Kursplan

Hållbar utveckling, 30 högskolepoäng

Sustainable Development, 30 Credits

Kurskod: SO016G Högskolepoäng: 30
Huvudområde: Sociologi Fördjupning: GXX
    Senast ändrad: 2022-03-14
Utbildningsnivå: Grundnivå Beslutad av: Prefekt
Inrättad: 2017-06-20 Litteraturlista fastställd: 2022-03-14
Giltig fr.o.m.: Höstterminen 2022 Revision: 5

Mål

Mål för utbildning på grundnivå

Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas

  • förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar,
  • förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och
  • beredskap att möta förändringar i arbetslivet.

Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att

  • söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå,
  • följa kunskapsutvecklingen, och
  • utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området.

(1 kap. 8 § högskolelagen)

Kursens mål

Kunskap och förståelse
Efter avslutad kurs ska den studerande kunna redogöra för

  • grunderna i begreppet hållbar utveckling, inklusive dess historiska utveckling, grundläggande antaganden och centrala principer,
  • olika dimensioner och aspekter av hållbar utveckling, inklusive ekologiska, ekonomiska, sociala, politiska och pedagogiska,
  • relationen mellan lokala och globala aspekter på hållbar utveckling,
  • internationella, nationella och regionala mål för hållbar utveckling,
  • hur man arbetar på kommunal nivå, i företag och organisationer i olika delar av världen med frågor om hållbar utveckling, och
  • olika sätt att mäta naturresursförbrukning och miljöpåverkan.

Färdighet och förmåga
Efter avslutad kurs ska den studerande kritiskt kunna

  • analysera hur olika dimensioner och aspekter av hållbar utveckling kan förhålla sig till varandra, avseende synergier och konflikter,
  • analysera dimensioner och aspekter av hållbar utveckling utifrån olika vetenskapliga discipliner, perspektiv och begrepp,
  • granska mål för hållbar utveckling, och
  • granska kommuners, företags och organisationers arbete för hållbar utveckling.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
Efter avslutad kurs ska den studerande kunna

  • granska och värdera olika verksamheter utifrån ett flerdimensionellt och tvärvetenskapligt perspektiv på hållbar utveckling,
  • konstruktivt och kritiskt förhålla sig till olika debatter om hållbar utveckling,
  • tillämpa ett etikperspektiv i anslutning till hållbar utveckling och därmed koppla till intra- och intergenerationell rättvisa samt människans relation till naturen och icke-mänskliga djur,
  • värdera och kritiskt granska mål och strategier för att arbeta med hållbar utveckling samt olika sätta att mäta och utvärdera hållbarhet, och
  • reflektera över sin egen livsstil ur ett hållbarhetsperspektiv.

Kursens huvudsakliga innehåll

På denna tvärvetenskapliga kurs kommer studenten att möta föreläsare och seminarieledare från flera olika ämnen vid lärosätet.

Teoretiska utgångspunkter, 15 högskolepoäng

Delkursen behandlar hållbar utveckling från flera olika perspektiv. Genom ett tvärvetenskapligt upplägg analyseras såväl historisk utveckling som samtida praktisk tillämpning av begreppet. Hållbar utveckling är ett mångdimensionellt fenomen, och under kursen belyses ekologiska, politiska, ekonomiska, sociala och pedagogiska aspekter med utgångspunkt i aktuell forskning.

Mål och strategier för hållbar utveckling, 15 högskolepoäng

I denna delkurs ingår arbete med, och kritisk granskning av, mål för hållbar utveckling på nationell, europeisk och internationell nivå. Kommuner, företag och organisationer i såväl Sverige som andra delar av världen studeras utifrån dessa mål. Delkursen behandlar inledningsvis kommunal planering, riksdagens miljökvalitetsmål, länsstyrelsernas utvärderingar, miljömålsberedningen, EUs mål och FNs Agenda 2030. Vidare granskas metoder att mäta naturresursanvändning och miljöpåverkan samt indikatorer för att bedöma hållbarhet ur ett systemperspektiv. Under kursen tas värderingsfrågor upp utifrån hållbarhetsmål samt individens miljöpåverkan. Reflektion över den egna livsstilen sker genom tidsgeografiska studier (dagsprogram och reflekterande dagbok) av det egna vardagslivet i hållbarhetsperspektiv, klimatberäkningar och klimatkompensation, och metoder att mäta naturresurser och miljöpåverkan. Delkursen innehåller också ett projektarbete där studenterna arbetar med och analyserar några kommuner, företag eller frivilligorganisationer och deras planer, strategidokument eller redovisningar för hållbar utveckling.

