Internationell humanitär rätt, 15 högskolepoäng

International Humanitarian Law, 15 Credits

Mål

Mål för utbildning på avancerad nivå

Utbildning på avancerad nivå ska innebära fördjupning av kunskaper, färdigheter och förmågor i förhållande till utbildning på grundnivå och ska, utöver vad som gäller för utbildning på grundnivå,

• ytterligare utveckla studenternas förmåga att självständigt integrera och använda kunskaper,
• utveckla studenternas förmåga att hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, och
• utveckla studenternas förutsättningar för yrkesverksamhet som ställer stora krav på självständighet eller för forsknings- och utvecklingsarbete.

(1 kap. 9 § högskolelagen)

Kursens mål

Kunskap och förståelse
Efter avslutad kurs ska studenten:

• ha förståelse för den humanitära rättens särdrag, dess syfte och funktion, beståndsdelar och antaganden,
• ha kunskap om historiska perspektiv på utvecklingen av den internationella humanitära rätten,
• ha god kännedom om de grundläggande principerna inom humanitär rätt, och
• ha förståelse för interrelationen mellan den humanitära rätten och andra delar av den internationella folkrätten.

Färdighet och förmåga
Efter avslutad kurs ska studenten:

• kunna identifiera och beskriva grunderna inom internationell humanitär rätt, samt finna relevanta rättskällor,
• kunna beskriva och förklara centrala begrepp inom den humanitära rätten och konstruera samt presentera sammanhängande rättsliga argument för varje ämne som studerats, och
• kunna identifiera och analysera frågeställningar inom den humanitära rätten samt tillämpa humanitära principer i konkreta fall. Studentens skriftliga och muntliga förmåga tränas.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
Efter avslutad kurs har den studerande:

• förmåga att använda ett kritiskt förhållningssätt till internationell juridisk argumentation och kan identifiera och urskilja premisser,
• förmåga att kritiskt diskutera utvecklingen av den humanitära rätten i ett antal områden,
• förmåga att bedöma utvecklingen och tillämpningen av normer inom den humanitära rätten, och
• förmåga att reflektera över sin egen roll som jurist i förhållande till den internationella humanitära rätten.

Kursens huvudsakliga innehåll

Kursen behandlar och analyserar internationell humanitär rätt som är speciellt utformat för att reglera väpnade konflikter och ockupation.

I kursen diskuteras den humanitära rättens ursprung och utveckling. Vidare studeras tillämpligheten av den humanitära rätten för internationella såväl som nationella väpnade konflikter med en djupgående diskussion kring de principer som genomsyrar den internationella humanitära rätten. Studenterna undersöker också förhållandet mellan krigets lagar och andra relevanta områden inom folkrätten.

Studieformer

Undervisningen genomförs i form av föreläsningar, seminarier, gruppövningar med problembaserade inslag samt självstudier. Ett antal individuella arbeten görs och diskuteras i klass. Seminarier och gruppövningar är obligatoriska. Grupparbeten utgör ett omfattande inslag på kursen. Användning av modern teknik som podcast och VR kan förekomma i gruppuppgifterna.

Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning och/eller handledning under den tid som angavs för kurstillfället som den sökande blivit antagen till (se universitetets antagningsordning). Därefter upphör rätten till undervisning och/eller handledning.

Examinationsformer

Obligatoriskt seminarium 1, 4 högskolepoäng (Provkod: A001)
Författande av en promemoria som behandlar grundläggande dragen i den humanitära rätten och presentation av och diskussion om promemorian vid ett seminarium. Kan ge 25 creditpoäng.
Om en student inte uppnår godkänt betyg, men med en begränsad insats bedöms kunna nå det, kan studenten komplettera i enlighet med examinators instruktioner. Kompletteringen ska genomföras inom (2 veckor) från det att studenten tilldelas instruktionen.

Obligatoriskt seminarium 2 (Provkod: A002)
Deltagande i seminarium (i grupp), introduktion till problemlösning i VR miljö. Kan ge 0 creditpoäng.

