Rättsvetenskaplig introduktionskurs, 30 högskolepoäng

Introduction to Legal Thinking, 30 Credits

Mål

Mål för utbildning på grundnivå

Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas

• förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar,
• förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och
• beredskap att möta förändringar i arbetslivet.

Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att

• söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå,
• följa kunskapsutvecklingen, och
• utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området.

(1 kap. 8 § högskolelagen)

Kursens mål

Kunskap och förståelse

Efter genomgången kurs ska studenten kunna

• redogöra för hur rättssystemet är uppbyggt, rättskälleläran och hur rättskällorna förhåller sig till varandra, samt samspelet mellan juridik och politik,
• redogöra för grunderna i rättsvetenskaplig teori och metod,
• redogöra för internationella aspekter av juridiken och dess relation till den svenska rätten.

Färdighet och förmåga

Efter genomgången kurs ska studenten kunna

• identifiera rättsliga frågor vid granskningen av problem inom givna rättsområden,
• identifiera rättsliga frågor, identifiera och tillämpa relevanta rättsregler och analysera rättsliga problem i enlighet med juridisk metod inom rättsområdet,
• inom givna tidsramar identifiera, sammanställa och redovisa ett rättsligt material och analysera detta med tillämpning av juridisk metod,
• kommunicera rättsligt material i relation till målgrupper utan juridiska förkunskaper, och i det sammanhanget utrycka sig på ett sätt som är anpassat till mottagaren,
• föra en rättslig argumentation, individuellt och i samarbete med andra, så att olika positioner framförs i förhållande till utvalda rättsfrågor,
• redovisa det juridiskt relevanta innehållet i ett givet rättsfall.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

Efter genomgången kurs ska studenten kunna

• reflektera över rättens roll i samhället och relation till omvärlden,
• värdera argument för och emot olika rättsliga lösningar,
• reflektera över sitt lärande och rollen som blivande rättsvetare.

Kursens huvudsakliga innehåll

Under kursen studeras civilrätt, straffrätt och processrätt på grundläggande nivå samt konstitutionell rätt. Vidare inkluderar kursen grunderna i rättsvetenskaplig teori och metod. Studierna i konstitutionell rätt inkluderar frågor om statens organisation och förhållandet mellan de olika statliga organen, besluts- och normgivningskompetens, statsmaktens styrning av den offentliga förvaltningen, förhållandet mellan staten och kommunerna, den kommunala självstyrelsen, grundläggande fri- och rättigheter, konstitutionell kontroll av statsmakten, europarättens förhållande till det svenska statsskicket, samspelet mellan juridik och politik samt samspelet mellan juridik och digitalisering. Studenten tränas under kursen i juridisk problemlösning, innefattande källsökning och rättslig argumentation. Under terminen tränas studenten i muntlig och skriftlig framställning i form av bland annat presentationer, övningar och skriftliga uppgifter. Kursen innefattar författande av PM i ett civilrättsligt ämne, där sammanfattningen skrivs på engelska.

Studieformer

Undervisningen bedrivs genom föreläsningar, seminarier, rollspel och gruppövningar. Inför seminarier, gruppövningar eller liknande förväntas studenterna enskilt, och i förekommande fall gruppvis, vara väl förberedda att delta aktivt. Viss undervisning kan komma att genomföras på engelska.

Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning och/eller handledning under den tid som angavs för kurstillfället som den sökande blivit antagen till (se universitetets antagningsordning). Därefter upphör rätten till undervisning och/eller handledning.

Examinationsformer

Rättsfallskoncentrat, 1,5 högskolepoäng (Provkod: A020)
Författande av rättsfallskoncentrat.
Om en student inte uppnår gränsen för godkänt, men ligger nära den, kan examinatorn besluta om komplettering bestående av instruktioner som ska genomföras inom fem arbetsdagar från dess att studenten tilldelas instruktionen.

Retorikseminarium, 1,5 högskolepoäng (Provkod: A021)
Muntlig redovisning.

