Svenska Ia, inriktning gymnasieskolan, 30 högskolepoäng

Swedish Ia, with a Specialisation in Upper Secondary School Teaching, 30 Credits

Mål

Kunskap och förståelse
Efter avslutad kurs ska den studerande visa grundläggande

• förståelse för struktur i samtal,
• kunskaper om skriftbruk i vardagen,
• kunskaper om svenskans grammatiska uppbyggnad,
• kunskaper om hur texter inom och utanför skolan varierar till form och funktion beroende på deras kommunikativa syfte,
• kunskaper om litteraturvetenskaplig begreppsapparat och om de skönlitterära grundformerna,
• kunskaper om fiktionens speciella verkningssätt,
• kännedom om grundläggande ämnesdidaktiska frågeställningar,
• kunskaper om svenskämnets uppdrag och pedagogiska verksamhet, och
• kunskaper om texters struktur och stilistiska variation inom och utanför skolan.

Färdighet och förmåga
Efter avslutad kurs ska den studerande kunna

• identifiera och analysera grammatiska företeelser på olika språkliga nivåer,
• beskriva och diskutera skönlitterära grundformer och enskilda verk med relevant litteraturvetenskaplig begreppsapparat,
• diskutera vad som skiljer fiktionell framställning från andra framställningsformer,
• jämföra olika textformers och mediers uttrycksmedel,
• reflektera över om och hur den lästa skönlitteraturen kan användas inom undervisningen i årskurs 7-9 och på gymnasienivå,
• tillsammans med verksamma lärare planera, leda och utvärdera undervisning och lärande,
• dokumentera, systematisera och reflektera över erfarenheter av aktiviteter inom svenskämnet,
• analysera och kontrastera texter språkligt och visuellt, och
• identifiera och beskriva skillnader mellan olika texttyper och textgenrer.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
Efter avslutad kurs visar den studerande förmågan att

• reflektera över fiktionens verkningsmedel i ett didaktiskt sammanhang,
• reflektera över skillnaden mellan vad som är intersubjektivt och vad som är privat i upplevelsen av ett verk,
• förstå vikten av att behärska ett ämnesinnehåll för att kunna göra relevanta ämnesdidaktiska överväganden,
• värdera betydelsen av ett professionellt förhållningssätt gentemot elever,
• värdera didaktiska val utifrån deras konsekvenser för svenskundervisningen,
• diskutera hur olika språkbrukare (lärare, elever och andra) kan utnyttja olika språkliga variationsmöjligheter, och
• bedöma och värdera olika ämnesteoretiska och ämnesdidaktiska perspektiv och deras relevans för ett språkutvecklande arbetssätt inom svenskämnet, och
• kritiskt reflektera över möjligheter och begränsningar hos textanalytiska metoder.

Innehåll

Människa, text och språk, 7,5 högskolepoäng

Denna delkurs introducerar blivande ämneslärare i språkvetenskapliga grundfrågor. Delkursen inleds med att vi studerar vardagligt språkbruk, i tal och skrift. Exempelvis ställer vi frågor som: Hur är vardagliga samtal organiserade? Vem talar när? Vad använder vi skriften till i vardagen? Hur ser det ut i arbetslivet? Därefter fokuserar delkursen grammatik, såsom morfologi, ordbildning, fraslära och syntax. Målet är att studenterna utvecklar ett metaspråk, dvs ett språk om språk. Ämneslärare i svenska behöver kunskaper om språk och hur språk är uppbyggt, dels för att kunna planera och genomföra effektiv läs- och skrivundervisning i svenskämnet, dels eftersom kunskaper om språkuppbyggnad är ett ämnesinnehåll i skolämnet svenska. Detta tar vi oss an genom praktiska analysövningar av olika slag. Vi för också kontinuerliga diskussioner om det ämnesdidaktiska värdet av grammatisk kunskap.

Att läsa och förstå skönlitteratur, 7,5 högskolepoäng

Delkursen behandlar vad som utmärker skönlitterär och fiktionell framställning och utgår från de tre grundläggande formerna berättande, lyrisk och dramatisk framställning, där även film uppmärksammas. Stor vikt läggs vid textanalys. Delkursen ger verktyg för att kunna beskriva och diskutera litterära texter och annan fiktion och lägger därmed en grund för kommande litteraturkurser inom lärarutbildningen samtidigt som ett litteraturdidaktiskt perspektiv introduceras.

