Kursplan

Risk och kris i det moderna samhället, 30 högskolepoäng

Risk and Crisis in Modern Society, 30 Credits

Kurskod: SO023G Högskolepoäng: 30
Huvudområde: Sociologi Fördjupning: GXX
    Senast ändrad: 2022-09-13
Utbildningsnivå: Grundnivå Beslutad av: Prefekt
Inrättad: 2021-01-14 Litteraturlista fastställd: 2022-09-13
Giltig fr.o.m.: Vårterminen 2023 Revision: 2

Mål

Mål för utbildning på grundnivå

Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas

  • förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar,
  • förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och
  • beredskap att möta förändringar i arbetslivet.

Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att

  • söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå,
  • följa kunskapsutvecklingen, och
  • utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området.

(1 kap. 8 § högskolelagen)

Kursens mål

Kunskap och förståelse
Efter avslutad kurs ska den studerande

  • kunna redogöra för grunderna i tongivande teorier och forskning om risk och kris,
  • besitta grundläggande kunskap om risk och kris på samhälls-, organisations-, och individnivå, samt om hur dessa nivåer förhåller sig till varandra, och
  • uppvisa grundläggande kunskap om riskperception och risk- och kriskommunikation, samt hur dessa förhåller sig till varandra.

Färdighet och förmåga
Efter avslutad kurs ska den studerande kunna

  • använda teorier och begrepp för att förstå och förklara företeelser i samhället, i organisationer och i individers vardagsliv,
  • både muntligt och skriftligt analysera företeelser i samhället med hjälp av perspektiv, begrepp och teorier om risk och kris,
  • ha ett vetenskapligt förhållningssätt till risk och kris och kunna problematisera rådande föreställningar och praktiker i samhället, och
  • på ett grundläggande sätt kunna analysera hur organisationer och individer förstår, kommunicerar och hanterar risker.

Kursens huvudsakliga innehåll

Kursen behandlar aktuell forskning och teorier om risk, kris och katastrof utifrån ett flertal perspektiv. Den består av fyra delkurser med fokus på samhället, organisationer, vardagslivet samt riskperception och kriskommunikation.

Moderna risker och kriser, 7,5 högskolepoäng

Delkursen behandlar de mest inflytelserika teoretiska perspektiven på risk inom samhällsvetenskapen. Vad är risk och vilken betydelse har risk i det samtida samhället? Hur tänker vi kring risk och hur påverkar detta i sin tur våra liv och samhället? Delkursen behandlar även aktuella perspektiv på kriser, katastrofer och olyckor. Hur skall dessa förstås? Hur påverkar de samhället? I vilken utsträckning och på vilka sätt genererar det samtida samhället kriser, katastrofer och olyckor? Delkursen tar även upp risk, katastrof och kris utifrån ett ojämlikhets- och stratifieringsperspektiv. I vilken mån drabbar risker, kriser och katastrofer människor olika och varför? Slutligen berör kursen risker och kriser som oavsedda och/eller oförutsedda konsekvenser av samhällsutveckling och handling.

Vardagslivet från ett risk- och krisperspektiv, 7,5 högskolepoäng

Delkursen behandlar forskning och teorier om hur människor förhåller sig till risk och kris, med betoning på hur de påverkas av och handlar i relation till risk i vardagen. Den utgår från individer och grupper snarare än en samhällsnivå. Vilken betydelse har risker och kriser i vardagen? Vilka konsekvenser har risksamhället för hur vi lever våra liv? Hur hanterar vi kriser i praktiken? Vilka strategier har vi i våra dagliga liv för att undvika faror och skapa känslor av kontroll och trygghet? Delkursen behandlar även hur socialpsykologiska begrepp som identitet, tillit och oro förhåller sig till risk och kris.

Risk och kris, – kommunikation och perception, 7,5 högskolepoäng

Delkursen behandlar teorier och forskning om riskperception och riskkommunikation. Riskperception innefattar hur individer förhåller sig till risker, dvs. om individuella uppfattningar och värderingar av olika typer av risker samt vilka sociala faktorer som kan förklara dessa föreställningar och förhållningssätt. Riskkommunikation innefattar hur myndigheter och organisationer förmedlar uppfattningar om risker till allmänheten och hur dessa mottas och förstås på olika sätt av individer och grupper. Riskkommunikation sker vanligen via massmedia och sociala medier. Delkursen tar särskilt upp hur riskperception och riskkommunikation är relaterade till och beroende av varandra.

