Rättsvetenskaplig kandidatkurs med examensarbete, 30 högskolepoäng

Legal Science with Degree Project, Advanced Course, 30 Credits

Mål

Mål för utbildning på grundnivå

Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas

• förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar,
• förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och
• beredskap att möta förändringar i arbetslivet.

Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att

• söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå,
• följa kunskapsutvecklingen, och
• utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området.

(1 kap. 8 § högskolelagen)

Kursens mål

Delkurs 1: Rättsvetenskaplig teori, 7,5 högskolepoäng

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

• redogöra för de grundläggande dragen och tankegångarna i rättsteori och rättsfilosofi,
• redogöra för rättsteorins och rättsfilosofins relation till samt betydelse för rätten, och
• diskutera och argumentera kring rättsteori och rättsfilosofi genom att identifiera relevanta teoretiska idéer och tankegångar och redogöra för deras samband med rätten.

Delkurs 2: Rättsvetenskaplig metod i praktisk belysning, 7,5 högskolepoäng

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

• redogöra för syftet och innehållet i utvalda rättsvetenskapliga metoder och hur dessa metoder förhåller sig till materialet som metoderna avser bemöta,
• identifiera och formulera rättsvetenskapliga problem och beskriva och tillämpa rättsvetenskapliga teorier och metoder, och
• presentera och föra en dialog så att olika positioner framförs i förhållande till rättsvetenskapliga metoder och deras tillämpning, inklusive deras teoretiska och metodologiska begräsningar.

Delkurs 3: Tillämpade studier, 15 högskolepoäng

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

• genomföra och färdigställa en kvalificerad rättsvetenskaplig utredning inom fastlagda tidsramar,
• behandla formalia korrekt, samt visa noggrannhet i denna hantering,
• behandla språket i en rättsvetenskaplig studie på ett korrekt och noggrant sätt,
• precisera ett rättsvetenskapligt problem,
• finna material som är relevant för besvarandet av en problemställning,
• använda rättsvetenskaplig metod (ev. komplettera med en metod från angränsande vetenskap), i första hand genom att behärska rättskällornas användning, vid bearbetandet av en problemställning,
• bearbeta en rättsvetenskaplig problemställning med en grundad och juridisk argumentation,
• framställa en text i förhållande till problem, där materialet presenteras på ett logiskt, systematiskt och koncist sätt,
• försvara en rättsvetenskaplig studie genom att aktivt ge respons på frågor och kommentarer samt värdera kritik av arbetet, och
• presentera och granska en rättsvetenskaplig studie med utgångspunkt i dess centrala delar, inklusive problemformulering, metod, argumentation, slutsatser och värderingar, och därvidlag visa förståelse för författarens tankar avseende studiens innehåll, samt genom att genomföra viss kontroll av källmaterial.

Kursens huvudsakliga innehåll

Delkurs 1: Rättsvetenskaplig teori, 7,5 högskolepoäng

Delkursen ger en allmän orientering i rättsteoretiska, rättsfilosofiska och rättshistoriska grundbegrepp och grundfrågor samt problemformuleringar inom rättsvetenskapen.

Delkurs 2: Rättsvetenskaplig metod i praktisk belysning, 7,5 högskolepoäng

I delkursen behandlas och diskuteras rättsvetenskapliga metoder och metodfrågor, t.ex. de skilda villkor under vilka rättsvetenskap och rättstillämpning har att verka. Vikten av ett kritiskt förhållningssätt betonas. Skriftlig framställning och analys av rättsvetenskapliga och juridiska problem i sådan form diskuteras. Juridisk argumentation uppmärksammas särskilt.

Delkurs 3: Tillämpade studier, 15 högskolepoäng

Delkursen utgörs av en självständigt författad rättsvetenskaplig uppsats.

Studieformer

Under delkurs 1 sker undervisningen i form av föreläsningar och seminarier.

Under delkurs 2 sker undervisningen i form av föreläsningar, övningar och workshops.

Under delkurs 3 bedrivs undervisningen genom föreläsningar och frivilliga grupphandledningstillfällen. Varje uppsatsförfattare har rätt till individuell handledning av sin handledare i en på förhand bestämd rimlig omfattning. Handledare tillhandahålls av universitetet. Uppsatsen kan skrivas enskilt eller, med examinators samtycke, i gruppform. I det senare fallet måste den enskildes insats väl kunna särskiljas. Skrivs uppsatsen i gruppform delar gruppen på den avsatta handledningstiden för uppsatsen.

Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning och/eller handledning under den tid som angavs för kurstillfället som den sökande blivit antagen till (se universitetets antagningsordning). Därefter upphör rätten till undervisning och/eller handledning.

Examinationsformer

Delkurs 1: Rättsvetenskaplig teori

Rättsvetenskaplig teori - Tentamen, 7,5 högskolepoäng (Provkod: A003)
Examinationen sker genom skriftlig salstentamen.

Delkurs 2: Rättsvetenskaplig metod i praktisk belysning

Rättsvetenskaplig metod i praktisk belysning - Promemoria, 6 högskolepoäng (Provkod: B003)
Examinationen sker genom att författa en skriftlig promemoria.
Om en student inte uppnår godkänt betyg, men med en begränsad insats bedöms kunna nå det, kan studenten komplettera i enlighet med examinators instruktioner. Kompletteringen ska genomföras inom fem arbetsdagar från det att studenten tilldelas instruktionen.

Rättsvetenskaplig metod i praktisk belysning - Seminarium, 1,5 högskolepoäng (Provkod: B004)
Examinationen sker genom muntlig presentation vid ett seminarium.

Delkurs 3: Tillämpade studier

Tillämpade studier, 15 högskolepoäng (Provkod: C002)
Examinationen sker genom att författa en uppsats som försvaras individuellt vid ett oppositionsseminarium samt genom en oppositionsuppgift.
Om en student inte uppnår godkänt betyg, men med en begränsad insats bedöms kunna nå det, kan studenten komplettera i enlighet med examinators instruktioner. Kompletteringen ska genomföras inom två veckor från det att studenten tilldelas instruktionen.

För studenter med dokumenterad funktionsnedsättning kan universitetet besluta om anpassning av examination eller annan examinationsform.

För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Kommentar till examinationsformer

Examinator är en särskilt förordnad examinator, och i undantagsfall handledaren som utses i förhållande till delkurs 3. Examinator är ansvarig för betygssättning. Student som av olika skäl inte anser att bedömningen är adekvat kan vända sig till examinator med skriftlig motivering för omprövning.

Betyg

Enligt 6 kap. 18 § högskoleförordningen ska betyg sättas på en genomgången kurs om inte universitetet föreskriver något annat. Universitetet får föreskriva vilket betygssystem som ska användas. Betyget ska beslutas av en av universitetet särskilt utsedd lärare (examinator).

Enligt universitetets föreskrifter om betygssystem för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (beslut ORU 2018/00929) ska något av uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd användas som betyg. För utbildning som ingår i en internationell magister- eller masterutbildning eller i universitetets kursutbud för utbytesstudenter ska betygsskalan A-F användas. Rektor, eller den rektorn bestämmer, får besluta om undantag från denna bestämmelse för en viss kurs om det finns särskilda skäl.

Som betyg på kursen används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Rättsvetenskaplig teori - Tentamen
Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Rättsvetenskaplig metod i praktisk belysning - Promemoria
Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Rättsvetenskaplig metod i praktisk belysning - Seminarium
Som betyg används Underkänd (U) eller Godkänd (G).

Tillämpade studier
Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Kommentar till betyg

För att erhålla betyget Godkänd (G) på kursen i sin helhet erfordras godkänt på samtliga examinationsformer.
För att erhålla betyget Väl godkänd (VG) på kursen i sin helhet erfordras väl godkänt på examinationsformerna Rättsvetenskaplig teori – Tentamen (A003), Rättsvetenskaplig metod i praktisk belysning – Promemoria (B003), och Tillämpade studier (C002), samt godkänt på övriga examinationsformer.

Särskild behörighet och andra villkor

Rättsvetenskaplig introduktionskurs, 30 hp. Alternativt Juridisk introduktionskurs, 15 hp och Stats- och förvaltningsrätt, 15 hp. Alternativt Handelsrättslig översiktskurs, 15 hp och Stats- och förvaltningsrätt, 15 hp. Dessutom krävs 30 hp i Rättsvetenskap på G1F-nivå.

För ytterligare information se universitetets antagningsordning.

Tillgodoräknande av tidigare utbildning

Student som tidigare genomgått utbildning eller fullgjort annan verksamhet ska enligt högskoleförordningen tillgodoräknas detta som en del av den aktuella utbildningen under förutsättning att den tidigare utbildningen eller verksamheten uppfyller vissa krav.