Verksamhetsförlagd utbildning 2, 7,5 högskolepoäng

Delkursen är verksamhetsförlagd. Innehåll och mål är nära relaterade till de innehållsområden, ämnen och ämnesdidaktiska studier som lästs under utbildningen. Under delkursen utvecklar den studerande förståelse för relationen mellan teoretiska studier och gymnasieskolans verksamhet.

Textanalys, 7,5 högskolepoäng

Delkursen ger kunskaper om textstrukturer, så att blivande ämneslärare ska kunna reflektera över textanvändning och textutveckling både hos sig själva och hos sina framtida elever. Skolans texter relateras till texter i samhället i övrigt, inte minst i digitala medier men också till t.ex. könsaspekter. Den grammatiska introduktionen på delkursen Människa, text och språk följs upp, så att studenterna övas i att göra strukturbeskrivningar av skriftliga genrer och medier. Delkursen introducerar även metoder för analys av visuella texter. Ett sista moment i delkursen är betyg och bedömning: hur kan lärares textanalytiska färdigheter omsättas vid bedömning och utveckling av elevers texter?

Examinationer och betyg

Människa, text och språk

Människa, text och språk, 7,5 högskolepoäng (Provkod: A001)
Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Att läsa och förstå skönlitteratur

Att läsa och förstå skönlitteratur, 7,5 högskolepoäng (Provkod: B001)
Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Verksamhetsförlagd utbildning 2

Verksamhetsförlagd utbildning 2, I, 4,5 högskolepoäng (Provkod: C001)
Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Verksamhetsförlagd utbildning 2, II, 3 högskolepoäng (Provkod: C002)
Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Verksamhetsförlagd utbildning 2, III (Provkod: C003)
Som betyg används Deltagit (DT).

Textanalys

Textanalys, 7,5 högskolepoäng (Provkod: D001)
Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Enligt 6 kap. 18 § högskoleförordningen ska betyg sättas på en genomgången kurs om inte universitetet föreskriver något annat. Universitetet får föreskriva vilket betygssystem som ska användas. Betyget ska beslutas av en av universitetet särskilt utsedd lärare (examinator).

Enligt universitetets föreskrifter om betygssystem för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (beslut ORU 2018/00929) ska något av uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd användas som betyg. För utbildning som ingår i en internationell magister- eller masterutbildning eller i universitetets kursutbud för utbytesstudenter ska betygsskalan A-F användas. Rektor, eller den rektorn bestämmer, får besluta om undantag från denna bestämmelse för en viss kurs om det finns särskilda skäl.

Som betyg på kursen används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Kommentar till betyg

För att erhålla betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på minst 22,5 högskolepoäng.

Examinationsformer

Människa, text och språk, 7,5 högskolepoäng (Provkod: A001)
Salstentamen.

Att läsa och förstå skönlitteratur, 7,5 högskolepoäng (Provkod: B001)
Salstentamen.

Verksamhetsförlagd utbildning 2, I, 4,5 högskolepoäng (Provkod: C001)
Fullgjord VFU.

Verksamhetsförlagd utbildning 2, II, 3 högskolepoäng (Provkod: C002)
Skriftlig inlämningsuppgift.

Verksamhetsförlagd utbildning 2, III (Provkod: C003)
Obligatoriska moment i form av deltagande i seminarier.

Textanalys, 7,5 högskolepoäng (Provkod: D001)
En skriftlig inlämningsuppgift och två muntliga examinationer.

Kommentar till examinationsformer
Tid för examination
En examination ska genomföras vid den tidpunkt som bestäms av universitetet. Om en examination, som innebär att studenten kan utföra uppgiften på annan plats än i lärosätets lokaler (t.ex. hemtentamen) inte kan lämnas in i tid, beslutar examinator hur examinationen ska hanteras.