Skriftlig kommunikation - Skriftlig inlämning, 1,5 högskolepoäng (Provkod: A022)
Författande av skriftlig uppgift i vilken juridisk information lämnas till målgrupp utan juridiska förkunskaper.
Om en student inte uppnår gränsen för godkänt, men ligger nära den, kan examinatorn besluta om komplettering bestående av instruktioner som ska genomföras inom fem arbetsdagar från dess att studenten tilldelas instruktionen.

Seminarium, 1,5 högskolepoäng (Provkod: A023)
Aktivt deltagande vid seminarium.
Om en student inte uppnår gränsen för godkänt, men ligger nära den, kan examinatorn besluta om komplettering bestående av instruktioner som ska genomföras inom fem arbetsdagar från dess att studenten tilldelas instruktionen.

Konstitutionell rätt - Seminarium, 1,5 högskolepoäng (Provkod: A024)
Aktivt deltagande vid seminarium och inlämning av skriftlig uppgift.
Om en student inte uppnår gränsen för godkänt, men ligger nära den, kan examinatorn besluta om komplettering bestående av instruktioner som ska genomföras inom fem arbetsdagar från dess att studenten tilldelas instruktionen.

Civil-, straff- och processrätt - Tentamen, 4,5 högskolepoäng (Provkod: A015)
Skriftlig salstentamen.

Konstitutionell rätt - Tentamen, 9 högskolepoäng (Provkod: A016)
Skriftlig salstentamen

Tillämpad juridisk teori och metod - Promemoria, 9 högskolepoäng (Provkod: A019)
Författande av en självständig promemoria och aktivt deltagande i seminarium där promemorian föredras och diskuteras samt inlämning av självreflektion.
Om en student inte uppnår gränsen för godkänt, men ligger nära den, kan examinatorn besluta om komplettering bestående av instruktioner som ska genomföras inom fem arbetsdagar från dess att studenten tilldelas instruktionen.

För studenter med dokumenterad funktionsnedsättning kan universitetet besluta om anpassning av examination eller annan examinationsform.

För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Kommentar till examinationsformer

Examination som studenten inte deltar i, examination där komplettering inte är möjlig eller examination där studenten underkänns, kan omexamineras om förutsättningar för omexamination finns. I annat fall hänvisas studenten till nästa ordinarie kurstillfälle.

Betyg

Enligt 6 kap. 18 § högskoleförordningen ska betyg sättas på en genomgången kurs om inte universitetet föreskriver något annat. Universitetet får föreskriva vilket betygssystem som ska användas. Betyget ska beslutas av en av universitetet särskilt utsedd lärare (examinator).

Enligt universitetets föreskrifter om betygssystem för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (beslut ORU 2018/00929) ska något av uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd användas som betyg. För utbildning som ingår i en internationell magister- eller masterutbildning eller i universitetets kursutbud för utbytesstudenter ska betygsskalan A-F användas. Rektor, eller den rektorn bestämmer, får besluta om undantag från denna bestämmelse för en viss kurs om det finns särskilda skäl.

Som betyg på kursen används Underkänd (F), Tillräcklig (E), Tillfredsställande (D), Bra (C), Mycket bra (B) eller Utmärkt (A).

Rättsfallskoncentrat
Som betyg används Underkänd (U) eller Godkänd (G).

Retorikseminarium
Som betyg används Underkänd (U) eller Godkänd (G).

Skriftlig kommunikation - Skriftlig inlämning
Som betyg används Underkänd (U) eller Godkänd (G).

Seminarium
Som betyg används Underkänd (U) eller Godkänd (G).

Konstitutionell rätt - Seminarium
Som betyg används Underkänd (U) eller Godkänd (G).

Civil-, straff- och processrätt - Tentamen
Som betyg används Underkänd (U) eller Godkänd (G).

Konstitutionell rätt - Tentamen
Som betyg används Underkänd (F), Tillräcklig (E), Tillfredsställande (D), Bra (C), Mycket bra (B) eller Utmärkt (A).

Tillämpad juridisk teori och metod - Promemoria
Som betyg används Underkänd (F), Tillräcklig (E), Tillfredsställande (D), Bra (C), Mycket bra (B) eller Utmärkt (A).