För ytterligare information se universitetets lokala regler för tillgodoräknanden.

Övriga föreskrifter

Delar av kursen ges (eller kan komma att ges) på engelska.

Examinationer bestående av gruppuppgifter där studenten inte närvarar eller där studenten underkänns och komplettering inte är möjligt, kan omexamineras om förutsättningar för en omexamination finns. I annat fall hänvisas studenten till nästa ordinarie kurstillfälle.

Övergångsbestämmelser

Kurs som har upphört eller väsentligt förändrats till innehåll eller omfattning kan examineras vid tre tillfällen inom 12 till 18 månader efter det att förändringen genomförts.

Kurslitteratur och övriga läromedel

Obligatorisk litteratur

Dahlman, Christian (2010)/ 2 uppl.
Rätt och rättfärdigande: en tematisk introduktion i allmän rättslära
Lund: Studentlitteratur, 128 sidor

Hellner, Jan (1994)/2 uppl.
Rättsteori. En introduktion
Stockholm: Juristförlaget, 132 sidor

Nergelius, Joakim et al. (2006) 2 uppl.
Rättsfilosofi. Samhälle och moral genom tiderna
Lund: Studentlitteratur, 199 sidor

Nääv, Maria & Zamboni, Mauro (red.) (2018)
Juridisk metodlära
Lund: Studentlitteratur, 442 sidor

Wahlgren, Peter, Warnling-Nerep, Wiweka och Wrange, Pål (senaste upplagan)
Juridisk skrivguide
Jure Förlag, 170 sidor

Referenslitteratur

Andersson, H. m.fl. (2017) 1 uppl.
Kritiskt tänkande inom Europarätten
Stockholm, Eddy.se AB, 106 sidor

Bernitz m.fl. (2017) 14 uppl.
Finna rätt: juristens källmaterial och arbetsmetoder
Stockholm, Wolters Kluwer, 269 sidor

Hettne, Jörgen, Otken Eriksson, Ida (2011)
EU-rättslig metod Teori och genomslag i svensk rättstillämpning
Norstedts Juridik, 264 sidor

Kaldal, Anna, Sjöberg, Gustaf (2018) 1 uppl.
Vetenskapskrav på uppsatser i rättsvetenskap - handfasta tips
Stockholm, Jure Förlag AB, 64 sidor

Lehrberg, Bert (senaste upplagan)
Praktisk juridisk metod
Uppsala: Iusté

Lesaffer, Randall (2009)
European Legal History: A Cultural and Political Perspective
Cambridge University Press, 560 sidor

Modéer, Kjell Å. (2010)
Historiska rättskällor i konflikt: en introduktion i rättshistoria
Santérus, 227 sidor

Peczenik, Aleksander (1995)
Juridikens teori och metod. En introduktion till allmän rättslära
Göteborg: Fritzes, 100 sidor

Ramberg, Christina. m.fl. (2017) 1 uppl.
Rättskällor: en introduktion i kritiskt tänkande
Stockholm, Norstedts Juridik, 98 sidor

Simmonds, Nigel E. (2013)/4 ed.
Central Issues in Jurisprudence: Justice, Law and Rights
London: Sweet & Maxwell, 343 sidor

Strömholm, Stig (1996)
Rätt, rättskällor och rättstillämpning: En lärobok i allmän rättslära
Norstedts Juridik, 541 sidor

Åhman, Karin (2015) 1 uppl.
Grundläggande rättigheter och juridisk metod
Stockholm: Norstedts Juridik, 129 sidor

Tillägg och kommentarer till litteraturlistan
Litteraturen läses i den senaste upplagan.

Ytterligare material, t.ex. lagtext, artiklar och rättsfall, om ca 500 sidor, tillkommer som obligatoriskt material, samt ämnesguiden i Rättsvetenskap (oru.se/ub/).

Den obligatoriska litteraturen avser delkurserna 1 och 2. Härvidlag gäller att Dahlman och Hellner, tillsammans med relevant kursmaterial utgör kursfordran för delkurs 1, medan Hellner och Nääv/Zamboni, tillsammans med relevant kursmaterial, utgör kursfordran för delkurs 2. Kurslitteraturen för delkurs 2 kan också, tillsammans med den rekommenderade litteraturen, med fördel användas som material för teori- och metodkapitlen vid författandet av uppsatsen (delkurs 3). Skrivguiden är bara relevant om uppsatsen skrivs på svenska