Kursplan

Rättsvetenskaplig kandidatkurs med examensarbete, 30 högskolepoäng

Legal Science with Degree Project, Advanced Course, 30 Credits

Kurskod: RV600G Högskolepoäng: 30
Huvudområde: Rättsvetenskap Fördjupning: G2E
    Senast ändrad: 2019-09-13
Utbildningsnivå: Grundnivå Beslutad av: Prefekt
Inrättad: 2014-12-15 Litteraturlista fastställd: 2019-09-13
Giltig fr.o.m.: Vårterminen 2020 Revision: 1

Mål

Mål för utbildning på grundnivå

Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas

  • förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar,
  • förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och
  • beredskap att möta förändringar i arbetslivet.

Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att

  • söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå,
  • följa kunskapsutvecklingen, och
  • utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området.

(1 kap. 8 § högskolelagen)

Kursens mål

Delkurs 1
Kunskap och förståelse
Efter avslutad kurs ska studenten kunna redogöra för rättsfilosofins och rättsteorins grunder. Studenten ska även kunna förklara rättsfilosofins och rättsteorins relation till och betydelse för rätten samt rättsliga problemställningar. Slutligen ska studenten kunna förklara på ett övergripande sätt centrala skeenden i den materiella rättens och den juridiska metodlärans historia.

Färdighet och förmåga
Efter avslutad kurs ska studenten självständigt kunna identifiera rättshistoriska, rättsteoretiska och rättsfilosofiska frågeställningar och förklara sambandet mellan rätt, rättshistoria, rättsfilosofi och rättsteori.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
Efter avslutad kurs ska studenten kunna relatera och värdera de rättsliga effekterna av olika rättsteoretiska, rättsfilosofiska och rättshistoriska synsätt och därvidlag i sin analys visa prov på självständighet.

Delkurs 2
Kunskap och förståelse
Efter avslutad kurs ska studenten kunna förklara rättsvetenskapliga teorier och metoder samt sambandet mellan dessa. Studenten ska också kunna förklara och ge exempel på rättsvetenskaplig problemformulering samt om rättsvetenskaplig framställning och granskning i tal och skrift.

Färdighet och förmåga
Efter avslutad kurs ska studenten kunna identifiera rättsvetenskapliga problem samt självständigt kunna tillämpa rättsvetenskaplig teori och metod i enlighet med de formaliainstruktioner som lämnas under kursen. Studenten ska också kunna kritisera och försvara rättsliga frågor i tal och skrift.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
Efter avslutad kurs ska studenten kritiskt bearbeta juridiska eller rättsvetenskapliga frågor på ett självständigt sätt.

Delkurs 3
Kunskap och förståelse
Studenten ska efter avslutad kurs kunna använda rättsvetenskaplig(a) metod(er) samt konstruera en rättsvetenskaplig problemformulering och utarbeta en problemlösning.

Färdighet och förmåga
Studenten ska efter avslutad kurs kunna formulera och lösa rättsliga problem med stöd av tidigare inhämtad kunskap och därvidlag på ett korrekt och relevant sätt använda rättsvetenskapliga metoder och argumentationsmodeller. Studenten ska söka, samla in, värdera och kritiskt tolka juridisk information samt kunna planera och genomföra en kvalificerad utredning inom bestämda tidsramar. Studenten ska också efter avslutad kurs, muntligt kunna genomföra en kritisk granskning av en kvalificerad utredning.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
Efter avslutad kurs ska studenten kunna formulera, bearbeta och besvara rättsvetenskapliga frågor på ett kritiskt och självständigt sätt.

Kursens huvudsakliga innehåll

Delkurs 1. Juridisk teori, 7,5 högskolepoäng (Legal Theory, 7,5 ECTS):
Delkursen ger en allmän orientering i teoretiska och filosofiska grundbegrepp, grundfrågor samt problemformuleringar inom rättsvetenskapen.

Delkurs 2. Juridisk metod i praktisk belysning, 7,5 högskolepoäng (Legal Methods in Practice, 7,5 ECTS):
I delkursen behandlas och diskuteras juridiska metodfrågor, t.ex. de skilda villkor under vilka rättsvetenskap och rättstillämpning har att verka.
Vikten av ett kritiskt förhållningssätt betonas. Skriftlig framställning och analys av juridiska problem i sådan form diskuteras. Juridisk argumentation uppmärksammas.

Delkurs 3. Tillämpade studier, 15 högskolepoäng (Applied Legal Studies, 15 ECTS): Delkursen utgörs av en självständigt författad rättsvetenskaplig uppsats.

