Stats- och förvaltningsrätt, 15 högskolepoäng

Constitutional and Administrative Law, 15 Credits

Mål

Mål för utbildning på grundnivå

Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas

• förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar,
• förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och
• beredskap att möta förändringar i arbetslivet.

Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att

• söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå,
• följa kunskapsutvecklingen, och
• utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området.

(1 kap. 8 § högskolelagen)

Kursens mål

Kunskap och förståelse
Efter att ha genomgått kursen ska studenten kunna:

• redogöra för rättens roll i samhället och relation till omvärlden, hur rättssystemet är uppbyggt och samspelet mellan juridik och politik,
• redogöra för de principer, rättsregler och den systematik som ligger till grund för svensk statsrätt och konstitutionell rätt samt förvaltningsrätt, innefattandes allmän och speciell förvaltningsrätt, kommunalrätt samt offentlighet och sekretess.

Färdighet och förmåga
Efter att ha genomgått kursen ska studenten kunna:

• tillämpa juridisk metod genom att identifiera, formulera, analysera och lösa rättsliga frågor inom kursen i enlighet med rättskälleläran,
• inom givna tidsramar redovisa rättsligt material och analysera detta med tillämpning av juridisk metod,
• muntligt och skriftligt, enskilt och i grupp, argumentera för och emot olika rättsliga lösningar.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
Efter att ha genomgått kursen förväntas studenten kunna:

• Reflektera över juridikens betydelse inom offentlig sektor och över rollen som myndighetsutövare.

Kursens huvudsakliga innehåll

Kursen inleds med en övergripande genomgång av hur rättssystemet är uppbyggt samt grunderna i juridisk problemlösning,
så kallad juridisk metod (bl.a. rättskällelära och tolkningsprinciper). Därefter studeras statsrätt och konstitutionell rätt.
Detta innefattar frågor om den offentliga maktens organisation och förhållandet mellan de olika statliga organen, besluts- och normgivningskompetens, statsmaktens styrning av den offentliga förvaltningen, den kommunala självstyrelsen, grundläggande fri- och rättigheter, konstitutionell kontroll av statsmakten, samt europarättens förhållande till det svenska statsskicket.
Kursen övergår därefter till studier i förvaltningsrätt. Inledningsvis studeras allmän förvaltningsrätt (dvs. regler som gäller generellt vid myndigheters handläggning av ärenden). Vidare studeras den speciella förvaltningsrätten (exempelvis socialrätt, skoljuridik etc.), där ett urval av områden behandlas som exempel på förhållandet mellan den allmänna och den speciella förvaltningsrätten samt kommunalrätt (dvs. det regelverk som styr kommunal verksamhet och dess organisation). Därefter studeras offentlighetsprincipen (dvs. frågor om allmänna handlingar och sekretess). Under kursen diskuteras återkommande samspelet mellan juridik och politik, juridikens betydelse för offentlig sektor samt rollen som myndighetsutövare.

Studieformer

Undervisningen bedrivs genom föreläsningar, seminarier och gruppövningar. Individuell muntlig feed back förekommer.

Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning och/eller handledning under den tid som angavs för kurstillfället som den sökande blivit antagen till (se universitetets antagningsordning). Därefter upphör rätten till undervisning och/eller handledning.

Examinationsformer

Obligatoriskt moment, 6 högskolepoäng (Provkod: A001)
Aktivt deltagande i seminarier.

Promemoria, 1,5 högskolepoäng (Provkod: A002)
Författande av en självständig promemoria.

Skriftlig salstentamen, 7,5 högskolepoäng (Provkod: A003)
Skriftlig salstentamen.

För studenter med dokumenterad funktionsnedsättning kan universitetet besluta om anpassning av examination eller annan examinationsform.

För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Kommentar till examinationsformer

Den som på en skriftlig uppgift inte uppnått godkänt resultat men som genom en begränsad insats kan bedömas uppnå godkänt resultat har rätt att komplettera sin uppgift för erhållande av godkänt betyg. Kompletteringen ska lämnas in enligt examinators anvisningar inom en vecka från den tidpunkt då meddelande lämnas om att godkänt betyg inte uppnåtts.

Betyg

Enligt 6 kap. 18 § högskoleförordningen ska betyg sättas på en genomgången kurs om inte universitetet föreskriver något annat. Universitetet får föreskriva vilket betygssystem som ska användas. Betyget ska beslutas av en av universitetet särskilt utsedd lärare (examinator).

Enligt universitetets föreskrifter om betygssystem för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (beslut ORU 2018/00929) ska något av uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd användas som betyg. För utbildning som ingår i en internationell magister- eller masterutbildning eller i universitetets kursutbud för utbytesstudenter ska betygsskalan A-F användas. Rektor, eller den rektorn bestämmer, får besluta om undantag från denna bestämmelse för en viss kurs om det finns särskilda skäl.

Som betyg på kursen används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Obligatoriskt moment
Som betyg används Underkänd (U) eller Godkänd (G).

Promemoria
Som betyg används Underkänd (U) eller Godkänd (G).

Skriftlig salstentamen
Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Kommentar till betyg

För betyget Godkänt krävs att alla examinationer är godkända. För betyget eller Väl Godkänd krävs att alla examinationer är godkända och att den skriftliga salstentamen är examinerad med betyget Väl Godkänd.

Särskild behörighet och andra villkor

Grundläggande behörighet.

För ytterligare information se universitetets antagningsordning.

Tillgodoräknande av tidigare utbildning

Student som tidigare genomgått utbildning eller fullgjort annan verksamhet ska enligt högskoleförordningen tillgodoräknas detta som en del av den aktuella utbildningen under förutsättning att den tidigare utbildningen eller verksamheten uppfyller vissa krav.

För ytterligare information se universitetets lokala regler för tillgodoräknanden.

Övergångsbestämmelser

Kurs som har upphört eller väsentligt förändrats till innehåll eller omfattning kan examineras vid tre tillfällen inom 12 till 18 månader efter det att förändringen genomförts.

Kurslitteratur och övriga läromedel

Obligatorisk litteratur

Björkman, Ulla och Lundin, Olle
Kommunen och lagen: en introduktion
Uppsala: Iustus förlag, 172 sidor

Bohlin, Alf
Offentlighetsprincipen
Stockholm: Norstedts Juridik, 255 sidor

Bull, Thomas & Sterzel, Fredrik
Regeringsformen: en kommentar
Lund: Studentlitteratur, 329 sidor

Lerwall, Lotta (red.)
Makt, myndighet, människa: en lärobok i speciell förvaltningsrätt
Uppsala: Iustus förlag, 292 sidor

Marcusson, Lena (red.)
Offentligrättsliga principer
Uppsala: Iustus förlag, 272 sidor.

Warnling Conradson, Wiweka
En introduktion till förvaltningsrätten
Stockholm: Norstedts Juridik, 160 sidor

Författningstext:
Tillgång till aktuell lagbok eller motsvarande författningssamling.

Tillägg och kommentarer till litteraturlistan

Litteraturen läses i den senaste upplagan. Om en senare upplaga än vad som anges ovan finns, läses denna.

Artiklar, rättsfall, offentligt tryck m.m. enligt examinators bestämmande tillkommer, omfattande maximalt 500 sidor.