Rättshistoria och allmän rättslära, avancerad nivå, 15 högskolepoäng

Legal History and Jurisprudence, Second Cycle, 15 Credits

Mål

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

• tillämpa utvalda rättshistoriska, rättsteoretiska och rättsmetodologiska perspektiv,
• argumentera på ett välstrukturerat rättsvetenskapligt sätt med stöd i vedertagna rättshistoriska, rättsteoretiska och rättsmetodologiska perspektiv, och
• analysera och diskutera gällande rätt på ett sätt som relaterar och jämför rätten med rättsvetenskapligt förankrade rättshistoriska och rättsteoretiska perspektiv.

Innehåll

Kursen i rättshistoria och allmän rättslära omfattar rättens historiska utveckling samt utvalda perspektiv och teorier från allmän rättslära. Kursen behandlar rättens historiska utveckling i en europiesk kontext, och gör ett urval av perspektiv och teorier från allmän rättslära som påvisar hur rätten fungerar som fenomen i samhället, hur rättssubjekt interagerar med rätten, och hur rätten är som vetenskapligt studieobjekt. Detta inkluderar naturrättslära, rättspositivism, kontemporära rättsteorier, kritisk rättsteori, samt diverse teorier, rön och historiska aspekter inom dessa inriktningar.

Examinationer och betyg

Kritisk konstruktion, 7,5 högskolepoäng (Provkod: A007)
Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (B), Icke utan beröm godkänd (Ba) eller Med beröm godkänd (AB).

Kritisk analys, 7,5 högskolepoäng (Provkod: A008)
Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (B), Icke utan beröm godkänd (Ba) eller Med beröm godkänd (AB).

Enligt 6 kap. 18 § högskoleförordningen ska betyg sättas på en genomgången kurs om inte universitetet föreskriver något annat. Universitetet får föreskriva vilket betygssystem som ska användas. Betyget ska beslutas av en av universitetet särskilt utsedd lärare (examinator).

Enligt universitetets föreskrifter om betygssystem för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (beslut ORU 2018/00929) ska något av uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd användas som betyg. För utbildning som ingår i en internationell magister- eller masterutbildning eller i universitetets kursutbud för utbytesstudenter ska betygsskalan A-F användas. Rektor, eller den rektorn bestämmer, får besluta om undantag från denna bestämmelse för en viss kurs om det finns särskilda skäl.

Som betyg på kursen används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Kommentar till betyg

För att bli godkänd på kursen fordras att samtliga förväntade studieresultat är uppfyllda. Studenten måste således ha erhållit som lägst betyget godkänt på de båda examinerande momenten i kursen.

Slutbetyg
Slutbetyg på kursen sätts efter en sammanvägning av betygen på de två examinerande momenten där betyget godkänd (G) på de båda examinerande momenten fordras för betyget godkänd (G) i slutbetyg. För betyget väl godkänd (VG) fordras betyget väl godkänd (VG) på minst ett (1) av de två examinerande momenten.

Examinationsformer

Kritisk konstruktion, 7,5 högskolepoäng (Provkod: A007)
Skriftlig inlämningsuppgift.
Om en student inte uppnår godkänt betyg, men med en begränsad insats bedöms kunna nå det, kan studenten komplettera i enlighet med examinators instruktioner. Kompletteringen ska genomföras inom fem arbetsdagar från det att studenten tilldelas instruktionen.

Kritisk analys, 7,5 högskolepoäng (Provkod: A008)
Skriftlig tentamen.

För studenter med dokumenterad funktionsnedsättning kan universitetet besluta om anpassning av examination eller annan examinationsform.

För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Särskild behörighet och andra villkor

180 högskolepoäng på grundnivå varav 90 högskolepoäng med successiv fördjupning i rättsvetenskap, där ett självständigt arbete (G2E) om 15 högskolepoäng ingår alternativt 180 högskolepoäng på grundnivå på ett juristprogram. Dessutom krävs Svenska 3/Svenska B.

För ytterligare information se universitetets antagningsordning.

Övriga föreskrifter

Kursen eller del av kursen kan komma att ges på engelska.

Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning och/eller handledning under den tid som angavs för kurstillfället som den sökande blivit antagen till (se universitetets antagningsordning). Därefter upphör rätten till undervisning och/eller handledning.

Litteratur och övriga lärresurser

Obligatorisk litteratur

Lesaffer, Randall
European Legal History: A Cultural and Political Perspective
Cambridge University Press, 560 sidor

Nergelius, Joakim
Rättsfilosofi: samhälle och moral genom tiderna
Studentlitteratur, 199 sidor

Penner, James E. & Melissaris, Emmanuel
McCoubrey & White's Textbook on Jurisprudence
Oxford University Press, 304 sidor

Strömholm, Stig, Lyles, Max, Valguarnera, Filippo
Rätt, rättskällor och rättstillämpning: En lärobok i allmän rättslära
Norstedts juridik, 567 sidor

Referenslitteratur

Gunnarsson, Åsa & Svensson, Eva-Maria
Genusrättsvetenskap
Studentlitteratur, 265 sidor

Gunnarsson, Åsa & Svensson, Eva-Maria
Rättsdogmatik – som rättsvetenskapligt perspektiv och metod
Studentlitteratur, 196 sidor

Levinson, Daryl J.
Law for Leviathan: Constitutional Law, International Law, and the State
Oxford University Press, 272 sidor

Modéer, Kjell Å.
Historiska rättskällor i konflikt: en introduktion i rättshistoria
Santérus, 227 sidor

Noll, Gregor (red.)
AI, digitalisering och rätten: En lärobok
Studentlitteratur, 289 sidor

Näv, Maria & Zamboni, Mauro (red.)
Juridisk metodlära
Studentlitteratur, 442 sidor

Westerman, Pauline
Rätten som gåta: En introduktion till rättsfilosofi
Studentlitteratur, 257 sidor

Tillägg och kommentarer till litteraturlistan

All litteratur ska läsas i senaste upplaga.

Ytterligare material, t.ex. artiklar, rättsfall och offentligt tryck, om högst 800 sidor, tillkommer som obligatoriskt material.