Organisationer från ett risk- och krisperspektiv, 7,5 högskolepoäng

Delkursen fördjupar sig i teorier och forskning om risk och kris på organisationsnivå. Organisationer genererar risker, inte bara för enskilda individer utan ibland även för hela samhället. Storskaliga tekniska olyckor är ett exempel på detta. Samtidigt förebygger, hanterar och bemöter organisationer också kriser, katastrofer och olyckor. Organisationer har exempelvis en central roll i hanterandet av konsekvenserna av naturkatastrofer. Att förstå hur organisationer förstår risker och hanterar kriser är därför viktigt för att förstå det samtida samhället. Risk- och krishantering utgör dessutom en betydelsefull del av organisationers verksamhet. Delkursen berör även statliga myndigheter som organisationer och betydelsen av expertis och beslutsfattande. I delkursen fördjupas perspektiv från övriga delkurser parallellt med att resonemang som är mer specifikt inriktade på organisationsnivån introduceras.

Studieformer

Undervisning kan ske genom föreläsningar, seminarier, och workshops. Webbaserade undervisningsmoment kan också förekomma.

Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning och/eller handledning under den tid som angavs för kurstillfället som den sökande blivit antagen till (se universitetets antagningsordning). Därefter upphör rätten till undervisning och/eller handledning.

Examinationsformer

Moderna risker och kriser

Moderna risker och kriser I, 7,5 högskolepoäng (Provkod: A001)
Salstentamen.

Moderna risker och kriser II (Provkod: A002)
Obligatoriska moment i form av deltagande i seminarier och workshop.

Vardagslivet från ett risk- och krisperspektiv

Vardagslivet från ett risk- och krisperspektiv I, 7,5 högskolepoäng (Provkod: B001)
Författande och seminariebehandling av individuellt PM.

Vardagslivet från ett risk- och krisperspektiv II (Provkod: B002)
Obligatoriska moment i form av deltagande i seminarier.

Risk och kris, – kommunikation och perception

Risk och kris, - kommunikation och perception I, 7,5 högskolepoäng (Provkod: C001)
Hemtentamen.

Risk och kris, - kommunikation och perception II (Provkod: C002)
Obligatoriska moment i form av deltagande i seminarier.

Organisationer från ett risk- och krisperspektiv

Organisationer från ett risk- och krisperspektiv I, 6 högskolepoäng (Provkod: D001)
Salstentamen.

Organisationer från ett risk- och krisperspektiv II, 1,5 högskolepoäng (Provkod: D002)
Muntlig presentation.

Organisationer från ett risk- och krisperspektiv III (Provkod: D003)
Obligatoriska moment i form av deltagande i seminarier.


För studenter med dokumenterad funktionsnedsättning kan universitetet besluta om anpassning av examination eller annan examinationsform.

För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Kommentar till examinationsformer

Tid för examination
En examination ska genomföras vid den tidpunkt som bestäms av universitetet. Om en examination, som innebär att studenten kan utföra uppgiften på annan plats än i lärosätets lokaler (t.ex. hemtentamen) inte kan lämnas in i tid, beslutar examinator hur examinationen ska hanteras.

Komplettering för godkänt betyg
Examinator kan bestämma att den studerande som inte godkänts på examinationen får utföra kompletterande uppgifter i stället för helt omprov. Kompletteringen ska utföras i enlighet med lärarens instruktioner och lämnas in till läraren inom en vecka efter det att betyget Underkänd har delgivits den studerande.

Frånvaro vid obligatoriska moment
Vid eventuell frånvaro från obligatoriska moment gäller universitetets regler för omexamination. I det fall det finns särskilda skäl att göra undantag från tidsintervallet beslutar examinator när det obligatoriska momentet ska genomföras. Examinator kan dock besluta att ersättningsuppgift ska ges.

Betyg

Enligt 6 kap. 18 § högskoleförordningen ska betyg sättas på en genomgången kurs om inte universitetet föreskriver något annat. Universitetet får föreskriva vilket betygssystem som ska användas. Betyget ska beslutas av en av universitetet särskilt utsedd lärare (examinator).

Enligt universitetets föreskrifter om betygssystem för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (beslut ORU 2018/00929) ska något av uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd användas som betyg. För utbildning som ingår i en internationell magister- eller masterutbildning eller i universitetets kursutbud för utbytesstudenter ska betygsskalan A-F användas. Rektor, eller den rektorn bestämmer, får besluta om undantag från denna bestämmelse för en viss kurs om det finns särskilda skäl.

Som betyg på kursen används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Moderna risker och kriser I
Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Moderna risker och kriser II
Som betyg används Deltagit (DT).

