Statskunskap, kandidatkurs, 30 högskolepoäng

Political Science, Advanced Course, 30 Credits

Mål

Mål för utbildning på grundnivå

Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas

• förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar,
• förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och
• beredskap att möta förändringar i arbetslivet.

Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att

• söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå,
• följa kunskapsutvecklingen, och
• utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området.

(1 kap. 8 § högskolelagen)

Kursens mål

Kunskap och förståelse
Efter avslutad kurs ska den studerande visa

• fördjupad förståelse av aktuella statsvetenskapliga problemställningar, teorier och metoder.

Färdighet och förmåga
Efter avslutad kurs ska den studerande kunna

• identifiera och med hjälp av vetenskaplig litteratur formulera statsvetenskapliga problemställningar,
• redogöra för olika metoder, och motivera metodval, samla, värdera och analysera material relevant för statsvetenskapliga problemställningar, och
• skriva ett vetenskapligt arbete och försvara det samt kritiskt granska andras arbeten.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
Efter avslutad kurs ska den studerande visa förmågan att

• kritiskt diskutera olika uppfattningar om hur vetenskap skiljer sig från andra former av kunskap, och
• värdera olika etiska aspekter i forskningsarbetet.

Kursens huvudsakliga innehåll

Metod, 7,5 högskolepoäng

Delkursen ger en orientering om vetenskapsteoretiska och metodologiska begrepp och frågeställningar som aktualiseras vid statsvetenskaplig forskning. Den studerandes förmåga till att självständigt utforma och motivera forskningsdesign tränas, liksom färdigheter i att självständigt genomföra kvantitativa och kvalitativa analyser. Delkursen ger kunskap om analysmetoder och deras teoretiska och metodologiska förutsättningar. Flermetoddesign uppmärksammas som en viktig möjlighet att stärka empiriska studiers validitet.

Valbar specialkurs, 7,5 högskolepoäng

Internationell politisk teori, 7,5 högskolepoäng
Olika tolkningar av globaliseringens betydelse och konsekvenser har bidragit till att grundläggande problem, som länge har utgjort fokus i politisk teori, blivit viktiga för att förstå internationell politik. Delkursen behandlar därför centrala föreställningar om och perspektiv på politik i internationella relationer. Exempel på viktiga frågor inom detta område är statssuveränitetens betydelse, förhållandet mellan inrikespolitiska och internationella sfärer, rättfärdiga och orättfärdiga krig, internationella organisationers legitimitet och effektivitet, global rättvisa, politiska gränsers innebörd samt relationen mellan demokrati och fred. Frågor om aktörer i internationell politik behandlas med utgångspunkt i olika teoretiska och historiska perspektiv. Staten intar här en central plats, men denna problematiseras i förhållande till andra aktörer såsom imperier, transnationella nätverk, allianser och internationella organisationer.

Policyanalys, 7,5 högskolepoäng
Policyanalys handlar om politikens innehållsliga processer och organisering (politiska initiativ, policyer, beslut, implementering etc.), men också om hur dessa processer går till i en politisk och samhällelig kontext (debatter, protester och maktspel). Delkursen ger en översikt av policyanalys som en flervetenskaplig forskningsinriktning med särskilt fokus på statsvetenskapliga bidrag. Teoriutvecklingen beskrivs och diskuteras från pionjärtidens rationalistiska ambitioner till dagens mer diskursiva och kritiska policyanalys. Olika teorier inom området beskrivs och jämförs med avseende på ontologiska och epistemologiska antaganden, kunskapsanspråk och metodologiska traditioner.

Demokrati och medborgarskap i komparativt perspektiv, 7,5 högskolepoäng
I fokus för delkursen står demokratins framväxt och förutsättningar tillsammans med medborgarnas politiska deltagande och politiska kultur, samt frågor om hur demokrati och medborgarskap kan studeras. Delkursen behandlar frågeställningar och teoribildningar tillsammans med stilbildande studier inom området. Syftet med delkursen är att ge förståelse om politiska systems utveckling, orsaker och effekter. Förhoppningen är att delkursen också kan ge stöd och inspiration till det självständiga arbetet (se delkursen självständigt arbete).

