Kursplan

Socialt arbete, Barn- och föräldrarelationer i familj och samhälle, 7,5 högskolepoäng

Social Work, Child-Parent Relationships in Societies and Families, 7,5 Credits

Kurskod: SA709G Högskolepoäng: 7,5
Huvudområde: Socialt arbete Fördjupning: G1F
    Senast ändrad: 2022-03-11
Utbildningsnivå: Grundnivå Beslutad av: Prefekt
Inrättad: 2019-12-09 Litteraturlista fastställd: 2022-03-11
Giltig fr.o.m.: Höstterminen 2022 Revision: 4

Mål

Mål för utbildning på grundnivå

Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas

  • förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar,
  • förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och
  • beredskap att möta förändringar i arbetslivet.

Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att

  • söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå,
  • följa kunskapsutvecklingen, och
  • utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området.

(1 kap. 8 § högskolelagen)

Kursens mål

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

  • Beskriva, resonera och tillämpa teorier kring föräldra-barnrelationen och föräldraskap samt förklara hur teorier kring föräldra-barnrelationen och föräldraskap har förändrats över tid.
  • Reflektera och diskutera olika samhällens synsätt på barn och barns rätt och välfärd.
  • Exemplifiera hur samhällets skydd av och stöd till barn organiseras i olika länder/samhällssystem.
  • Resonera om samhälleliga normer om familjer, föräldraskap och kön, förhållningssätt gentemot barn och hur omsorgen om barn organiseras i relation till gällande lagstiftning i olika samhällskontexter.
  • Beskriva och resonera kring hur barn påverkas av potentiellt skadliga händelser och missförhållanden inom familjen, närmiljön eller samhället.
  • Reflektera över hur likheter och skillnader mellan olika länders lagar, normer och tillämpningen av dessa påverkar förutsättningar för barn-föräldrarelationer.
  • Med ett korrekt och formellt språk formulera texter med god struktur, där innehåll och argumentation är begriplig, logisk, sakligt grundad samt följer skrivregler.
  • Förmedla egna och andras tankar i skrift, kunna värdera, välja ut och på ett strukturerat sätt redovisa relevant kunskap samt med tydligt stöd i källor kunna argumentera och dra slutsatser om innehållet.

Kursens huvudsakliga innehåll

Kursen introducerar teorier och forskning om barn-föräldrarelationer under olika förutsättningar i samhällen och familjer. Kursen ska erbjuda en förståelse för hur lagar och normer i samhället samt sammansättning av och handlingar inom familjen formar förutsättningar för barn-föräldra-relationer. Tonvikten ligger på barnets perspektiv. Kursen använder exempel från skandinavisk forskning för att utforska barn-föräldra-relationer mellan nationer.

Studieformer

Föreläsningar och obligatoriska seminarier.

Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning och/eller handledning under den tid som angavs för kurstillfället som den sökande blivit antagen till (se universitetets antagningsordning). Därefter upphör rätten till undervisning och/eller handledning.

Examinationsformer

Barns välfärd/familjenormer i olika samhälleliga kontexter, 3 högskolepoäng (Provkod: A001)
Seminarier med muntlig presentation, skriftliga inlämningsuppgifter, samt mindre arbeten och diskussion i grupp.
Om examinator så beslutar kan studenten erbjudas att komplettera ett underkänt betyg till godkänt för ovanstående examination.

Skydd av barn i olika samhälleliga kontexter, 4,5 högskolepoäng (Provkod: A003)
Individuell skriftligt PM. Om examinator så beslutar kan studenten erbjudas att komplettera ett underkänt betyg (F) till godkänt (E) för ovanstående examination.


För studenter med dokumenterad funktionsnedsättning kan universitetet besluta om anpassning av examination eller annan examinationsform.

För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Betyg

Enligt 6 kap. 18 § högskoleförordningen ska betyg sättas på en genomgången kurs om inte universitetet föreskriver något annat. Universitetet får föreskriva vilket betygssystem som ska användas. Betyget ska beslutas av en av universitetet särskilt utsedd lärare (examinator).

Enligt universitetets föreskrifter om betygssystem för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (beslut ORU 2018/00929) ska något av uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd användas som betyg. För utbildning som ingår i en internationell magister- eller masterutbildning eller i universitetets kursutbud för utbytesstudenter ska betygsskalan A-F användas. Rektor, eller den rektorn bestämmer, får besluta om undantag från denna bestämmelse för en viss kurs om det finns särskilda skäl.

Som betyg på kursen används Underkänd (F), Tillräcklig (E), Tillfredsställande (D), Bra (C), Mycket bra (B) eller Utmärkt (A).

Barns välfärd/familjenormer i olika samhälleliga kontexter
Som betyg används Underkänd (U) eller Godkänd (G).

Skydd av barn i olika samhälleliga kontexter
Som betyg används Underkänd (F), Tillräcklig (E), Tillfredsställande (D), Bra (C), Mycket bra (B) eller Utmärkt (A).

För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Kommentar till betyg

För att få betyget Godkänd på helkurs krävs betyget Godkänd samt Tillräcklig (E) på samtliga examinerande moment. För högre betyg än Tillräcklig (E) krävs Tillfredsställande (D), Bra (C), Mycket bra (B) eller Utmärkt (A) på det individuella skriftliga PM:et.

Särskild behörighet och andra villkor

30 avklarade högskolepoäng.