Vardagslivet från ett risk- och krisperspektiv I
Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Vardagslivet från ett risk- och krisperspektiv II
Som betyg används Deltagit (DT).

Risk och kris, - kommunikation och perception I
Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Risk och kris, - kommunikation och perception II
Som betyg används Deltagit (DT).

Organisationer från ett risk- och krisperspektiv I
Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Organisationer från ett risk- och krisperspektiv II
Som betyg används Underkänd (U) eller Godkänd (G).

Organisationer från ett risk- och krisperspektiv III
Som betyg används Deltagit (DT).

För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Kommentar till betyg

För att erhålla betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på minst 21 högskolepoäng.

Särskild behörighet och andra villkor

Grundläggande behörighet.

För ytterligare information se universitetets antagningsordning.

Tillgodoräknande av tidigare utbildning

Student som tidigare genomgått utbildning eller fullgjort annan verksamhet ska enligt högskoleförordningen tillgodoräknas detta som en del av den aktuella utbildningen under förutsättning att den tidigare utbildningen eller verksamheten uppfyller vissa krav.

För ytterligare information se universitetets lokala regler för tillgodoräknanden.

Övriga föreskrifter

Utbildningen kan även ges på engelska.

Övergångsbestämmelser

Om kursen genomgår förändringar som är så omfattande att studenten inte kan examineras i enlighet med denna kursplan så anordnas särskilda examinationer i enlighet med universitetets lokala riktlinjer. Om det blir aktuellt informerar institutionen berörda studenter.

Kurslitteratur och övriga läromedel

Tillägg och kommentarer som rör hela kursen

Litteratur markerad med * finns tillgänglig via Blackboard.

Moderna risker och kriser, 7,5 högskolepoäng

Obligatorisk litteratur

Curran, D. (2013)
"Risk society and the distribution of bads: theorizing class in the risk society" i The British Journal of Sociology, 64(1), 44-62

Giddens, A. (2003)
”Risk” ur Giddens (2003) En skenande värld, kapitel 2, s. 35-47
Stockholm: SNS förlag *

Gross, M. (2016)
"Risk as zombie category: Ulrich Beck’s unfinished project of the ‘non-knowledge’ society" i Security Dialogue, 47(5), 386-402

Gross, M. (2019)
"The Paradox of the Unexpected: Normal Surprises and Living With Nonknowledge" i Environment: Science and Policy for Sustainable Development, 61(3), 20-25

Gross, M. (2007)
"The unknown in process: Dynamic connections of ignorance, non-knowledge and related concepts" i Current sociology, 55(5), 742-759

Lidskog, R., Elander, I. & Standring, A. (2020)
"COVID-19, the climate and transformative change: Comparing the social anatomies of crises and their regulatory responses" i Sustainability, 12 (16): 6337

Lidskog, R. & Sjödin, D. (2018)
"Unintended consequences and risk (y) thinking: The shaping of consequences and responsibilities in relation to environmental disasters" i Sustainability, 10(8), 2906

Lupton, D. (2013)
Risk
Routledge, (senaste upplagan)

Matthewman, S. (2016)
Disasters, risks and revelation: Making sense of our times
Springer, (valda delar)

Matthewman, S. & Huppatz, K. (2020)
"A sociology of Covid-19" i Journal of Sociology, 56(4), 675-683

Tierney, K. J. (1999, June)
"Toward a critical sociology of risk" i Sociological forum (Vol. 14, No. 2, pp. 215-242)
Kluwer Academic Publishers-Plenum Publishers

Tillägg och kommentarer

Artiklar och övrigt studiematerial om 100 sidor kan tillkomma.

Vardagslivet från ett risk- och krisperspektiv, 7,5 högskolepoäng

Obligatorisk litteratur

Alaszewski, A. & Coxon, K. (2009)
"Uncertainty in everyday life: Risk, worry and trust" i Health, Risk & Society, 11:3, 201-207, DOI: 10.1080/13698570902906454

Barker, K. (2020)
"How to survive the end of the future: Preppers, pathology, and the everyday crisis of insecurity" i Transactions of the Institute of British Geographers, 45(2), 483-496

Holm, M. R., Lugosi,P., Croes, R. R. & Torres, E. N. (2017)
"Risk-tourism, risk-taking and subjective well-being: A review and synthesis" i Tourism Management, Volume 63, Pages 115-122, ISSN 0261-5177, https://doi.org/10.1016/j.tourman.2017.06.004.