Självständigt arbete, 15 högskolepoäng

Delkursen fokuserar på författande och ventilering av ett självständigt arbete, opposition på annan studerandes arbete vid ett seminarium samt deltagande i seminarier. Vikten av att arbetets problemformulering och grundbegrepp hämtas från tidigare forskning (litteraturanknytning) understryks särskilt. Det självständiga arbetet planeras och genomförs i samråd med handledare.

Studieformer

Undervisning kan ske genom handledning, individuellt och i grupp, föreläsningar, seminarier och metodövningar.

Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning och/eller handledning under den tid som angavs för kurstillfället som den sökande blivit antagen till (se universitetets antagningsordning). Därefter upphör rätten till undervisning och/eller handledning.

Examinationsformer

Metod

Metod, 7,5 högskolepoäng (Provkod: A001)
Skriftliga inlämningsuppgifter, obligatoriska moment i form av deltagande i seminarier samt metodövningar.

Valbar specialkurs

Internationell politisk teori, 7,5 högskolepoäng (Provkod: B004)
Inlämningsuppgifter samt obligatoriska moment i form av deltagande i seminarier.

Policyanalys, 7,5 högskolepoäng (Provkod: B005)
Inlämningsuppgifter samt obligatoriska moment i form av deltagande i seminarier.

Demokrati och medborgarskap i komparativt perspektiv, 7,5 högskolepoäng (Provkod: B006)
Inlämningsuppgifter samt obligatoriska moment i form av deltagande i seminarier.

Självständigt arbete

Självständigt arbete, 15 högskolepoäng (Provkod: C001)
Ett självständigt arbete som försvaras vid ett seminarium och genom opposition på ett annat självständigt arbete samt obligatoriska moment i form av deltagande i handledningstillfällen.

För studenter med dokumenterad funktionsnedsättning kan universitetet besluta om anpassning av examination eller annan examinationsform.

För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Kommentar till examinationsformer

Tid för examination
Om tidpunkten för examination inte hålls beslutar examinator hur examinationen ska genomföras, samt i förekommande fall tidsram för den.

Komplettering för godkänt betyg
Examinator kan bestämma att den studerande som inte godkänts på examinationen får utföra kompletterande uppgifter i stället för helt omprov. Kompletteringsuppgiften ska lämnas in till läraren inom en vecka efter det att betyget Underkänd har delgivits den studerande.

Frånvaro vid obligatoriska moment
Vid eventuell frånvaro från obligatoriska moment gäller universitetets regler för omexamination. I det fall det finns särskilda skäl att göra undantag från tidsintervallet beslutar examinator när det obligatoriska momentet ska genomföras. Examinator kan dock besluta att ersättningsuppgift ska ges.

Betyg

Enligt 6 kap. 18 § högskoleförordningen ska betyg sättas på en genomgången kurs om inte universitetet föreskriver något annat. Universitetet får föreskriva vilket betygssystem som ska användas. Betyget ska beslutas av en av universitetet särskilt utsedd lärare (examinator).

Enligt föreskrifter om betygssystem för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (rektors beslut 2019-01-15, ORU 2019/00107) ska som betyg användas något av uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd. Rektor eller den rektor bestämmer får besluta om undantag från denna bestämmelse för en viss kurs om det finns särskilda skäl.

Som betyg på kursen används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Metod
Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Internationell politisk teori
Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Policyanalys
Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Demokrati och medborgarskap i komparativt perspektiv
Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Självständigt arbete
Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Kommentar till betyg

För att erhålla betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på minst 22,5 högskolepoäng.

Särskild behörighet och andra villkor

Statskunskap, grundkurs, 30 högskolepoäng och Statskunskap, fortsättningskurs, 30 högskolepoäng.

För ytterligare information se universitetets antagningsordning.

Tillgodoräknande av tidigare utbildning

Student som tidigare genomgått utbildning eller fullgjort annan verksamhet ska enligt högskoleförordningen tillgodoräknas detta som en del av den aktuella utbildningen under förutsättning att den tidigare utbildningen eller verksamheten uppfyller vissa krav.

För ytterligare information se universitetets lokala regler för tillgodoräknanden.

Övriga föreskrifter

Valbara delkurser ges under förutsättning att minst 8 studenter väljer delkursen.