Delkurs 1. Juridisk teori, 7,5 högskolepoäng

Delkursen ger en allmän orientering i teoretiska och filosofiska grundbegrepp, grundfrågor samt problemformuleringar inom rättsvetenskapen.

Delkurs 2. Juridisk metod i praktisk belysning, 7,5 högskolepoäng

I delkursen behandlas och diskuteras juridiska metodfrågor, t.ex. de skilda villkor under vilka rättsvetenskap och rättstillämpning har att verka. Vikten av ett kritiskt förhållningssätt betonas. Skriftlig framställning och analys av juridiska problem i sådan form diskuteras. Juridisk argumentation uppmärksammas.

Delkurs 3. Tillämpade studier, 15 högskolepoäng

Delkursen utgörs av en självständigt författad rättsvetenskaplig uppsats.

Studieformer

Undervisningen sker på svenska och/eller på engelska.

Under delkurs 1 sker undervisningen i form av föreläsningar och seminarier.

Under delkurs 2 sker undervisningen i form av föreläsningar, övningar och workshops.

Under delkurs 3 bedrivs undervisningen genom föreläsningar och frivillig grupphandlednings tillfällen. Varje uppsatsförfattare har rätt till individuell handledning av sin handledare i en på förhand bestämd rimlig omfattning. Handledare tillhandahålls av universitetet. Uppsatsen kan skrivas enskilt eller, med examinators samtycke, i gruppform. I det senare fallet måste den enskildes insats väl kunna särskiljas. Skrivs uppsatsen i gruppform delar gruppen på den avsatta handledningstiden för uppsatsen.

Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning och/eller handledning under den tid som angavs för kurstillfället som den sökande blivit antagen till (se universitetets antagningsordning). Därefter upphör rätten till undervisning och/eller handledning.

Examinationsformer

Delkurs 1. Juridisk teori

Juridisk teori, 7,5 högskolepoäng (Provkod: A001)
Examinationen sker genom skriftlig salstentamen.

Juridisk teori: seminarier (Provkod: A002)
Examinationen sker genom aktiv seminariemedverkan.

Delkurs 2. Juridisk metod i praktisk belysning

Juridisk metod i praktisk belysning: promemoria, 6 högskolepoäng (Provkod: B001)
Examinationen sker genom att författa en skriftlig promemoria.

Juridisk metod i praktisk belysning: seminarium, 1,5 högskolepoäng (Provkod: B002)
Examinationen sker genom muntlig presentation vid ett seminarium.

Delkurs 3. Tillämpade studier

Tillämpade studier, 15 högskolepoäng (Provkod: C001)
Examinationen sker genom att författa en uppsats som försvaras individuellt vid ett oppositionsseminarium samt genom en oppositionsuppgift.


För studenter med dokumenterad funktionsnedsättning kan universitetet besluta om anpassning av examination eller annan examinationsform.

För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Kommentar till examinationsformer

Examinator är en särskilt förordnad examinator, och i undantagsfall handledaren. Examinator är ansvarig för betygssättning. Student som av olika skäl inte anser att bedömningen är adekvat kan vända sig till examinator med skriftlig motivering för omprövning.

Rätt till komplettering:
Uppsats som underkänts kan kompletteras för Godkänt betyg (G) efter examinators anvisningar. Det är inte tillåtet att komplettera uppsatsen efter det att uppsatsen inlämnats för examination för att uppnå ett bättre betyg än Godkänt.

Betyg

Enligt 6 kap. 18 § högskoleförordningen ska betyg sättas på en genomgången kurs om inte universitetet föreskriver något annat. Universitetet får föreskriva vilket betygssystem som ska användas. Betyget ska beslutas av en av universitetet särskilt utsedd lärare (examinator).

Enligt föreskrifter om betygssystem för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (rektors beslut 2019-01-15, ORU 2019/00107) ska som betyg användas något av uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd. Rektor eller den rektor bestämmer får besluta om undantag från denna bestämmelse för en viss kurs om det finns särskilda skäl.

Som betyg på kursen används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Juridisk teori
Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Juridisk teori: seminarier
Som betyg används Deltagit (DT).

Juridisk metod i praktisk belysning: promemoria
Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Juridisk metod i praktisk belysning: seminarium
Som betyg används Underkänd (U) eller Godkänd (G).

Tillämpade studier
Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Kommentar till betyg

Betyg på hel kurs:
Betygsättningen baseras främst på författandet och försvaret av uppsatsen samt den genomförda oppositionen. En väl godkänd uppsats i förening med väl godkänt på delkurs 1 eller 2 ger rätt till betyget väl godkänd på kursen i dess helhet.