Molteni, F., Ladini, R., Biolcati, F., Chiesi, A. M., Dotti Sani, G. M., Guglielmi, S., ... & Vezzoni, C. (2020)
"Searching for comfort in religion: insecurity and religious behaviour during the COVID-19 pandemic in Italy" i European Societies, 1-17

Honkasalo, M. (2008)
"Enduring as a mode of living with uncertainty" i Health, Risk & Society, 10:5, 491-503, DOI: 10.1080/13698570802408700

Jones, J. S. & Raisborough, J. (2016)
Risks, identities and the everyday
Routledge, (E-bok), (valda delar)

Löfmarck, E. (2014)
Den hand som föder dig: En studie av risk, mat och moderskap i Sverige och Polen
(Doctoral dissertation, Acta Universitatis Upsaliensis), (valda delar)

Tulloch, J. (2008)
"Risk and subjectivity: Experiencing terror" i Health, Risk & Society, 10:5, 451-465, DOI: 10.1080/13698570802408718

Ward, P. R., Henderson, J., Coveney, J. & Meyer, S. (2012)
"How do South Australian consumers negotiate and respond to information in the media about food and nutrition? The importance of risk, trust and uncertainty" i Journal of Sociology, 48(1), 23-41

Zinn, J. O (2008)
"Heading into the unknown: Everyday strategies for managing risk and uncertainty" i Health, Risk & Society, 10:5, 439-450, DOI: 10.1080/13698570802380891

Tillägg och kommentarer

Artiklar och övrigt studiematerial om 100 sidor kan tillkomma.

Risk och kris, – kommunikation och perception, 7,5 högskolepoäng

Obligatorisk litteratur

Breakwell, G. M.(2014)
The psychology of risk
Cambridge University Press, (valda delar)

Chong, M. & Choy, M. (2018)
"The social amplification of haze-related risks on the Internet" i Health communication, 33(1), 14-21

Clarke, L. & Chess, C. (2008)
"Elites and panic: More to fear than fear itself" i Social Forces, 87(2), 993-1014

Cole, T. W. & Fellows, K. L. (2008)
"Risk communication failure: A case study of New Orleans and Hurricane Katrina" i Southern Communication Journal, 73(3), 211-228

Krause, N. M., Freiling, I., Beets, B., & Brossard, D. (2020)
"Fact-checking as risk communication: the multi-layered risk of misinformation in times of COVID-19" i Journal of Risk Research, 23(7-8), 1052-1059

MSB (2018)
Om krisen eller kriget kommer
Karlstad: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Petridou, E., Danielsson, E., Olofsson, A., Lundgren, M. & Große, C. (2019)
"If crisis or war comes: a study of risk communication of eight European Union member states" i Journal of International Crisis and Risk Communication Research, 2(2), 207-232

Slovic, P. & Peters, E. (2006)
"Risk perception and affect" i Current directions in psychological science, 15(6), 322-325

Tillägg och kommentarer

Artiklar och övrigt studiematerial om 100 sidor kan tillkomma.

Organisationer från ett risk- och krisperspektiv, 7,5 högskolepoäng

Obligatorisk litteratur

Breakwell, G. M. (2014)
”Risk management; risk in complex systems”, ss. 217-253 i The psychology of risk
Cambridge University Press

Gephart, R. P., Van Maanen, J. & Oberlechner, T.
"Organizations and Risk in Late Modernity" i Organization Studies 2009;30(2-3):141-155. doi:10.1177/0170840608101474

Hardy, C., Maguire, S., Power, M. & Tsoukas, H. (2020)
"Organizing risk: organization and management theory for the risk society" i Academy of Management Annals, 14(2), 1032-1066

Lidskog, R. & Löfmarck, E. (2015)
"Managing uncertainty: Forest professionals’ claim and epistemic authority in the face of societal and climate change" i Risk Management, 17(3), 145-164

Lidskog, R. & Sjödin, D. (2015)
"Time, Knowledge, And Risk: Decision Making In The Aftermath Of Storm Disasters" i International Journal of Mass Emergencies & Disasters, 33(3)

Perrow, C. (2011)
"Fukushima and the inevitability of accidents" i Bulletin of the Atomic Scientists, 67(6): 44-52

Pettersen Gould, K. (2021)
"Organizational risk: “Muddling through” 40 years of research" i Risk Analysis, 41(3), 456-465

Power, M. (2004)
"The nature of risk: The risk management of everything" i Balance Sheet

Tillägg och kommentarer

Artiklar och övrigt studiematerial om 100 sidor kan tillkomma.