Komplettering för godkänt betyg
Examinator kan bestämma att den studerande som inte godkänts på examinationen får utföra kompletterande uppgifter i stället för helt omprov. Kompletteringen ska utföras i enlighet med lärarens instruktioner och lämnas in till läraren inom en vecka efter det att betyget Underkänd har delgivits den studerande.

Frånvaro vid obligatoriska moment
Vid eventuell frånvaro från obligatoriska moment gäller universitetets regler för omexamination. I det fall det finns särskilda skäl att göra undantag från tidsintervallet beslutar examinator när det obligatoriska momentet ska genomföras. Examinator kan dock besluta att ersättningsuppgift ska ges.

Frånvaro vid verksamhetsförlagd utbildning
Vid frånvaro från den verksamhetsförlagda utbildningen ska den studerande i samråd med VFU-lärare/arbetslag komplettera den inom kursens ram.

Begränsning av antal provtillfällen
För kurser inom lärarprogrammen som innehåller verksamhetsförlagd utbildning (VFU) begränsas antalet tillfällen för den verksamhetsförlagda utbildningen till två (Dnr ORU 2018/01721). Studenter har rätt till stöd i samband med pågående VFU där det finns tveksamhet om VFU kommer fullgöras. Studenten har även rätt till stöd inför en eventuell förnyad prövning i enlighet med dokumentet "Stöd vid tveksamhet om fullgjord VFU" (Dnr ORU 2018/04263).

Student som påbörjar men inte fullföljer VFU, utan särskilda skäl, ska tilldelas betyget underkänt. Studenten har då förbrukat ett VFU-tillfälle. Underkänd VFU får endast genomföras ytterligare en gång.

Examinator kan besluta om att med omedelbar verkan avbryta en students VFU eller motsvarande om studenten visar allvarliga brister i kunskaper, färdigheter eller förhållningssätt. När VFU avbryts på detta sätt innebär det att studenten underkänns på aktuellt moment och att ett VFU-tillfälle är förbrukat. I sådana fall ska en individuell handlingsplan upprättas i enlighet med institutionens riktlinjer.

För studenter med dokumenterad funktionsnedsättning kan universitetet besluta om anpassning av examination eller annan examinationsform.

För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Särskild behörighet och andra villkor

Verksamhetsförlagd utbildning 1, I, 4,5 högskolepoäng från Utbildningsvetenskaplig kärna I, inriktning gymnasieskolan, 30 högskolepoäng.

För ytterligare information se universitetets antagningsordning.

Övriga föreskrifter

Verksamhetsförlagd utbildning (VFU)
Innan påbörjad VFU ska utdrag ur belastningsregistret överlämnas till rektor eller motsvarande vid
den skola där den studerande har sin VFU-placering.
Örebro universitet har tecknat avtal avseende verksamhetsförlagd utbildning (VFU) med godkända
skolhuvudmän i Örebroregionen och dess närområde. Studenten anmäler önskemål om placering
enligt universtetets rutiner. Slutlig VFU-placering görs av Örebro universitet och kan avvika från
önskemålen.
Den verksamhetsförlagda utbildningen fullgörs inom ramen för en arbetsvecka enligt lärares
arbetstidsavtal.
Utbildningsort
Kursen är förlagd till Camous Örebro. Den verksamhetsförlagda utbildningen i kursen förläggs enligt
ovanstående föreskrifter om verksamhetsförlagd utbildning..

Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning och/eller handledning under den tid som angavs för kurstillfället som den sökande blivit antagen till (se universitetets antagningsordning). Därefter upphör rätten till undervisning och/eller handledning.

Litteratur och övriga lärresurser

Tillägg och kommentarer som rör hela kursen

* Delar av verket läses. Se aktuell studiehandledning för mer information.

