Barn i rättsprocessen, avancerad nivå, 15 högskolepoäng

Childrens Rights in Legal Processes, Second Cycle, 15 Credits

Mål

Kunskap och förståelse
Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna:

• använda juridisk metod och terminologi inom kursens sakområde,
• redogöra för aktuell rättsvetenskaplig forskning och rättspolitiska diskussioner kopplat till de rättsfrågor och rättsregler som kursen berör, och
• redogöra för regelverk som styr myndigheters ansvar för och samverkan rörande barn och unga i rättsprocessen.

Färdighet och förmåga
Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna:

• visa förmåga till ett självständigt och kritiskt förhållningssätt gentemot rättssystemet,
• planera och genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar inbegripet att söka fram och hantera relevant juridiskt material, samt presentera sin rättsliga bedömning skriftligen och muntligen,
• använda principen om barnets bästa som ett rättsligt verktyg, och
• identifiera, analysera och lösa juridiska problem inom kursens sakområde samt presentera lösningar skriftligen och muntligen.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna:

• värdera argument för och emot olika rättsliga lösningar och i detta sammanhang särskilt reflektera över vilka effekter rättsliga beslut kan få för barn och ungdomar, inklusive att ge konstruktiv kritik till andra utifrån ett professionellt förhållningssätt, och
• reflektera över etiska dilemman som kan tänkas uppkomma i arbetet som jurist med målgruppen barn och unga.

Innehåll

Kursen har sin utgångspunkt i humanrätten och där i gränslandet mellan offentligrätt och familjerätt – framför allt studeras barnrätten utifrån förvaltningsrättsliga och straffrättsliga perspektiv - och rör på olika sätt relationen mellan staten, familjen och individen, ofta med fokus på myndigheters ansvar och befogenheter gentemot kursens målgrupp, barn och unga.

Kursen grundar sig i Barnkonventionens artikel 3 och artikel 12, barnets bästa och barnets rätt att komma till tals, och syftar till fördjupad kunskap om barnets rättsliga ställning och delaktighet i rättsprocesser och i myndighetsutredningar.

Kursen är framför allt problembaserad med syfte att framkalla fördjupade diskussioner och kunskap, teoretisk såväl som praktiskt användbar. En viktig del av kursen är att skapa en förståelse för den lagstiftning som reglerar hur olika samhällsaktörer samverkar dels med varandra, dels med barn och deras vårdnadshavare. Aktuella rättskällor diskuteras och avvägningen av ansvar för barnets omvårdnad och tillsyn mellan samhället och familj fördjupas liksom barnets eget inflytande över sin situation. Barnrättens centrala begrepp inom de traditionella rättsområdena fördjupas.

Samhällets hållbara skydd för barn granskas kritiskt med fokus på barn i utsatta situationer; unga brottsoffer och till viss del unga lagöverträdare. Unga brottsoffer diskuteras särskilt utifrån situationer där våld förekommer i hemmet. Kursen berör bl.a. en rad frågor som inte sällan flyter samman genom att såväl straffrättslig, förvaltnings- och socialrättslig lagstiftning är tillämpbar i parallella processer. Således studeras exempelvis barns rättigheter i samband med straffprocessen och omhändertaganden enligt LVU samt vilka rättigheter ett barn som brottsoffer har.

Examinationer och betyg

Barnrätt 1, 7,5 högskolepoäng (Provkod: A012)
Som betyg används Underkänd (U) eller Godkänd (G).

Barnrätt 2, 7,5 högskolepoäng (Provkod: A013)
Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Enligt 6 kap. 18 § högskoleförordningen ska betyg sättas på en genomgången kurs om inte universitetet föreskriver något annat. Universitetet får föreskriva vilket betygssystem som ska användas. Betyget ska beslutas av en av universitetet särskilt utsedd lärare (examinator).

Enligt universitetets föreskrifter om betygssystem för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (beslut ORU 2018/00929) ska något av uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd användas som betyg. För utbildning som ingår i en internationell magister- eller masterutbildning eller i universitetets kursutbud för utbytesstudenter ska betygsskalan A-F användas. Rektor, eller den rektorn bestämmer, får besluta om undantag från denna bestämmelse för en viss kurs om det finns särskilda skäl.