Studieformer

Undervisning kan ske genom föreläsningar, seminarier, handledning, problembaserat lärande och workshops. Webbaserade undervisningsmoment kan också förekomma.

Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning och/eller handledning under den tid som angavs för kurstillfället som den sökande blivit antagen till (se universitetets antagningsordning). Därefter upphör rätten till undervisning och/eller handledning.

Examinationsformer

Teoretiska utgångspunkter

Teoretiska utgångspunkter I, 7,5 högskolepoäng (Provkod: A001)
Hemtentamen.

Teoretiska utgångspunkter II, 7,5 högskolepoäng (Provkod: A002)
Paper som inkluderar både samarbete i grupp och individuellt arbete.

Teoretiska utgångspunkter III (Provkod: A003)
Obligatoriska moment i form av deltagande i seminarier.

Mål och strategier för hållbar utveckling

Mål och strategier för hållbar utveckling I, 7,5 högskolepoäng (Provkod: B001)
Muntlig tentamen.

Mål och strategier för hållbar utveckling II, 7,5 högskolepoäng (Provkod: B002)
Författande och seminariebehandling av skriftlig projektrapport.

Mål och strategier för hållbar utveckling III (Provkod: B003)
Obligatoriska moment i form av deltagande i workshopsuppgifter.


För studenter med dokumenterad funktionsnedsättning kan universitetet besluta om anpassning av examination eller annan examinationsform.

För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Kommentar till examinationsformer

Tid för examination
En examination ska genomföras vid den tidpunkt som bestäms av universitetet. Om en examination, som innebär att studenten kan utföra uppgiften på annan plats än i lärosätets lokaler (t.ex. hemtentamen) inte kan lämnas in i tid, beslutar examinator hur examinationen ska hanteras.

Komplettering för godkänt betyg
Examinator kan bestämma att den studerande som inte godkänts på examinationen får utföra kompletterande uppgifter i stället för helt omprov. Kompletteringen ska utföras i enlighet med lärarens instruktioner och lämnas in till läraren inom en vecka efter det att betyget Underkänd har delgivits den studerande.

Frånvaro vid obligatoriska moment
Vid eventuell frånvaro från obligatoriska moment gäller universitetets regler för omexamination. I det fall det finns särskilda skäl att göra undantag från tidsintervallet beslutar examinator när det obligatoriska momentet ska genomföras. Examinator kan dock besluta att ersättningsuppgift ska ges.

Betyg

Enligt 6 kap. 18 § högskoleförordningen ska betyg sättas på en genomgången kurs om inte universitetet föreskriver något annat. Universitetet får föreskriva vilket betygssystem som ska användas. Betyget ska beslutas av en av universitetet särskilt utsedd lärare (examinator).

Enligt universitetets föreskrifter om betygssystem för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (beslut ORU 2018/00929) ska något av uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd användas som betyg. För utbildning som ingår i en internationell magister- eller masterutbildning eller i universitetets kursutbud för utbytesstudenter ska betygsskalan A-F användas. Rektor, eller den rektorn bestämmer, får besluta om undantag från denna bestämmelse för en viss kurs om det finns särskilda skäl.

Som betyg på kursen används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Teoretiska utgångspunkter I
Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Teoretiska utgångspunkter II
Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Teoretiska utgångspunkter III
Som betyg används Deltagit (DT).

Mål och strategier för hållbar utveckling I
Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Mål och strategier för hållbar utveckling II
Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Mål och strategier för hållbar utveckling III
Som betyg används Deltagit (DT).

För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Kommentar till betyg

För att erhålla betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på minst 22,5 högskolepoäng.

Särskild behörighet och andra villkor

Grundläggande behörighet.

För ytterligare information se universitetets antagningsordning.

Tillgodoräknande av tidigare utbildning

Student som tidigare genomgått utbildning eller fullgjort annan verksamhet ska enligt högskoleförordningen tillgodoräknas detta som en del av den aktuella utbildningen under förutsättning att den tidigare utbildningen eller verksamheten uppfyller vissa krav.

För ytterligare information se universitetets lokala regler för tillgodoräknanden.

Övriga föreskrifter

Undervisning kan ske på engelska.

