Socialt arbete, avancerad nivå, Perspektiv på äldre och åldrande i socialt arbete, 15 högskolepoäng

Perspectives On Aging In Social Work, Second Cycle, 15 Credits

Mål

Efter avslutad kurs förväntas den studerande

• visa kunskap om och förmåga att kritiskt reflektera över teorier, perspektiv och forskning om äldre och åldrande i relation till det sociala arbetet,
• visa kunskap om och förmåga att kritiskt reflektera över konstruktioner av äldre och åldrande i en nutida och historisk kontext,
• visa kunskap om och förmåga att kritiskt reflektera över faktorer som påverkar äldre på individ, grupp och samhällsnivå,
• visa kunskap om och förståelse för anhörigas situation och den betydelse anhörigas insatser har för äldreomsorgen,
• visa förmåga att kritiskt analysera och reflektera över äldre och åldrande i relation till välfärdsfrågor i ett svensk och internationellt perspektiv,
• visa förmåga att kritiskt analysera och reflektera över äldre, åldrande, välfärd och omsorg i relation till normer om kön och genus,
• visa förmåga att förstå och förhålla sig till äldres olika livssituationer,
• visa förmåga att reflektera över det sociala arbetet i relation till äldres inflytande vid myndighetsutövning och boendesituation
• visa förmåga att analysera och kritiskt reflektera över organisatoriska förutsättningar och villkor för det sociala arbetet och omsorgsgivande inom äldreomsorgen och andra välfärdsverksamheter
• visa förmåga att söka, värdera, problematisera och på ett strukturerat sätt redovisa relevant kunskap, förmedla egna och andras tankar samt med stöd i källor, muntligt och skriftligt, kunna föra självständiga komplexa resonemang samt argumentera, syntetisera och dra slutsatser
• visa förmåga att med ett korrekt och formellt språk kunna producera självständiga texter med hög kvalitet gällande struktur, argumentation och logik, samt att texterna är sakliga, välgrundade och följer skrivregler.

Innehåll

Syftet med kursen är att studenten ska tillägna sig ökad kunskap och förståelse av samhälleliga och individuella aspekter som gäller äldre och åldrande samt en ökad kunskap och förståelse för olika teorier och perspektiv inom forskningen.
Kursen utgår från åldrandet ur ett välfärdspolitiskt perspektiv med fokus på tillexempel medborgarskap och rättigheter, biståndshandläggning, familj och anhörigomsorg. Äldres livsvillkor problematiseras och analyseras i relation till olika perspektiv om äldre och åldrande och i relation till äldreomsorgen och välfärdspolitiken.
Under kursen tillägnar sig studenterna fördjupad förståelse för äldres livssituation och vad som kan påverka detta gällande frågor som, tex genus, etnicitet och funktionshinder.

Examinationer och betyg

Äldre och åldrande i socialt arbete I, 5 högskolepoäng (Provkod: A004)
Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Äldre och åldrande i socialt arbete II, 5 högskolepoäng (Provkod: A002)
Som betyg används Underkänd (U) eller Godkänd (G).

Äldre och åldrande i socialt arbete III, 5 högskolepoäng (Provkod: A003)
Som betyg används Underkänd (U) eller Godkänd (G).

Enligt 6 kap. 18 § högskoleförordningen ska betyg sättas på en genomgången kurs om inte universitetet föreskriver något annat. Universitetet får föreskriva vilket betygssystem som ska användas. Betyget ska beslutas av en av universitetet särskilt utsedd lärare (examinator).

Enligt universitetets föreskrifter om betygssystem för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (beslut ORU 2018/00929) ska något av uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd användas som betyg. För utbildning som ingår i en internationell magister- eller masterutbildning eller i universitetets kursutbud för utbytesstudenter ska betygsskalan A-F användas. Rektor, eller den rektorn bestämmer, får besluta om undantag från denna bestämmelse för en viss kurs om det finns särskilda skäl.

Som betyg på kursen används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Kommentar till betyg

För att få betyget Godkänd på hel kurs krävs betyget Godkänd på samtliga examinerande moment.
För betyget Väl Godkänd krävs dessutom betyget Väl Godkänd på kursens skriftliga tentamen.

Examinationsformer

Äldre och åldrande i socialt arbete I, 5 högskolepoäng (Provkod: A004)
Skriftlig tentamen.

Äldre och åldrande i socialt arbete II, 5 högskolepoäng (Provkod: A002)
Skriftlig inlämningsuppgift och muntlig examination.

Äldre och åldrande i socialt arbete III, 5 högskolepoäng (Provkod: A003)
Muntliga examinationer och skriftliga inlämningsuppgifter.

För studenter med dokumenterad funktionsnedsättning kan universitetet besluta om anpassning av examination eller annan examinationsform.

För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Särskild behörighet och andra villkor

180 högskolepoäng varav 90 högskolepoäng med successiv fördjupning i socialt arbete, där ett självständigt arbete (G2E) om 15 högskolepoäng ingår. Dessutom krävs Svenska 3/Svenska B.

För ytterligare information se universitetets antagningsordning.

