Rättshistoria och allmän rättslära, avancerad nivå, 15 högskolepoäng

Legal History and Jurisprudence, Second Cycle, 15 Credits

Mål

Mål för utbildning på avancerad nivå

Utbildning på avancerad nivå ska innebära fördjupning av kunskaper, färdigheter och förmågor i förhållande till utbildning på grundnivå och ska, utöver vad som gäller för utbildning på grundnivå,

• ytterligare utveckla studenternas förmåga att självständigt integrera och använda kunskaper,
• utveckla studenternas förmåga att hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, och
• utveckla studenternas förutsättningar för yrkesverksamhet som ställer stora krav på självständighet eller för forsknings- och utvecklingsarbete.

(1 kap. 9 § högskolelagen)

Kursens mål

Kunskap och förståelse
Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

• redogöra för olika rättsteorier och juridiska metodläror, inbegripet deras vetenskapsteoretiska och praktiska möjligheter och begränsningar i såväl ett utvecklingsperspektiv som ett rättsteoretiskt perspektiv, och
• redogöra för den moderna juristrollens och den juridiska metodlärans uppkomst och utveckling i den västerländska rättstraditionen i allmänhet och i svensk rätt i synnerhet.

Färdighet och förmåga
Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

• självständigt och strukturerat, på ett akademiskt vedertaget och juridiskt professionellt sätt, analysera juridisk, metodologisk och rättsteoretisk argumentation, såväl i ett utvecklingsperspektiv som i ett rättsteoretiskt perspektiv, och
• diskutera olika juridiska och icke-juridiska aktörers roller i rättsbildning, rättstillämpning, juridiskt beslutsfattande och rättsvetenskap på ett självständigt och strukturerat sätt med stöd av rättshistoriska och rättsteoretiska argument.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

• självständigt och kritiskt reflektera över rättshistoriska, rättsteoretiska och juridiskt metodologiska faktorers betydelse för rätts- och samhällsutvecklingen, rättstillämpningen och det juridiska beslutsfattandet, såväl nationellt som internationellt, och
• självständigt och kritiskt, med stöd av rättshistoriska, rättsteoretiska och metodologiska argument, värdera juridisk argumentation och juridiska lösningsförslag, utifrån såväl juridiskt praktiska som rättsvetenskapliga kriterier.

Kursens huvudsakliga innehåll

På kursen Rättshistoria och allmän rättslära tas i första hand utvecklingsperspektivet samt de rättsfilosofiska och kritiska perspektiven på rätten upp till en fördjupad behandling i avsikt att med utgångspunkt i de materiella och metodologiska juridiska kunskaper och färdigheter som studenterna inhämtat inom ramen för programmets övriga kurser skapa en koherent och för den praktiskt och teoretiskt verksamma juristen relevant helhetsförståelse av rätten, dels som samhällsfenomen och dels som föremål för juridisk eller rättsvetenskaplig behandling. Till följd av kursens målsättningar innehåller kursen Rättshistoria och allmän rättslära ämnesmässigt ett antal olika moment som är avsedda att vara integrerade med varandra. Utifrån sedvanlig rättslig klassificering utgörs de huvudsakliga momenten av allmän rättslära och rättshistoria, vilka belyses främst med utgångspunkt i traditionella frågeställningar inom rättsfilosofi, juridisk teori och metodlära. Integreringen av ämnesmomenten innebär att tyngdpunkten i undervisning och angreppssätt ibland läggs på utvecklingsperspektivet och ibland på det filosofiska perspektivet. Behandlingen av den materiella rätten inom ramen för kursen underordnas det pedagogiska målet att öka studenternas rättsteoretiska och metodologiska medvetenhet, kunskap och färdighet. Kursen handlar således främst om att tillägna sig kunskap om, och förvärva förmågan att vetenskapligt och praktiskt analysera sådana frågeställningar som rör relationen mellan rätt och samhälle, juridisk teori- och metodlära, vetenskapliga och professionella förhållningssätt till rätten och juridiken, rättens möjligheter och begränsningar i samhället. Uppfyllandet av kursens pedagogiska målsättningar förutsätter dock att den enskilda studenten, vid påbörjandet av kursen, har goda materiell-rättsliga kunskaper och på en grundläggande nivå förmår att orientera sig i den juridiska metodläran.

Studieformer

Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, övningar, paneldiskussioner, debatter och seminarier, antingen på svenska eller engelska.

Lärandemålen examineras genom individuell hemtentamen samt PM-uppgift.

Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning och/eller handledning under den tid som angavs för kurstillfället som den sökande blivit antagen till (se universitetets antagningsordning). Därefter upphör rätten till undervisning och/eller handledning.