Obligatoriskt seminarium 3, 2 högskolepoäng (Provkod: A003)
Deltagande i seminarium (i grupp) genomförande av problemlösning i VR miljö. Kan ge 15 creditpoäng.

Obligatoriskt seminarium 4, 3 högskolepoäng (Provkod: A004)
Deltagande i seminarium om utvalt problemområde. Produktion av poddavsnitt följt av muntlig presentation och diskussion vid ett seminarium. Kan ge 20 creditpoäng.
Om en student inte uppnår godkänt betyg, men med en begränsad insats bedöms kunna nå det, kan studenten komplettera i enlighet med examinators instruktioner. Kompletteringen ska genomföras inom (2 veckor) från det att studenten tilldelas instruktionen.

Obligatoriskt seminarium 5, 6 högskolepoäng (Provkod: A005)
Författande av en promemoria som behandlar en individuellt vald frågeställning som analyserar den internationella humanitära rätten, samt presentation av och diskussion om promemorian vid ett seminarium. Kan ge 40 creditpoäng.
Om en student inte uppnår godkänt betyg, men med en begränsad insats bedöms kunna nå det, kan studenten komplettera i enlighet med examinators instruktioner. Kompletteringen ska genomföras inom tre (3) veckor från det att studenten tilldelas instruktionen.

För studenter med dokumenterad funktionsnedsättning kan universitetet besluta om anpassning av examination eller annan examinationsform.

För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Betyg

Enligt 6 kap. 18 § högskoleförordningen ska betyg sättas på en genomgången kurs om inte universitetet föreskriver något annat. Universitetet får föreskriva vilket betygssystem som ska användas. Betyget ska beslutas av en av universitetet särskilt utsedd lärare (examinator).

Enligt universitetets föreskrifter om betygssystem för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (beslut ORU 2018/00929) ska något av uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd användas som betyg. För utbildning som ingår i en internationell magister- eller masterutbildning eller i universitetets kursutbud för utbytesstudenter ska betygsskalan A-F användas. Rektor, eller den rektorn bestämmer, får besluta om undantag från denna bestämmelse för en viss kurs om det finns särskilda skäl.

Som betyg på kursen används Underkänd (F), Tillräcklig (E), Tillfredsställande (D), Bra (C), Mycket bra (B) eller Utmärkt (A).

Obligatoriskt seminarium 1
Som betyg används Underkänd (U) eller Godkänd (G).

Obligatoriskt seminarium 2
Som betyg används Deltagit (DT).

Obligatoriskt seminarium 3
Som betyg används Underkänd (U) eller Godkänd (G).

Obligatoriskt seminarium 4
Som betyg används Underkänd (U) eller Godkänd (G).

Obligatoriskt seminarium 5
Som betyg används Underkänd (U) eller Godkänd (G).

För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Kommentar till betyg

Antalet kreditpoäng från varje examination, som motsvarar andelen av kursen, läggs samman och och utgör kursens slutbetyg.
Resultaten från de olika momenten adderas till grund för betyget på kursen. Maximalt kan studenten få 100 creditpoäng på kursen. För att erhålla betyget E fordras 50 creditpoäng. För att erhålla betyget D fordras 60 creditpoäng. För att erhålla betyget C fordras 70 creditpoäng. För att erhålla betyget B fordras 80 creditpoäng. För att erhålla betyget A fordras 90 creditpoäng.

Särskild behörighet och andra villkor

180 högskolepoäng på grundnivå varav 90 högskolepoäng med successiv fördjupning i rättsvetenskap, där ett självständigt arbete (G2E) om 15 högskolepoäng ingår. Dessutom krävs Engelska 6/Engelska B.

För ytterligare information se universitetets antagningsordning.

Tillgodoräknande av tidigare utbildning

Student som tidigare genomgått utbildning eller fullgjort annan verksamhet ska enligt högskoleförordningen tillgodoräknas detta som en del av den aktuella utbildningen under förutsättning att den tidigare utbildningen eller verksamheten uppfyller vissa krav.

För ytterligare information se universitetets lokala regler för tillgodoräknanden.

Övriga föreskrifter

Kursen ges på engelska. Enstaka litteratur eller seminariematerial på svenska kan förekomma.