Övergångsbestämmelser

Om kursen genomgår förändringar som är så omfattande att studenten inte kan examineras i enlighet med denna kursplan så anordnas särskilda examinationer i enlighet med universitetets lokala riktlinjer. Om det blir aktuellt informerar institutionen berörda studenter.

Kurslitteratur och övriga läromedel

Teoretiska utgångspunkter, 15 högskolepoäng

Obligatorisk litteratur

Agyeman, Julian & Evans, Bob (2004)
"Just sustainability: the emerging discourse of environmental justice in Britain?" i The Geographical Journal 170(2):155-164

Boström, Magnus (2012)
"A Missing Pillar? Challenges in Theorizing and Practicing Social Sustainability" i Sustainability: Science, Practice & Policy 8(1)
https://www.tandfonline.com/doi/pdf/10.1080/15487733.2012.11908080?needAccess=true

Diamond, Miriam L., de Wit, Cynthia A. & Molander, Sverker, et al. (2015)
"Exploring the planetary boundary for chemical pollution" i Environment International 78, 8–15

Eklund, Klas (2015)
Tillväxt
Lund: Studentlitteratur

Hedenus, Fredrik, Persson, Martin & Sprei, Frances (2018)
Hållbar utveckling – nyanser och tolkningar
Lund: Studentlitteratur

Jagers, Sverker C. & Matti, Simon (2021)
Politiken för miljö och hållbar utveckling
Lund: Studentlitteratur

Kuhlman, Tom & Farrington, John (2010)
"What is Sustainability?" i Sustainability 2:3436-3448
doi:10.3390/su2113436

Lidskog, Rolf & Waterton, Claire (2016)
"Anthropocene - a cautious welcome from environmental sociology?" i Environmental Sociology 1-12
http://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/23251042.2016.1210841

Naturvårdsverket (1999)
Organiska miljögifter, ett globalt problem
Stockholm: Naturvårdsverket

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (2013)
Resiliens. Begreppets olika betydelser och användningsområden
Publikationsnummer MSB569-2013.
https://www.msb.se/RibData/Filer/pdf/27199.pdf

Sandell, Klas, Öhman, Johan & Östman, Leif (2005)
Education for Sustainable Development: Nature, School and Democracy
Lund: Studentlitteratur, (valda delar)

Seghezzo, Lucas (2009)
"The five dimensions of sustainability" i Environmental Politics 18(4):539-556

Simonsen Sturle, H. m.fl.
Resiliens i praktiken. Sju principer som bygger resiliens i social-ekologiska system
Stockholm Resilience
http://applyingresilience.org/wpcontent/uploads/sites/2/2016/04/Resiliens_i_praktiken.pdf

Steffen, Will, Richardson, Katherine & Rockström, Johan et al. (2015)
"Planetary boundaries: Guiding human development on a changing planet" i Science 347

Van Poeck, Katrien, Östman, Leif & Öhman, Johan (Eds.) (2019)
Sustainable Development Teaching: Ethical and political challenges
Milton Park and New York: Routledge, (valda delar)

Tillägg och kommentarer

Artiklar på ytterligare ca 100 sidor tillkommer.

Mål och strategier för hållbar utveckling, 15 högskolepoäng

Obligatorisk litteratur

Johansson, Robert (2001)
Miljöstyrd produktutveckling med hjälp av LCA
Trätek Handledning

Meadows, Donella (1998)
Indicators and information systems for sustainable development
Balaton group, Report to Balaton Group

Naturvårdsverket (2010)
Den svenska konsumtionens globala miljöpåverkan
Stockholm: Naturvårdsverket

Naturvårdsverket (2015)
Styr med sikte på miljömålen. Naturvårdsverkets fördjupade utvärdering av miljömålen 2015. Rapport 6666
Stockholm: Naturvårdsverket

Sanne, Crister (2012)
Hur vi kan leva hållbart 2030 Naturvårdsverket, Rapport 6514
Stockholm: Naturvårdsverket

Steinbach, Nancy, Palm, Viveka & Cederberg, Christel, et al. (2018)
Miljöpåverkan från svensk konsumtion – nya indikatorer för uppföljning. Rapport 6842
Stockholm: Naturvårdsverket

United Nations (2016)
Agenda 2030

Worldwatch Institute (2015)
The state of the world. Confronting hidden threats to sustainability
Washington D.C: Island Press

Tillägg och kommentarer

Mål- och strategidokument för kommuner, företag och organisationer väljs i samråd med handledare.