Svensk politik och policy, 7,5 högskolepoäng

Swedish Politics and Policy, 7,5 Credits

Mål

Mål för utbildning på grundnivå

Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas

• förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar,
• förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och
• beredskap att möta förändringar i arbetslivet.

Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att

• söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå,
• följa kunskapsutvecklingen, och
• utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området.

(1 kap. 8 § högskolelagen)

Kursens mål

Kunskap och förståelse
Den studerande ska efter avslutad kurs visa

• grundläggande kunskap om det svenska politiska systemet,
• grundläggande kunskaper om svensk välfärdspolitik, miljöpolitik, utrikes- och säkerhetspolitik, och jämställdhetspolitik,
• förståelse för centrala drag i svensk politisk kultur, och
• förståelse för innebörden av ett genusperspektiv på svensk politik.

Färdighet och förmåga
Efter avslutad kurs ska den studerande visa

• grundläggande färdighet i skriftlig redovisning rörande det svenska politiska systemet och olika policyområden, och
• förmåga att göra muntliga presentationer.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
Efter avslutad kurs ska den studerande visa

• förmåga att urskilja konsekvenser av förändringar i svensk politik,
• ett analytiskt förhållningssätt i jämförelser mellan svensk policy och förhållanden i studentens hemland.

Kursens huvudsakliga innehåll

Kursen ger en grundläggande introduktion till förståelse av nutida svensk politik och policy med fokus på viktiga förändringar över tid. Tre teman är av särskild betydelse:
1. Grundläggande principer och drag i det svenska politiska systemet, t ex samförstånd, valsystem, och förhållandet mellan nationell och lokal politik. Den lokala nivåns självständighet och dess roll i implementering av välfärdspolitik behandlas.
2. Förändringar i politisk styrning och nya perspektiv på medborgarens roll.
3. Svenska policyområden såsom välfärd, miljö, utrikes- och säkerhetspolitik, och jämställdhet.

Studieformer

Undervisningen sker genom föreläsningar och seminarier.

Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning och/eller handledning under den tid som angavs för kurstillfället som den sökande blivit antagen till (se universitetets antagningsordning). Därefter upphör rätten till undervisning och/eller handledning.

Examinationsformer

Examination, 7,5 högskolepoäng (Provkod: A001)
Skriftliga inlämningsuppgifter samt obligatoriska moment i form av seminarier.

För studenter med dokumenterad funktionsnedsättning kan universitetet besluta om anpassning av examination eller annan examinationsform.

För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Kommentar till examinationsformer

Tid för examination
Om tidpunkten för examination inte hålls beslutar examinator hur examinationen ska genomföras, samt i förekommande fall tidsram för den.

Komplettering för godkänt betyg
Examinator kan bestämma att den studerande som inte godkänts på kursen får utföra kompletterande uppgifter i stället för helt omprov. Kompletteringsuppgiften ska lämnas in till läraren inom en vecka efter det att betyget Underkänd har delgivits den studerande.

Frånvaro vid obligatoriska moment
Vid eventuell frånvaro från examinationer som består av obligatoriskt moment beslutar examinator om ersättningsuppgift eller om studenten ska fullgöra momentet vid ett senare kurstillfälle.

Betyg

Enligt 6 kap. 18 § högskoleförordningen ska betyg sättas på en genomgången kurs om inte universitetet föreskriver något annat. Universitetet får föreskriva vilket betygssystem som ska användas. Betyget ska beslutas av en av universitetet särskilt utsedd lärare (examinator).

Enligt föreskrifter om betygssystem för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (rektors beslut 2019-01-15, ORU 2019/00107) ska som betyg användas något av uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd. Rektor eller den rektor bestämmer får besluta om undantag från denna bestämmelse för en viss kurs om det finns särskilda skäl.

Som betyg på kursen används Underkänd (F), Tillräcklig (E), Tillfredsställande (D), Bra (C), Mycket bra (B) eller Utmärkt (A).

Examination
Som betyg används Underkänd (F), Tillräcklig (E), Tillfredsställande (D), Bra (C), Mycket bra (B) eller Utmärkt (A).

För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Kommentar till betyg

Rektor har den 13 november 2018 medgett undantag från betygsskalan U-G-VG och att
betygsskalan A-F från och med höstterminen 2019 får användas på internationella
utbildningar (ärendenummer ORU 2018/06084).

Särskild behörighet och andra villkor

Grundläggande behörighet.

För ytterligare information se universitetets antagningsordning.

Tillgodoräknande av tidigare utbildning

Student som tidigare genomgått utbildning eller fullgjort annan verksamhet ska enligt högskoleförordningen tillgodoräknas detta som en del av den aktuella utbildningen under förutsättning att den tidigare utbildningen eller verksamheten uppfyller vissa krav.

För ytterligare information se universitetets lokala regler för tillgodoräknanden.

Övriga föreskrifter

Kursen ges på engelska.

Övergångsbestämmelser

Om kursen genomgår sådana förändringar som är så omfattande att studenten inte kan examineras i enlighet med denna kursplan så anordnas möjlighet till särskilda examinationer i enlighet med universitetets lokala riktlinjer. Om det blir aktuellt kommer institutionen att informera berörda studenter.

Kurslitteratur och övriga läromedel

Obligatorisk litteratur

Andersson, Renée & Hedlund, Gun (2011)
"Gender Mainstreaming and Local Politics". In Lindholm, Kristina (ed) Gender mainstreaming in public sector organisations: policy implications and practical applications
Lund: Studentlitteratur

Brommesson, Douglas (2010)
Normative Europeanization: The case of Swedish foreign policy reorientation in Cooperation and Conflict 45 (2)

Elander, Ingemar (2002)
"Partnership and Urban Governance" in International Social Science Journal, 54 (172)

Elander, Ingemar & Fridolfsson, Charlotte (2012)
"Faith-based organizations and welfare state retrenchment in Sweden: substitute or complement?" in Politics and Religion, 5(3)

Esping-Andersen, Gösta (1992)
"The Making of a Social Democratic Welfare State" in Misgeld, Klaus, Karl Molin & Klas Åsmark: Creating Social Democracy. A Century of the Social Democratic Labor Party in Sweden
Pennsylvania: Tha Pennsylvania State University Press

Gustavsson, Eva, Elander, Ingemar & Lundmark, Mats (2009)
Multilevel governance, networking cities and the geography of climate-change mitigation: two Swedish examples. Environment and Planning 27(1)

Hedlund, Gun (2011)
"New public management and gender in Swedish local government". In: Barbara Pini, Paula McDonald (eds.), Women and representation in local government: international case studies
London: Routledge

Hobson, Barbara (2003)
"The Individualised Worker, the Gender Participatory and Gender Equity Models in Sweden" in Social Policy and Society 3:1

Larsson, Torbjörn & Bäck, Henry (2008)
Governing and Governance in Sweden
Lund: Studentlitteratur

Lidskog, Rolf & Elander, Ingemar (2012)
"Ecological modernisation in practice?: the case of sustainable development in Sweden" in Journal of Environmental Policy and Planning, 14(4)

Tillägg och kommentarer
Ytterligare kurslitteratur om ca 150 sidor tillkommer.