Examinationsformer

PM, 7,5 högskolepoäng (Provkod: A005)
Individuell hemuppgift
Student som blivit underkänd på promemoria, men där endast en begränsad arbetsinsats krävs för att studenten ska kunna erhålla godkänt betyg, bereds möjlighet att, senast inom två (2) veckor från det att studenten fått besked om att vederbörande inte når upp till betyget godkänd, skriftligen komplettera promemorian för att erhålla betyget godkänd (G). Kompletteringen sker genom att studenten, i enlighet med examinators instruktioner, omarbetar sin inlämnade promemoria. Om kompletteringen inte genomförs inom föreskriven tid, eller det visar sig att studenten, trots kompletteringen, inte når upp till betyget godkänd, måste studenten göra om det examinerande momentet i sin helhet.

Tentamen, 7,5 högskolepoäng (Provkod: A006)
Skriftlig hemtentamen

För studenter med dokumenterad funktionsnedsättning kan universitetet besluta om anpassning av examination eller annan examinationsform.

För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Kommentar till examinationsformer

De examinerande momenten kan komma att genomföras på engelska.

Betyg

Enligt 6 kap. 18 § högskoleförordningen ska betyg sättas på en genomgången kurs om inte universitetet föreskriver något annat. Universitetet får föreskriva vilket betygssystem som ska användas. Betyget ska beslutas av en av universitetet särskilt utsedd lärare (examinator).

Enligt universitetets föreskrifter om betygssystem för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (beslut ORU 2018/00929) ska något av uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd användas som betyg. För utbildning som ingår i en internationell magister- eller masterutbildning eller i universitetets kursutbud för utbytesstudenter ska betygsskalan A-F användas. Rektor, eller den rektorn bestämmer, får besluta om undantag från denna bestämmelse för en viss kurs om det finns särskilda skäl.

Som betyg på kursen används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

PM
Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Tentamen
Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Kommentar till betyg

För att bli godkänd på kursen fordras att samtliga förväntade studieresultat är uppfyllda. Studenten måste således ha erhållit som lägst betyget godkänt på de båda examinerande momenten i kursen.

Slutbetyg
Slutbetyg på kursen sätts efter en sammanvägning av betygen på de två examinerande momenten där betyget godkänd (G) på de båda examinerande momenten fordras för betyget godkänd (G) i slutbetyg. För betyget väl godkänd (VG) fordras betyget väl godkänd (VG) på minst ett (1) av de två examinerande momenten.

Särskild behörighet och andra villkor

180 högskolepoäng på grundnivå varav 90 högskolepoäng med successiv fördjupning i rättsvetenskap, där ett självständigt arbete (G2E) om 15 högskolepoäng ingår alternativt 180 högskolepoäng på grundnivå på ett juristprogram. Dessutom krävs Svenska 3/Svenska B.

För ytterligare information se universitetets antagningsordning.

Tillgodoräknande av tidigare utbildning

Student som tidigare genomgått utbildning eller fullgjort annan verksamhet ska enligt högskoleförordningen tillgodoräknas detta som en del av den aktuella utbildningen under förutsättning att den tidigare utbildningen eller verksamheten uppfyller vissa krav.

För ytterligare information se universitetets lokala regler för tillgodoräknanden.

Övriga föreskrifter

Student som blivit underkänd på hemtentamen (provkod: A006) eller promemoria (provkod: A005) bereds tillfälle till omexamination vid två tillfällen under läsåret. Sent inkommen hemtentamen eller promemoria blir inte föremål för rättning och räknas därmed som underkänd.

Övergångsbestämmelser

Kurs som har upphört eller väsentligt förändrats till innehåll eller omfattning kan examineras vid tre tillfällen inom 12 till 18 månader efter det att förändringen genomförts.

Kurslitteratur och övriga läromedel

Obligatorisk litteratur

(all litteratur ska läsas i senaste upplaga)

Lesaffer, Randall (2009)
European Legal History: A Cultural and Political Perspective
Cambridge University Press, 560 sidor

Nergelius, Joakim (2005)
Rättsfilosofi: samhälle och moral genom tiderna
Studentlitteratur, 199 sidor

Penner, James; Melissaris, Emmanuel (2012)
McCoubrey & White's Textbook on Jurisprudence
Oxford University Press, 304 sidor

Strömholm, Stig, Lyles, Max, Valguarnera, Filippo, (2020 )
Rätt, rättskällor och rättstillämpning: En lärobok i allmän rättslära
Norstedts juridik, 567 sidor

Referenslitteratur

Gunnarsson, Åsa & Svensson, Eva-Maria (2009)
Genusrättsvetenskap
Studentlitteratur, 265 sidor

Mathiesen, Thomas (2005)
Rätten i samhället
Lund : Studentlitteratur, 255 sidor

Modéer, Kjell Å. (2010)
Historiska rättskällor i konflikt: en introduktion i rättshistoria
Santérus, 227 sidor

Tillägg och kommentarer till litteraturlistan

Obligatoriskt kompendiematerial och material i elektronisk form (om högst 800 sidor) tillkommer enligt kursansvarigs bestämmande och anslås eller anvisas till på Blackboard.

I litteraturlistan angivna böcker läses enligt kursansvarigs anvisningar.