Människa, text och språk, 7,5 högskolepoäng

Obligatorisk litteratur

Bellander, Theres (2010)
Ungdomars dagliga interaktion. En språkvetenskaplig studie av sex gymnasieungdomars bruk av tal, skrift och interaktionsmedier
Uppsala universitet: Institutionen för nordiska språk, *

Bolander, Maria (senaste upplagan)
Funktionell svensk grammatik
Stockholm: Liber

Bolander, Maria (senaste upplagan)
Funktionell svensk grammatik. Övningsbok
Stockholm: Liber

Karlsson, Anna-Malin (2006)
En arbetsdag i skriftsamhället. Ett etnografiskt perspektiv på skriftanvändning i vanliga yrken
Stockholm: Språkrådet

Teleman, Ulf (red.) (1992)
"Det skolgrammatiska arvet" i Grammatik på villovägar Teleman, Ulf (red.)
Solna: Almqvist & Wiksell, *

Referenslitteratur

Bjar, Louise m.fl. (2006)
Det hänger på språket! Lärande och språkutveckling i grundskolan
Lund: Studentlitteratur

Börestam, Ulla & Huss, Leena (2001)
Språkliga möten. Tvåspråkighet och kontaktlingvistik
Lund: Studentlitteratur

Tillägg och kommentarer
Som referenslitteratur tillkommer aktuella läroplaner och kursplaner för grundskolan och gymnasieskolan. Hämtas från www.skolverket.se ca 40 sidor.

Att läsa och förstå skönlitteratur, 7,5 högskolepoäng

Obligatorisk litteratur

Bergsten, Staffan & Elleström, Lars (2004)
Litteraturhistoriens grundbegrepp
Lund: Studentlitteratur, *

Jernudd, Åsa (2010)
"Filmanalys i ett filmpoetiskt perspektiv" i Metoder i kommunikationsvetenskap (red. Mats Ekström & Larsåke Larsson)
Lund: Studentlitteratur, *

Renberg, Bo & Friberg, Ingemar (2015)
Svensklärarens påverkan och praktik: på spaning efter konsten att undervisa
Lund: Studentlitteratur, (valda delar läses)

Rosenblatt, Louise (2002)
Litteraturläsning som utforskning och upptäcktsresa
Lund: Studentlitteratur, *

Skalin, Lars-Åke
Kompendium i berättarteori
Örebro: Örebro universitet

Wistrand, Sten (2018)
Dramatisk framställning
[Kompendium]

Wolosky, Shira (2008)
The Art of Poetry: How to Read a Poem
Oxford: Oxford University Press

Tillägg och kommentarer

Som obligatorisk läsning tillkommer följande litteratur:
De senaste läroplanernas ämnesplantexter för gymnasieskolan
En roman
Ett drama
Ett urval dikter
En film

Verksamhetsförlagd utbildning 2, 7,5 högskolepoäng

Tillägg och kommentarer

Den obligatoriska litteraturen från övriga delkurser ligger till grund för studierna under den verksamhetsförlagda utbildningen.

Textanalys, 7,5 högskolepoäng

Obligatorisk litteratur

Borgström, Eric (2010)
"Att skriva prov. Om normer och textstruktur i gymnasieskolans skriftliga nationella prov" i Språk och stil, nr 20, *

Göransson, Anna-Lena & Ledin, Per (2009)
"Räddningstjänsten och kunskapssamhället: en fallstudie" i Nyström Höög, Catharina (red.): Medborgare och myndigheter. TEFA 47
Uppsala universitet: Institutionen för nordiska språk, *

Hellspong, Lennart & Ledin, Per (1997)
Vägar genom texten: handbok i brukstextanalys
Lund: Studentlitteratur, *

Holmberg, Per & Wirdenäs, Karolina (2010)
"Skrivpedagogik i praktiken. Textkedjor, textsamtal och texttypologier i tre svenskläsares klassrum" i Språk och stil, nr 20, s. 105-131

Korpus, Einar (2008)
Reklamiska. Guldäggsannonser 1975-2007
Örebro universitet, Serie: Studier i svenska språket, *

Lind Palicki, Lena (2005)
"Hur man än vänder sig har man rumpan bak - om hur man konstruerar kön i en progressiv lärobok" i Språk och stil, nr 15, *

Palmér, Anne & Östlund-Stjärnegård, Eva (senaste upplagan)
Bedömning av elevtext: enligt Lgr11 och Lgy11
Stockholm: Natur och kultur

Referenslitteratur

Bolander, Maria (senaste upplagan)
Funktionell svensk grammatik
Stockholm: Liber

Tillägg och kommentarer
Ytterligare ca 100 sidor kan tillkomma som obligatorisk litteratur.