För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Kommentar till betyg

Dispens från ordinarie betygsskala enligt prorektorsbeslut (ORU 2020/07095).

För att erhålla ett slutbetyg på kursen krävs godkänt på samtliga examinationsformer.
Kursbetyget baseras på ett viktat genomsnitt av betygen på examinationerna Konstitutionell rätt – Tentamen (provkod A016) och Tillämpad juridisk teori och metod: Promemoria (provkod A019). Vid sammanvägningen omvandlas bokstavsbetygen A-E till siffrorna 5-1 och därefter sammanräknas till ett medelbetyg där poängomfattningen på respektive examination också vägs in.

Särskild behörighet och andra villkor

Grundläggande behörighet samt Samhällskunskap 1b / 1a1 +1a2 (områdesbehörighet A6)

eller

Grundläggande behörighet samt Engelska B och Samhällskunskap A (områdesbehörighet 6)

För ytterligare information se universitetets antagningsordning.

Tillgodoräknande av tidigare utbildning

Student som tidigare genomgått utbildning eller fullgjort annan verksamhet ska enligt högskoleförordningen tillgodoräknas detta som en del av den aktuella utbildningen under förutsättning att den tidigare utbildningen eller verksamheten uppfyller vissa krav.

För ytterligare information se universitetets lokala regler för tillgodoräknanden.

Övriga föreskrifter

Kursen ingår i Rättsvetarprogrammet med internationell och digital inriktning och utgör utbildningens första termin. Kursen kan endast läsas som programkurs och kan således inte sökas som fristående kurs.

Övergångsbestämmelser

Kurs som har upphört eller väsentligt förändrats till innehåll eller omfattning kan examineras vid tre tillfällen inom 12 till 18 månader efter det att förändringen genomförts.

Kurslitteratur och övriga läromedel

Obligatorisk litteratur

Aktuell lagtext
Aktuell okommenterad författningstext: Okommenterad lagbok, t.ex. Sveriges Rikes Lag, även kallad den "blå lagboken", Wolters Kluwer förlag

Axberger, Hans-Gunnar
Yttrandefrihetsgrundlagarna: yttrandefrihetens gränser efter 2019 års grundlagsreform
Norstedts juridik: Stockholm, 296 sidor

Dahlman, Christian
Rätt och rättfärdigande – en tematisk introduktion till allmän rättslära
Studentlitteratur: Lund, ca 128 sidor

Derlén, Mattias, Ingmanson, Staffan & Lindholm, Johan
Grundläggande EU-rätt
Liber: Stockholm, 143 sidor

Lehrberg, Bert
Praktisk juridisk metod
Uppsala: I.B.A. AB, ca 225 sidor

Lundberg, Konrad m. fl.
Juridik - civilrätt, straffrätt, processrätt
Stockholm: Sanoma Utbildning, ca 650 sidor

Lundberg, Konrad m. fl.
Juridik - civilrätt, straffrätt, processrätt. Övningsbok
Stockholm: Sanoma utbildning, ca 644 sidor

Marcusson, Lena (red.)
Offentligrättsliga principer
Iustus förlag: Uppsala, ca 118 sidor

Nergelius, Joakim,
Svensk statsrätt
Studentlitteratur: Lund. 488 sidor (382 sidor exklusive bilaga)

Wahlgren, Peter, Warnling-Nerep, Wiweka och Wrange, Pål
Juridisk skrivguide
Jure Förlag, ca 170 sidor

Referenslitteratur

Bull, Thomas & Sterzel, Fredrik
Regeringsformen: en kommentar
Studentlitteratur: Lund, 329 sidor

Warnling Conradson, Wiweka, Bernitz, Hedvig, Sandström, Lena & Åhman, Karin
Statsrättens grunder
Norstedts Juridik: Stockholm, 305 sidor

Tillägg och kommentarer till litteraturlistan

KOMMENTARER TILL HELA LITTERATURLISTAN
All litteratur läses i den senaste upplagan om inget annat anges.

Artiklar, rättsfall, offentligt tryck m.m. enligt examinators bestämmande kan tillkomma, omfattande maximalt 750 sidor på hela kursen.