För ytterligare information se universitetets antagningsordning.

Tillgodoräknande av tidigare utbildning

Student som tidigare genomgått utbildning eller fullgjort annan verksamhet ska enligt högskoleförordningen tillgodoräknas detta som en del av den aktuella utbildningen under förutsättning att den tidigare utbildningen eller verksamheten uppfyller vissa krav.

För ytterligare information se universitetets lokala regler för tillgodoräknanden.

Övriga föreskrifter

Undervisningsspråket är engelska.

Kursvärdering:
Kursen avslutas med en elektronisk kursvärdering. (Högskoleförordningen, 1 kap 14§).

Kurslitteratur och övriga läromedel

Obligatorisk litteratur

Almqvist, A.-L., & Duvander, A.-Z. (2014).
Changes in gender equality? Swedish fathers’ parental leave, division of childcare and housework.
Journal of Family Studies, 20(1), 19-27.
https://doi.org/10.5172/jfs.2014.20.1.19

Annerbäck, E.-M. Sahlqvist, L. Svedin, C.G., Wingren, G., & Gustafsson, P.A. (2012)
Child physical abuse and concurrence of other types of child abuse in Sweden – Associations with health and risk behaviors.
Child abuse & Neglect, 36(7-8), 585-595.
https://doi.org/10.1016/j.chiabu.2012.05.006

Appelgren Engström, H., Häggström-Nordin, E., Borneskog, C. & Almqvist, A-L. (2018)
Mothers in Same-Sex Relationships Describe the Process of Forming a Family as a Stressful Journey in a Heteronormative World: A Swedish Grounded Theory Study.
Maternal and Child Health Journal, 22, 1444–1450.
https://doi.org/10.1007/s10995-018-2525-y

Björklund, Anders, Ginther, Donna K., & Sundström, Marianne (2007)
Family structure and child outcomes in the USA and Sweden.
Journal of Population Economics, 20, 183-201.
https://doi.org/10.1007/s00148-006-0094-7

Eriksson, Maria (2010)
Children Who "Witness" Violence as Crime Victims and Changing Family Law in Sweden.
Journal of Child Custody, 7(2), 93-116.
https://doi.org/10.1080/15379418.2010.508258

Biblarsz, Timothy, J. & Stacey, Judith (2010)
How does the Gender of Parents Matter?
Journal of Marriage and Family, 72, 3-22
https://doi.org/10.1111/j.1741-3737.2009.00678.x

Cook, Anna, Ogden,Jane & Winstone, Naomi (2017)
Friendship motivations, challenges and the role of masking for girls with autism in contrasting school settings.
European Journal of Special Needs Education, 33 (3), 302-315.
https://doi.org/10.1080/08856257.2017.1312797

Evertsson, Marie (2006)
The reproduction of gender: housework and attitudes towards gender equality in the home among Swedish boys and girls.
The British Journal of Sociology, 57(3), 415-436.
https://doi.org/10.1111/j.1468-4446.2006.00118.x

Healy, Karen, Lundström, Tommy, & Sallnäs, Marie (2011)
A Comparison of Out-of-home Care for Children and Young People in Australia and Sweden: Worlds Apart?
Australian Social Work, 64(4), 416-431.
https://doi.org/10.1080/0312407X.2011.603092

Leviner, Pernilla (2014)
Child Protection under Swedish Law: Legal Duality and Uncertainty
European Journal of Social Work. 17, 206-220.
https://doi.org/10.1080/13691457.2013.791249

Lindahl, R. & Bruhn, A. (2017).
Foster children's experiences and expectations concerning the child-welfare officer role: Prerequisites and obstacles for close and trustful relationships.
Child & Family Social Work, 22(4), 1415-1422.
https://doi.org/10.1111/cfs.12362

Maccoby, E. Eleonor (1992)
The role of parents in the socialization of children: An historical overview.
Developmental Psychology, 28(6), 1006-1017.
https://doi.org/10.1037/0012-1649.28.6.1006

Quennerstedt, Ann (2009)
Balancing the Rights of the Child and the Rights of Parents in the convention on the rights of the child.
Journal of Human Rights, 8(2),162-176.
https://doi.org/10.1080/14754830902897270

Rasmusson, Bodil, Hyvönen, Ulf, Nygren, Lennart, & Khoo, Evelyn (2010)
Child-centered social work practice - three unique meanings in the context of looking after children and the assessment framework in Australia, Canada and Sweden.
Children and Youth Services Review, 32, 452-459.
https://doi.org/10.1016/j.childyouth.2009.10.025

UNCRC (1989).
The United Nations Convention on the Rights of the Child.

Wiener, J. & Mak, M. (2009)
Peer victimization in children with Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder.
Psychology in Schools, 46 (2).
https://doi.org/10.1002/pits.20358

Artiklar tillkommer, ca 500 sidor.

Referenslitteratur

Lindahl, R. & Bruhn, A. (2018).
Professional dilemmas and occupational constraints in child welfare workers' relationships with children and youth in foster care.
Children and youth services review, 88, 333-340.
https://doi.org/10.1016/j.childyouth.2018.03.039

Östberg, Viveca (2000)
Children's living conditions in Sweden. Social patterns and trends in parental accessibility, child care and economic resources.
International Journal of Social Welfare, 9, 64-75.
https://doi.org/10.1111/1468-2397.00109