Kurslitteratur och övriga läromedel

Obligatorisk litteratur

Cassese, Antonio (1975)
Weapons Causing Unnecessary Sufferings: Are they Prohibited?
48 Rivista di Diritto Internazionale (pp 192-217)

Clapham, Andrew and Paola Gaeta (2014)
The Oxford handbook of international law in armed conflict
Oxford University Press

Dinstein, Yoram (2016)
The Conduct of Hostilities Under the Law of International Armed Conflict
Cambridge University Press (3rd edition)

Special Issue (2020): Enhancing the Protection of the Environment in Relation to Armed Conflicts – the Draft Principles of the International Law Commission and Beyond
Goettingen Journal of International Law, Vol. 10, No. 1 (2020)

Greenwood, Christopher (1983)
The Relationship between ius ad bellum and ius in bello
9 Review of International Studies

Heffes, Ezequiel, Kotlik D. Marcos and Ventura J. Manuel (2020)
International humanitarian law and non-state actors: debates, law and practice
T.M.C. Asser Press

Henderson, Ian (2009)
Precautions in attacks’ in The contemporary law of targeting. Vol. 25.
Martinus Nijhoff Publishers, (pp 157-196)

Henderson, Ian (2009)
Proportionality’ in The contemporary law of targeting. Vol. 25.
Martinus Nijhoff Publishers, (pp 197-232)

Lubell, Noam (2010)
Extraterritorial use of force against non-state actors
Oxford University Press

Massingham, E., and McConnachie, A. (2021)
Ensuring respect for international humanitarian law (Routledge research in the law of armed conflict)
London: Routledge

Parks, William H., (1973)
Command responsibility for war crimes
62 Military law review

Sasso`li, M., & Nagler, P. (2019)
International humanitarian law: Rules, controversies, and solutions to problems arising in warfare (Principles of international law series)
Elgar

Schmitt, Michael N. (2011)
Military necessity and humanity in international humanitarian law: preserving the delicate balance. Essays on Law and War at the Fault Lines.
TMC Asser Press (pp 89-129)

Referenslitteratur (Konventionstexter och kommentarer)

Henckaerts, Jean-Marie and Louise Doswald-Beck (2005)
Customary International Humanitarian Law Vol. I: Rules; Vol. II: Practice
Cambridge University Press, Cambridge, and International Committee of the Red Cross

International Committee of the Red Cross
Commentary on the First Geneva Convention: Convention (I) for the Amelioration of the Condition of the Wounded and Sick in Armed Forces in the Field (Commentaries on the 1949 Geneva Conventions)
Cambridge University Press

International Committee of the Red Cross
Commentary on the Second Geneva Convention: Convention (II) for the Amelioration of the Condition of the Wounded and Sick in Armed Forces in the Field (Commentaries on the 1949 Geneva Conventions)
Cambridge University Press

International Committee of the Red Cross
Commentary on the Third Geneva Convention: Convention (III) for the Amelioration of the Condition of the Wounded and Sick in Armed Forces in the Field (Commentaries on the 1949 Geneva Conventions)
Cambridge University Press

Pictet, Jean S. (1952)
The Geneva Conventions of 12 August 1949: Commentary Vol I
(Geneva: International Committee of the Red Cross)

Pictet, Jean S., (1960)
The Geneva Conventions of 12 August 1949: Commentary Vol III
(Geneva: International Committee of the Red Cross)

Pictet, Jean S., (1958)
The Geneva Conventions of 12 August 1949: Commentary Vol IV
(Geneva: International Committee of the Red Cross)

Pilloud, Claude, Yves Sandoz, Christophe Swinarski and Bruno Zimmerman, with the collaboration of Jean Pictet, (1987)
Commentary on the Additional Protocols of 8 June 1977 to the Geneva Conventions of 12 August 1949
The Hague: M. Nijhoff

Roberts, Adam and Richard Guelff,
Documents on the Laws of War (latest edition)
Oxford University Press

Tillägg och kommentarer till litteraturlistan

Relevanta artiklar omfattande ca 700 sidor för seminarierna anges i början av kursen på Blackboard.