Övriga föreskrifter

Kursen samläses med socionomprogrammet termin 7.

Den som blivit underkänd avseende en av kursens tentamina har rätt till omtentamen. I normalfallet erbjuds omtentamen viss tid efter ordinarie tentamen. Omtentamen efter vårterminens sista tentamenstillfälle och uppsamlingsprov inför höstterminen ges vid ett och samma provtillfälle innan höstterminens start.

Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning och/eller handledning under den tid som angavs för kurstillfället som den sökande blivit antagen till (se universitetets antagningsordning). Därefter upphör rätten till undervisning och/eller handledning.

Litteratur och övriga lärresurser

Obligatorisk litteratur

Arbetsmiljöverket (2014) Projektrapport – Inspektioner av kvinno- och mansdominerad kommunal verksamhet, hemtjänst och teknisk förvaltning. (2014:3). https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/rapporter/projektrapport-inspektioner-kvinno-mansdominerad-hemtjanst-teknisk-kunskapssammanstallning-rap-2014-03.pdf

Ahnlund, Petra, Andersson, Tommy, Snellman, Fredrik, Sundström, Madelene & Heimer, Gun (2017) Prevalence and correlates of sexual, physical, and psychological violence against women and men of 60 to 74 years in Sweden. Journal of Interpersonal Violence 2020, vol. 35(5-6), pp. 1539-1561

Andersson, Lars (2008) Ålderism. Lund: Studentlitteratur, 120 sidor, 1 upplaga

Bennich, Maria, Börjesson, Ulrika, Larsson, Kjerstin, Wolmesjö, Maria & Zanderin, Lars (2017) Äldre- och funktionshinderomsorg. Regelsystem, organisering, ledning och personal. Stockholm:Liber, 154 sidor

Elmersjö, Magdalena, Hultqvist, Sara & Johansson, Stina (2023) Socialt arbete i äldreomsorg. Professionell handläggning i teori och praktik. Gleerups. Malmö. 180 s.

Ernsth Bravell, Marie., Bennich, Maria. & Walfridsson, Carola. (2020) ”In August, I Counted 24 Different Names”: Swedish Older Adults´Experience of Home Care. Journal of Applied Gerontology. DOI: 10.1177/0373346-48209/7568. (9 sidor)

Gunnarsson, Evy (2009). The welfare state, the individual and the need for care: older people's views. International Journal of Social Welfare Vol. 18, 252-259 (7 sidor).

Harnett, Tove, Jönson, Håkan & Wästerfors, David (2012) Makt och vanmakt på äldreboenden. Lund: Studentlitteratur, 139 sidor

Johansson, Stina (red) (2017) Social omsorg i socialt arbete. Grunder och fördjupningar. Malmö: Gleerups Utbildning AB, 251 sidor

Johansson, Stina & Taghizadeh Larsson, Annika (red.) (2016) Förändringsperspektiv på äldreomsorg - att leva som andra. Gleerups Utbildning AB, 176 sidor

Jönson, Håkan & Harnett, Tove (2015) Socialt arbete med äldre. Stockholm: Natur & Kultur, 278 sidor

Jönson, Håkan, Harnett, Tove & Nilsson, Magnus (2018) Ethnically profiled nursing home care in Sweden - from culture to lifestyle. European Journal of Social Work Vol. 21(2), pages 235-246. (11s.)

Jönsson, Håkan (2021) Perspektiv på ålderism. Social Work Press. Lunds universitet.(294s.)

Jönsson, H. & Szebehely, M. (2018) Äldreomsorger i Sverige. Lokala variationer och generella trender. Malmö. Gleerups. 230 sidor.

Mahrs Träff, Annsofie, Cedersund, Elisabet & Nord, Catharina (2017) Perceptions of physical activity among elderly residents and professionals in assisted living facilities. European Review of Aging and Physical Activity vol. 14(2), sid. 1-10.

Simonazzi, Annamaria (2009) Care regimes and national employment models. Cambridge Journal of Economics, vol. 33(2), sid. 211-232. (21 sidor)

Torres, Sandra (2006) Elderly immigrants in Sweden. "Otherness" under construction. Journal of Ethnicity and Migration studies, vol. 8(32), pp. 1341-1358 (17s.)

Wallroth, V. (2018) Stöd till äldres anhöriga som relationsarbete. I Bruhn, Anders. & Källström, Åsa (red.). Relationer i socialt arbete - i gränslandet mellan profession och person. Stockholm Liber, Liber (s.248-261) (13s.)

Ågren, Axel & Cedersund, Elisabet (2018) Reducing loneliness among older people – who is responsible?
Ageing and society, 2020, vol. 40(3), pp. 584-603

Österholm, H. Johannes, Larsson, T. Annika. & Olaison, Anna (2015). Handling the dilemma of self-determination and dementia: A study of case managers' discursive strategies in assessment meetings. Journal of Gerontological Social Work, vol. 58(6), pp. 613-636 (23 sidor).

Litteraturen läses i den senaste upplagan. Om en senare upplaga än vad som anges ovan finns, läses denna.

Artiklar tillkommer enligt lärares anvisning, ca 300 sidor.