till 18 månader från och med 2024-01-15.

Litteratur och övriga lärresurser

Obligatorisk litteratur som rör hela kursen

SFS 2010:800
Skollagen (senaste upplagan), (valda delar)
Skolverket (2022)
Lgr 22: Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet
Stockholm: Skolverket, (valda delar)
Skolverket (2011)
Lgy11: Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola
Stockholm: Skolverket, (valda delar)

Tillägg och kommentarer som rör hela kursen

Senare upplagor av kurslitteraturen kan användas om inget annat anges.

Allmän ämnesdidaktik 2, 7,5 högskolepoäng

Obligatorisk litteratur

För alla ämnesinriktningar
Hopmann, Stefan (2007)
"Restrained teaching: The common core of Didaktik" i European Educational Research Journal, 6(2), 109–124
Lidar, Malena, Lundquist, Eva. & Östman, Leif (2006)
"Teaching and learning in the science classroom. The interplay between teachers’ epistemological moves and students’ practical epistemology" i Science Education, 90(1), s. 148–163
Rudsberg, Karin & Öhman, Johan (2010)
"Pluralism in practice – experiences from Swedish evaluation, school development and research" i Environmental Education Research, 16(1), s. 95–111
Skolforskningsinstitutet (2019)
Individanpassad vuxenutbildning - med fokus på digitala verktyg
Stockholm: Skolforskningsinstitutet, (valda delar), (finns tillgänglig online)
Van Poeck, Katrien, Östman, Leif & Öhman, Johan (red.) (2019)
Sustainable Development Teaching
Oxfordshire: Taylor and Francis, (valda delar), (finns tillgänglig som e-bok via universitetsbiblioteket)
Wahlström, Ninni (2019)
Didaktik - ett professionsbegrepp
Malmö: Gleerups
Östman, Leif (2008).
"Analys av utbildningens diskursivitet. Normer och följemeningar i text och handling" i Utbildning & Demokrati. Tidskrift för didaktik och utbildningspolitik, 17(3), 113–137
För inriktning biologi, kemi och naturkunskap
Sjøberg, Svein (2010)
Naturvetenskap som allmänbildning: en kritisk ämnesdidaktik (senaste upplagan)
Lund: Studentlitteratur
För inriktning matematik
Freudenthal, Hans (2006)
Revisiting mathematics education: China lectures (Vol. 9)
Springer Science & Business Media
Gravemeijer, Koeno (1999)
"How emergent models may foster the constitution of formal mathematics" i Mathematical thinking and learning, 1(2), 155-177.
Skolforskningsinstitutet (2017)
Klassrumsdialog i matematikundervisningen- matematiska samtal i helklass i grundskolan
Ödeshög: Skolforskningsinstitutet.
Stein, Mary Key, Engle, Randi A., Smith, Margaret S. & Hughes, Elizabeth K. (2008)
"Orchestrating Productive Mathematical Discussions: Five Practices for Helping Teachers Move Beyond Show and Tell" i Mathematical Thinking and Learning, 10:4, 313-340.

Tillägg och kommentarer
Ytterligare texter, mestadels vetenskapliga artiklar, tillkommer om ca 100 sidor.

Verksamhetsförlagd utbildning 2, 15 högskolepoäng

Obligatorisk litteratur

Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2014)
Den kvalitativa forskningsintervjun
Lund: Studentlitteratur AB
(valda delar)

Tillägg och kommentarer
Vetenskapliga artiklar om textanalys som forskningsmetod tillkommer om ca. 60 sidor.

Bedömning för och av lärande, 7,5 högskolepoäng

Obligatorisk litteratur

Arensmeier, Cecilia & Lennqvist Lindén, Ann-Sofie (2017)
"Bemyndigande eller granskning - nationella prov som styrinstrument" i Utbildning & Demokrati, 26(2), 49–74
Black, Paul, Harrison, Christine, Lee, Clara, Marshall, Bethan & Wiliam, Dylan (2004)
"Working Inside the Black Box: Assessment for Learning in the Classroom" i Phi Delta Kappan, 86(1), 8-21
Hofvendal, Johan (2006)
""Noa har inga fel”: om bristfokus i skolans utvecklingssamtal" i Utbildning och Demokrati, Tidskrift för didaktik och utbildningspolitik, 15(3)
Jönsson, Anders (2017)
Prov eller bedömning? Att tolka och använda provresultat och omdömen
Lund: Gleerups förlag
Lundahl, Christian (2014)
Bedömning för lärande
Lund: Studentlitteratur
Mickwitz, Larissa (2015)
"Den professionella lärarens möjlighetsvillkor" i Utbildning & Demokrati, 24(2), 33–54.
Serder, Margareta (2015)
Möten med PISA. Kunskapsmätning som samspel mellan elever och provuppgifter i och om naturvetenskap
Malmö Studies in Educational Sciences No 75, (valda delar), (finns tillgänglig online)
Skolverket (2018)
Skolverkets allmänna råd med kommentarer. Betyg och betygssättning
Stockholm: Skolverket
Öhman, Anna (2017)
Återkoppling i interaktion. En studie av klassrumsbaserad bedömning i frisörutbildningen. Karlstad University Studies. 2017:34 (valda delar) (finns tillgänglig online)