Undervisningsspråket kan även vara engelska.

Övergångsbestämmelser

Om kursen genomgår sådana förändringar som är så omfattande att studenten inte kan examineras i enlighet med denna kursplan så anordnas möjlighet till särskilda examinationer i enlighet med universitetets lokala riktlinjer. Om det blir aktuellt kommer institutionen att informera berörda studenter.

Kurslitteratur och övriga läromedel

Tillägg och kommentarer som rör hela kursen

Bibliotekets ämnesguide i Statskunskap: http://www.ub.oru.se/guider/statskunskap

Metod, 7,5 högskolepoäng

Referenslitteratur

Ekengren, Ann-Marie & Hinnfors, Jonas (2012)
Uppsatshandbok: hur du lyckas med din uppsats
Lund: Studentlitteratur

Obligatorisk litteratur

Ahrne, Göran & Svensson, Peter (red.) (2015)
Handbok i kvalitativa metoder
Malmö: Liber

Boréus, Kristina & Bergström, Göran (red.) (senaste upplagan)
Textens mening och makt. En metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys
Lund: Studentlitteratur

Djurfeldt, Göran, Larsson, Rolf & Stjärnhagen, Ola (2010)
Statistisk verktygslåda 1: samhällsvetenskaplig orsaksanalys med kvantitativa metoder
Lund: Studentlitteratur

Halperin, Sandra & Heath, Oliver (2012)
Political Research. Methods and Practical Skills
Oxford: Oxford University Press

Åse, Cecilia (2014)
Kris! Perspektiv på Norrmalmstorgsdrama
Malmö: Liber

Tillägg och kommentarer
Kompletterande texter om analyser baserade på underlag insamlad genom intervjuer och dokumentation ca 300 sidor.

Valbar specialkurs, 7,5 högskolepoäng

Obligatorisk litteratur

Internationell politisk teori

Aristoteles (2003)
Politiken
Partille: Åström

Bartelson, Jens (2017)
War in International Thought
Cambridge: Cambridge University Press

Bodin, Jean (1992)
On Sovereignty
Cambridge: Cambridge University Press

Brown, Chris (2002)
Sovereignty, Rights and Justice: International Political Theory Today
Cambridge: Polity Press

Brown, Chris, Nardin, Terry & Rengger, Nicholas (red.) (2002)
International Relations in Political Thought
Cambridge: Cambridge University Press

de Vitoria, Francisco (1991)
Political Writings
Cambridge: Cambridge University Press

Hobbes, Thomas (2001)
Leviathan
Cambridge: Cambridge University Press

Kant, Immanuel (1996)
Om den eviga freden
Stockholm: Rabén Prisma

MacHiavelli, Niccolò (2001)
Fursten
Stockholm: Natur och kultur

Rawls, John (2001)
Folkens rätt: och åter till idén om offentligt förnuft
Göteborg: Daidalos

Thucydides (1989)
The Peloponnesian War
Chicago: University of Chicago Press

Walzer, Michael (2000)
Just and Unjust Wars
Basic Books

Tillägg och kommentarer
Litteratur väljs i samråd med ansvarig lärare.

Obligatorisk litteratur

Policyanalys

Cairney, Paul (2012)
Understanding Public Policy. Theories and Issues
New York: Palgrave Macmillan

Tillägg och kommentarer
Artiklar på ca 200-300 sidor tillkommer.

Obligatorisk litteratur

Demokrati och medborgarskap i komparativt perspektiv

Dalton, Russel J (2013)
Citizens Politics: Public Opinion and Political Parties in Advanced Industrial Democracies
Boulder CQ Press

Lim, Timothy C. (2016)
Doing Comparative Politics: An Introduction to Approaches and Issues
Boulder: Lynne Reinner Publischer

Møller, Jørgen & Skaaning, Svend-Erik (2013)
Democracy and Democratization in Comparative Perspective: Conceptions, Conjunctures, Causes and Consequences
London: Routledge, (elektronisk resurs)

Tillägg och kommentarer
Artiklar på ca 200-300 sidor tillkommer.

Självständigt arbete, 15 högskolepoäng

Obligatorisk litteratur

Litteratur väljs i samråd med handledare.