Särskild behörighet och andra villkor

Rättsvetenskaplig introduktionskurs, 30 hp. Alternativt Juridisk introduktionskurs, 15 hp och Stats- och förvaltningsrätt, 15 hp. Alternativt Handelsrättslig översiktskurs, 15 hp och Stats- och förvaltningsrätt, 15 hp. Dessutom krävs 30 hp i Rättsvetenskap på G1F-nivå.

För ytterligare information se universitetets antagningsordning.

Tillgodoräknande av tidigare utbildning

Student som tidigare genomgått utbildning eller fullgjort annan verksamhet ska enligt högskoleförordningen tillgodoräknas detta som en del av den aktuella utbildningen under förutsättning att den tidigare utbildningen eller verksamheten uppfyller vissa krav.

För ytterligare information se universitetets lokala regler för tillgodoräknanden.

Övergångsbestämmelser

Kurs som har upphört eller väsentligt förändrats till innehåll eller omfattning kan examineras vid tre tillfällen inom 12 till 18 månader efter det att förändringen genomförts.

Kurslitteratur och övriga läromedel

Obligatorisk litteratur

Dahlman, Christian (2010)/ 2 uppl.
Rätt och rättfärdigande: en tematisk introduktion i allmän rättslära
Lund: Studentlitteratur, 128 sidor

Hellner, Jan (1994)/2 uppl.
Rättsteori. En introduktion
Stockholm: Juristförlaget, 132 sidor

Nääv, Maria & Zamboni, Mauro (red.) (2018)
Juridisk metodlära
Lund: Studentlitteratur, 442 sidor

Wahlgren, Peter, Warnling-Nerep, Wiweka och Wrange, Pål (senaste upplagan)
Juridisk skrivguide
Jure Förlag, 170 sidor

Referenslitteratur

Andersson, H. m.fl. (2017) 1 uppl.
Kritiskt tänkande inom Europarätten
Stockholm, Eddy.se AB, 106 sidor

Bernitz m.fl. (2017) 14 uppl.
Finna rätt: juristens källmaterial och arbetsmetoder
Stockholm, Wolters Kluwer, 269 sidor

Hettne, Jörgen, Otken Eriksson, Ida (2011)
EU-rättslig metod Teori och genomslag i svensk rättstillämpning
Norstedts Juridik, 264 sidor

Kaldal, Anna, Sjöberg, Gustaf (2018) 1 uppl.
Vetenskapskrav på uppsatser i rättsvetenskap - handfasta tips
Stockholm, Jure Förlag AB, 64 sidor

Lehrberg, Bert (senaste upplagan)
Praktisk juridisk metod
Uppsala: Iusté

Lesaffer, Randall (2009)
European Legal History: A Cultural and Political Perspective
Cambridge University Press, 560 sidor

Modéer, Kjell Å. (2010)
Historiska rättskällor i konflikt: en introduktion i rättshistoria
Santérus, 227 sidor

Peczenik, Aleksander (1995)
Juridikens teori och metod. En introduktion till allmän rättslära
Göteborg: Fritzes, 100 sidor

Ramberg, Christina. m.fl. (2017) 1 uppl.
Rättskällor: en introduktion i kritiskt tänkande
Stockholm, Norstedts juridik, 98 sidor

Simmonds, Nigel E. (2013)/4 ed.
Central Issues in Jurisprudence: Justice, Law and Rights
London: Sweet & Maxwell, 343 sidor

Strömholm, Stig (1996)
Rätt, rättskällor och rättstillämpning: En lärobok i allmän rättslära
Norstedts juridik, 541 sidor

Åhman, Karin (2015) 1 uppl.
Grundläggande rättigheter och juridisk metod
Stockholm: Norstedts juridik, 129 sidor

Tillägg och kommentarer till litteraturlistan
Övrigt obligatoriskt material (lagtext, artiklar, rättsfall och etc) om ca 500 sidor/delkurs meddelas på blackboard i samband med start för respektive delkurs.

Den obligatoriska litteraturen avser delkurserna 1 och 2. Härvidlag gäller att Dahlman och Hellner, tillsammans med relevant kursmaterial utgör kursfordran för delkurs 1, medan Hellner och Nääv/Zamboni, tillsammans med relevant kursmaterial, utgör kursfordran för delkurs 2. Kurslitteraturen för delkurs 2 kan också, tillsammans med den rekommenderade litteraturen, med fördel användas som material för teori- och metodkapitlen vid författandet av uppsatsen (delkurs 3). Skrivguiden är bara relevant om uppsatsen skrivs på svenska.

Ämnesguiden i Rättsvetenskap (www.oru.se/ub)

All litteratur läses i sin senaste upplaga!