Som betyg på kursen används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Kommentar till betyg

För att erhålla ett slutbetyg på kursen krävs betyget Godkänd (G) på Barnrätt 1 (A012) och Barnrätt 2 (A013). För att erhålla ett slutbetyg Väl Godkänd (VG) på kursen krävs betyget Godkänd (G) på Barnrätt 1 (A012) och betyget Väl Godkänd (VG) på Barnrätt 2 (A013).

Examinationsformer

Barnrätt 1, 7,5 högskolepoäng (Provkod: A012)
Löpande examination.
Student som blivit underkänd, men som med endast en begränsad arbetsinsats bedöms kunna erhålla godkänt betyg, har möjlighet att komplettera examinationsmomentet i enlighet med examinators instruktioner. Kompletteringen ska genomföras inom tio arbetsdagar från det att studenten tilldelas instruktionen.

Barnrätt 2, 7,5 högskolepoäng (Provkod: A013)
Skriftlig inlämningsuppgift och muntlig examination.
Student som blivit underkänd, men som med endast en begränsad arbetsinsats bedöms kunna erhålla godkänt betyg, har möjlighet att komplettera examinationsmomentet i enlighet med examinators instruktioner. Kompletteringen ska genomföras inom tio arbetsdagar från det att studenten tilldelas instruktionen.

För studenter med dokumenterad funktionsnedsättning kan universitetet besluta om anpassning av examination eller annan examinationsform.

För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Särskild behörighet och andra villkor

180 hp på grundnivå varav 90 hp med successiv fördjupning i rättsvetenskap där ett självständigt arbete (G2E) om 15 hp ingår. Alternativt 180 hp på grundnivå varav 90 hp med successiv fördjupning i socialt arbete där ett självständigt arbete (G2E) om 15 hp ingår och 30 hp i rättsvetenskap. Alternativt socionomexamen där ett självständigt arbete (G2E) om 15 hp ingår och 30 hp i rättsvetenskap. Alternativt 180 hp i rättsvetenskap på ett juristprogram. Dessutom krävs Svenska 3/Svenska B.

För ytterligare information se universitetets antagningsordning.

Övriga föreskrifter

Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning och/eller handledning under den tid som angavs för kurstillfället som den sökande blivit antagen till (se universitetets antagningsordning). Därefter upphör rätten till undervisning och/eller handledning.

Litteratur och övriga lärresurser

Obligatorisk litteratur

Andersson, M. & Kaldal, A.
Barn i brottmål
Jure Förlag AB, ca 257 s.

Schiratzki Johanna,
Barnrättens grunder
Studentlitteratur, ca 176 s.

Singer A.
Barnets bästa: Om barns rättsliga ställning i familj och samhälle
Norstedts Juridik AB, ca 380 s.

Åhman, Karin, Leviner, Pernilla & Zillén, Kavot (red.)
Barnkonventionen i praktiken: rättsliga utmaningar och möjligheter
Norstedts juridik AB, ca 386 s.

Referenslitteratur

Barnombudsmannen
Barns och ungas klagomöjligheter

Barnombudsmannen
Dom tror att dom vet bättre - barnet som rättighetsbärare

Brottsoffermyndigheten
Barn och unga som brottsoffer

Cederborg, A. & Warnling-Nerep, W. (red)
Barnrätt – en antologi
Norstedts Juridik AB

FN:s barnrättskommittés allmänna kommentarer

Kaldal, A. & Diesen, C. m.fl.
Barnahusutredningen
Jure förlag AB

Nordlöf, Kerstin
Unga lagöverträdare i social-, straff och processrätt
Lund: Studentlitteratur

Tillägg och kommentarer till litteraturlistan

Litteraturen läses i den senaste upplagan.

Viss litteratur finns tillgänglig online.

Ytterligare material, t.ex. seminarmaterial, artiklar och rättsfall om ca 400 sidor, tillkommer som obligatoriskt material.